Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4
Habermao.
Hackerakttld.
Haber mun, .Voltan, regements-pastor vid
Nylands infanteri och pastor i Perno socken af Finland
àr 1740, med titel af prost, är märkvärdig genom
sina sällsamma öden. lian var född år 1686 i
Perno, der fadern var svarfvare, och hade en tid
besökt gymnasium i Wiborg; men när denna stad
år 1710 intogs af Ryssarne, förde desse honom
som fånge till Sibirien, der han i fem år tjento
som dräng bos en Svensk officer, hvars välvilja
ban förvärfvade, så att han blef satt till lärare
för den af Svenske krigsfàngarne i Tobolsk
stiftade skolan. Efter återkomsten från fångenskapen
år 1722, öfvertalade honom hans vänner i Borgå
att studera, eller rättare: att fortsätta sina
studier, och sammansköto dertill penningar. Han
följde deras råd och blef student 1723 samt följande
året prest, då han redan var en 38 års man. Då
Ryssarne år 1742 framträngde i Finland, fruktade
ban att för andra gängen (alla i deras händer, och
flyttade till Stockholm, der han användes såsom
huspredikant af riksrådet Nils Bjelke. Efter freden
återkom han till sin hemort, der han afled 1756,
i en ålder af 70 år.
Hablingbo, en socken med Silte, belägen på
Gottland i Ilablinge ting och Wisby stifts södra
kontrakt, 5-J mil S. från Wisby, vid hafvet.
Kyrkan af sten och okänd ålder, är pydd med
uthuggna bilder och sirater, samt reparerad 1782.
Ilär finnes en liksten med runor. Socknen bör till
1 kl. konsist, och har 685 invånare. Grönviken,
en hamn, är här belägen. Socknens areal ntgör
12,567 tonni., af hvilka 1,100 äro sjöar och kärr.
Den innefattar 201 mtl. Adr. Wisby.
Habo, en socken, med Gnstaf Adolfs kapell,
belägen till en del i Wartofta härad af Skaraborgs
län och till en mindre del i Mo härad af
Jönköpings län, Redvägs kontrakt af Skara stift,
mil N.V. från Jönköping. Kyrkan, af träd, äger
inga forntida minnesmärken och märkvärdigheter;
men den är sjelf en märkvärdighet genom sin
ovanliga byggnad och ådrager sig resandes
uppmärksamhet. Den är uppförd är 1680 och tillökad
1723, samt har 5 vapenbus med 2 våningar.
Öfver altaret finnes ett slagur, på hvilket timslagen
angifvas af en öfver urtaflnn sittande gosse, som
håller skålarne emellan knäna och en hammare i
hvardera handen. Tak och väggar äro fulla med
målningar, hvaruti föreställas alla den kristna
lärans hufvudstycket I socknen märkes: Settersfors,
kopparhammare, privilegierad 1827 för
hofsekre-teraren J. Settergren, tillhör nu G. M. Säger;
Kjellebàcken, kallades förut Starbäck, kniphammare,
tillhör smeden Forsberg på Ryfors bruk; Gölan,
garfveri; Stora Kärr, 2 J mtl. säteri, med 14 torp,
såg och qvarn, har tillhört slägterne Lagerberg,
Höckert och af Saudeberg, äges nu af
ryttmästaren Ehrenborg. — På en jemn höjd i skogen,
kallad Tubberydsmoen, ses en mängd resta stenar
af I till 2 alnars höjd, hvaraf några synas
ordnade i nindlar, med 5 till 7 stenar i hvarje.
Den vanliga sägen bland allmogen, alt man här
ernat bygga kyrka, men att den onde alltid om
natten förstört det om dagen verkställda arbetet,
tyckes utmärka, att platsen fordom varit en
hednisk andaktsort. Bland andra märkliga ställen här
är Domberget (sc detta ord). Socknen bör till 2
kl. reg. och har 3,954 invånare på 64 £ mtl.
Dess areal utgör 52,789 tunnl., af hvilka 1,550
äro sjöar och kärr. Adr. Jönköping.
Habor eller Hagbard till Torsne omtalas år
1180, såsom ett af konung Knut Erikssons råd.
■(åbor och Signild. Historien om deras
olyckliga kärlek är spridd vidt kring bela norden och
åtskilliga ställen både i Sverige, Norrige och
Danmark uppgifvas såsom skådeplatser för händelsen.
Signildsberg, nära Sigtuna, är ett bland dessa.
En slägthämnd rasade mellan llabors eller
Hag-barts och Sivars konungahus, af hvad orsak är
icke upptäckt; men det var till följd af Sivars bat,
som Ilabor nödgades, förklädd i qvi[]nlig drägt,
besöka Signild, och upptogs bland hennes boftärnor.
En bland dessa, afundsam öfver de älskandes lycka,
underrättade konungen derom. Denne lät gripa
Habor, efter ett tappert motstånd, och dömde
honom till den skymfliga döden i galgen, i
förtviflan hvaröfver Signild antände sin jungfrubur och
brände sig der inne. Sagan är för öfrigt
utsmyckad med hvarjehanda episoder, såsom att intet
band var nog starkt att fjettra Habor, förr än
man kring hans armar knöt ett af Signilds hår,
och han heldre ville dö än sönderslita det; att de
begge älskande öfverenskommo, alt när Signild såg
Habors kappa fladdra i trädet, skulle hon antända
sin boning; att han bad sina bödlar först
upphänga mantel n, och när han såg lagan utbrista från
jungfruburen, dog han med glädje; att konung
Sivar, för sent underrättad om deras trofasta
kärlek, förgäfves lät nedtaga den redan döde
hjeltens kropp och sökte släcka elden, samt
ändtligen hämnades deras död på den falska tärnan,
o. s. v.
Hack, Carl, en af befälhafvarne på det af
Torkel Knutsson i Finland anlagda fäslel Landskrona,
blef, vid dess eröfring af Ryssarne är 1301,
nedgjord af sitt eget folk, emedan han vid tillfället
bar en Rysk röck, och således ansågs för en af
fiendens män.
Hackeqvarn, en å i Kronobergs län, har ett
indrägtigt ålfiske. Ån är sjön Asnens utlopp, den
går sedan in i Blekinge, kallas der Morrums-än,
och faller i hafvet vid Elleholm, 1> mil från
Carlshamn.
Hacker«k£ld, Thomas, förut Hackert,
hade vinnlagt sig om krut-tillveikningen, blef
faktor vid Åkers krutbruk, och skickades år 1681
till Holland och England att uppköpa saltpeter och
taga kännedom om hvad som till krutberedningen
hörde. Carl XI, som önskade att med denna
nödvändighetsvara kunna förse riket af inhemsk
tillverkning, blef så nöjd med det sält, hvarpå
Ilac-kert fullgjort sitt uppdrag, att han utnämnde
honom till inspektor öfver alla krutbruk i riket
och 1686 upphöjde honom i adligt stånd.
Hvarken hans födelse- eller döds-år äro kända.
Ätten utgick med hans son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
