Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H.
H. I Svenskan, likasom i alla språk af den
Germaniska stammen, är denna bokstaf en
sjelfständig konsonant, icke en tom figur, såsom i de
Latinska språken. Dock uttalas // icke i Svenskan
lika skarpt som i Tyskan, utan mera såsom en
lindrig aspiration; men likväl hörbart.
Hnng. Här afslöts, den 14 Juli 1659, ett förbund
emellan England, Frankrike och Holland, åsyftande
att återställa freden i Norden; men på Sveriges
bekostnad, hvilket borde återlemna Trondhiem till
Danmark, en punkt, hvilken isynnerhet yrkades af
Holländarne, som der drefvo stor handel, och hade
der ansenliga ioi pantuingar. Den af de
krigförande, hvilken ej frivilligt, inom fyra veckor,
underkastade sig detta beslut, skulle tvingas dertill.
Carl Gustaf blef högeligen uppbragt häröfver och
förkastade belt och hållet förslaget om Trondhiems
afträdande-, men ville för sken skull antaga
Frankrikes och F.nglands bemedling. När han härom
talade med Algernon Sidney, den bekante
republikanen, hvilken varit Engelskt sändebud vid
underhandlingen, skall han hafva yttrat med vrede: "J
fürlrüsten pä edra flottor, och sammansmiden
derföre Edra projekter; men mitt svärd skall
sönderhugga dem." Är 1C83 ingick hans son och
efterträdare, Carl XI, i Haag ett förbund med
kejsaren, Spanien och Holland emot Frankrike, med
hvilket konungen var missnöjd, då man icke
uppfyllde de åtagna förbindelserna, oordentligt
betalade ic utlofvade subsidierna och han för öfrigt
ansåg det vållande till landets olyckor under sista
kriget. Följden af detta förbond var, att Carl
»Vickade 6,000 man hjelptrupper till Holland, då
Frankrike angrep detsamma, och denna trupp
deltog i flera drabbningar, bland andra i slaget vid
Flenrv, samt blef den skola, hvari åtskilliga af
’•»fi Xll:s skickligaste generaler, t. cx. Stenbock
och Lewenhaupt, bildade sig.
(’lirUtiaii, assessor, en utmärkt
läka-’"<ld vid Königsberg i Preussen år 1768, kom
»f 1794 till Stockholm, blef af general-direktören
von Scliu|t/cnheim antagen såsoin medhjelpare i
h»»« praktik, samt ar I SI 6 förordnad att förestå
provincial-kirurgs-tjens|en i Stockholms län, då
han äfven erhöll assessors titel. Alled år 1&3-.
Hnarilt, Richard von «ltr, hvilken kallas
auk-tionator i Stockholm, utgaf, i Hamburg år 1701,
»itt Uotmia litterata, innehållande ett register
öf-V(r författare, hvaraf en ny npplaga utkom år
’707; ett Periculum antiqvitatum och en
Calalo-bibliot hf cæ Normannianæ.
Haartman» Johan, en om Finska
medicinalverket högt förtjent man, född på Pemar
prestgård, icke långt ifrån Åbo, den 19 Sept. 1725.
Fadern var kyrkoherde derstädes och sedan professor
i Åbo. Efter hans död, då Hyssarne
öfversvämmade Finland, nödgades han fly med mor och syskon
till Stockholm, der han antog tjenst på ett
apo-tbek och ernade sjelf inrätta ett sådant i Åbo;
men af brist på tillgångar måste han afstå från
denna plan och beslöt i stället gå den medicinska
vägen. På Linnés förord fick han följa riksrådet
Tessin på dess resa i Södermanland och
Westergötland, blef 1753 medic. kandidat och följande
året doktor i Upsala, samt 1765 medic. professor i
Åbo, der han afled år 1787. R. af W. O., Led.
af W. A. Utgifvare af en på sin tid ganska
ansedd Làkarebok, af hvars andra upplaga han gratis
bortgaf 1,200 exemplar, reste omkring bland
allmogen och utdelade läkemedel och sökte skingra
dess fördom mot den vetenskapliga medicinen;
införde koppymningen i Finland, anslog af egna
medel fond till en anatomisk profession vid Åbo
universitet samt till en i naturalhistorien och
veterinär-vetenskapen; stiftade tvenne stipendier åt
medic. studerande, testamenterade ät akademien sin
vackra örtsamling, och visade sig på allt sätt
män om hvad som kunde bidraga till vetenskapens
utbildande och förkofran. Ilar utgifvit åtskilliga
medicinska afhandlingar.
Haartiuau, <>abriel K rik von, äfvenledes en
af Finlands utmärktare läkare, född i Åbo 1757
och död der d. 2 Aug. 1815, promoverades till
doktor i Åbo 1781 , hvarvid han besvarade
doktorsfrågan, blef stads-fysikus derstädes 1782 och
följande året förste innehafvaren af den profession i
anatomi och kirurgi, som Johan Haartman stiftat.
Efter Fiulands eröfring af Ryssarne, blef ban
adelsman, ordförande i Finska kollegium medikum, R.
af Wladimirs- och Annæ-orden, statsråd och chef
för finans-expeditionen i regerings-konseljen.
Svenska vetenskaps-akademien hade redan år 1801 valt
honom till sin ledamot. Han har mycken förtjenst
om det medicinska studium i Finland, och bar
utgifvit åtskilliga skrifter i sin vetenskap. — Af
bans tvenne söner, i första giftet, är den äldste,
La» Uabriel, född 1789, geheiine-råd,
ledamot i kejserl. senaten för Finland, K. af N. O. och
riddare af flera Ryska ordnar, samt den andre, Carl
Waniel, född 17,92, statsråd, general-direktör
öfver Finska medicinal-verket, ordförande i Finlands
kollegium medikum och R. af Wladimirs-orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
