Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götha kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Götheborg.
Götheborg.
755
foten, och Sveriges stam vapen, tre kronor på en
blå sköld i den venstra. Konungen skall sjelf, om
sommaren år 1618, hafva gått upp på det så
kallade Otterhälleberget, och utsett platsen för
stadens anläggning, och sägnen förmäler, att vid
detta tillfälle skall en liten fogel, som flydde
andan en örn, slagit ned för konungens fötter,
hvilket ansågs såsom ett lyckligt förebud, och
bestämde konungens heslut, i afseende på platsen
för staden, till hvilken den snillrike Adler Salvius
lärer uppgjordt planen. Fästningsverken,
hvilkas oppförande genast beslöts, erhöllo först
genom grefve Dahlbergs iorslager den styrka och
den beskaffenhet, de ägde ända till sin rasering.
Stadens första och mest driftiga invånare bestodo
af förutnämnde Holländare, och gatan, hvilken ännu
bibehåller sin benämning efter dem, var den först
bebyggda. Husens framsidor voro då vanda åt
densamma, och den nu så vackra Hamngalan
upptogs allenast af bakgårdar och magasiner, de der
sträckte sig ända ned till kanalen. Ar 1638
bit-sändes rikskansleren Axel Oxenstjerna och
riksmarsken grefve Jakob De la Gardie, att efterse hvad
som kunde vara nyttigt för staden och dess
uppkomst. Två presidenter och 10 rådmän
förordna-des då att förestå stadens styrelse. Ar 16 44
belägrades Götheborg af en Dansk flotta, under
konung Christian IV:s befäl. Han uppkastade en
skans, Golhenbrille, för att hindra den Holländska
flottan att inlöpa, hvilken var utrustad af Louis De
Geer. Då flottan nalkades och Gustaf Horn
inryckte från Skåne med en här, skref Christian till
invånarne i Götheborg, att förmå dem uppgifva
staden och hotade försänka inloppet. Christian
fruktade likväl sjelf att blifva inspärrad och
begaf sig härifrån; men Danskarne fortforo att
blockera Götheborg och samla folk på Hisingen, der
de plundrade och oroade segelfarten. De fördrefvos
snart af riksdrotset grefve Pehr Brahe. År 1645
närmade sig en Dansk eskader till Götheborg,
noder Ove Geddes befäl; men hindrades af Svenske
amiralen Ankarhjelms ankomt från Holland med 14
skepp. Ären 1656 och 1660 höllos riksdagar i
Götheborg. Under den sistnämnde dog konung
Carl X Gustaf, i nuvarande landshöfdingeresidenset.
År 1669 hade staden, på ganska kort tid, undergått
tvenne stora eldsvådor. Under kriget 1675 inföll
Danske ståthållaren i Norrige, grefve Gyldenlöve,
och sökte från Ramberget förgäfves kasta
bomber in i staden; men blef fördrifven af
Svenskarne, sedan de i hast slagit en bro öfver elfven,
vid Pölsebo. Carl XII vidtog, efter sin återkomst
till riket, planer till Götheborgs förstoring och
staden erhöll äfven rättighet att slå mynt. År
1711 hotades Götheborg af Danske amiralen
Tordenskjöld; men äfven delta företag
misslyckades. År 1788 hotades staden åter af
Danskarne, hvilka, 9,500 man starka, hade gått öfver
Norska gränsen och tågade mot Götheborg; men
Gustaf Hirs ankomst med några trupper,
borgerskapets och öfrige invånares ansträngningar, i
förening med kraftiga underhandlingar från England
och Preussen, afvände faran. År 1801 fruktade
man i Götheborg anfall af en Engelsk flotta,
hvilken anländt till Kattegat. År 1808 bitkommo
Engelska trupper, för att bistå Sverige mot Danmark
och Ryssland. År 1810 stängdes Götheborg for
Engelska skepp. Under hela kriget emellan
England och kontinental-magterna, var Götheborg en
föreningspunkt för detta rike med det nordliga
Europa. Grefven af Pontbieu, sedan konung Carl
X af Frankrike, vistades här i staden i Oktober
1804. Äfven konung Ludvig XVIII, med sin
gemål och hertigen af Angoulème, uppehöllo sig här
i Oktober 1807 och om sommaren 1808. De
ander markisen af Romanas befäl på Seeland
stående Spanska trupperna öfverfördes, då de
öfvergåfvo sin fältherre, sedermera konung Carl XIV
Johan, äfven till denna stad. Fordom var
Götheborg mycket starkt befästad; men emedan staden
i senare tider funnits icke vara passande till en
militärisk försvarspunkl, blefvo år 1806, de
mänga fästningsverken nedrifna, med undantag af
skansarne Kronan och Götha Lejon eller Lejonet,
en lemning efter den fordom starka fästningen
Gullberg (se detta ord). Götheborg består nu af
tvenne hufvuddelar, nemligen: egentliga staden och
förstäderna. Den förra kan i prydlighet täfla med
de förnämsta städer i Europa och genomskäres af
flera kanaler, öfver hvilka leda 19 större och
mindre broar; detta har förskaffat staden namn af
Sveriges Venedig. Förstäderna äro: Masthugget, Haga,
Majorna, Stampen, Khppan, Hästhagen och Gamla
varfvet. Staden ulgör säte för länets höfding och
stiftets biskop, samt styres af 2 borgmästare och
10 rådmån. Götheborg har egentligen handeln att
tacka för sitt upphof och sitt nuvarande
anseende, är medelpunkten för utländska handeln på
vestra Sverige och nederlagsplatsen för Wermlands
och Weslcrgöthlands tillverkningar, samt drifver,
näst Stockholm, den största ut- och införsel-handeln.
År 1731 privilegierades här Ostindiska kompaniet,
hvars första skepp utseglade år 1732. Det
upphörde 1782, och 1806 utfärdades privilegium för
ett nytt kompani, hvilket icke heller kunde bära
sig. Ett kompani för idkandet af hvalfiskfdngst vid
Grönland privilegierades 1774; men måste äfven
upphöra. År 1815 privilegierades
Östersjö-kompaniet. De förnämsta utförsel-varorna äro jern,
skogs-effekter, alun, kummin, linfrö, bergmossor,
m. m., hvarjemte i senare tider spannmål äfven
blifvit en betydlig utförs-vara, i stället att förat
en ansenlig mängd deraf årligen inskeppades.
Jemför man uppgifterne å införde och utförde varor
ären 1836 och 1841 visar sig i nästan alla
artiklar bura mycket handeln i denna stad föikofrat
sig och ännu förkofras. Så t. ex. utfördes:
År 1836. År 1841.
Jern, spik och stål . . 162,178 S-.ft. 200,126 S:S.
Bräder och plankor . 89,466 tolft. 131,866 tolf|.
Sparrar ......... 6,479 st. 17,678 st.
Ben............ 1,731 S:tø. 2,306 S:ff.
Tjära........... 919 t:r. 3,243 t:r.’
Ha fra........... 10,946 t:r. 26,427 t:r.
Införseln visar, i de flesta fall, ett lika stegradt
förhållande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
