Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halleqved.
Hallman.
25
stadier, hvilken tagit till sitt valspråk: Rätt och
Sanning.
Hnlle<ived, säteri i Upland. Se: Funbo socken.
Hallindskulle, elt af Bohusläns högsta berg och
yppersta landkänning, är beläget i norra delen af
Stängenäs härad och äger formen af en afstympad
kägla. På alla sidor omgifves det af djupa
dalgångar, hvarigenom det, sedt på afstånd,
erbjuder en imposant anblick.
Hallingeberg, en socken, belägen i södra Tjusts
härad och kontrakt af Kalmar län och Linköpings
stift, 3 mil N.N.V. från Westervik, mil från
hafvet. Kyrkan är byggd 1760. Fyra stycken
belgonabilder och tvenne grafstenar med munkstil
förvaras härstädes, samt en dopfunt och ett
rökelsekar från äldre tider. I socknen märkes:
An-karsrutn, 1 mtl. frälse, med 16 underlydande hela
bemman. Ilar tillhört slägterne Gyllenstjerna,
Lejonankar, Gyllenankar, Cederbaum, Dahl, de Jlaré
och lloppenstedt. Härunder hör Ankarsrums
jernbruk (se detta ord). Riqpeforp, Lilla Spånga,
Svart-mOrja, Hallingeberg och Kälkestad. På Svartmörja
gårds ägor bar man anmärkt en jernmalmsgrufva,
belägen 2 mil från Westervik. På Kälkestads ägor
är ett tegelbruk. Dessutom finnas i socknen 9
tullsågar och en husbehofs-såg. Socknen hör till
2 kl. konsist. Den innefattar 34 £ mtl. och har
1,995 invånare på en areal af 35,048 tunnl., af
hvilka 3,490 äro sjöar och kärr. Adr. Wimmerby.
Hallingen, är namnet på en dans, hvilken ännu
brukas i några trakter af vestra Sverige, såsom
Bohuslän, Dalsland och Wermland. Den
härstammar ursprungligen frän Ilallingdalen i Norrige, på
hvilken ock namnet häntyder. Dess utförande
fordrar utomordentlig vighet och stor muskelstyrka,
samt erbjuder en ganska vacker anblick, särdeles
då den dansas af äkta "Ilallingdüler", i deras
egendomliga nationaldrägt.
Hallman, Samuel, är stamfar för de flera
utmärkte män, som gjort detta namn ryktbart,
kyrkoherde i Göthlunda i Westmanland, hvilken stod
särdeles väl bos Carl XI, hvarpå såsom bevis
anföres följande anekdot. Då konungen en gång for
förbi bans prestgård, stod 11. i dörren af logen,
klädd i skinnpels och nattmössa, i hvilken drägt
ban hell obesvärad gick fram och helsade. Sedan
tLarl en stund samtalat med bonom, fattade ban
honom vid handen, drog bonom ned i släden,
befallte kusken köra, och förde den öfverraskade
pastorn på detta sätt med sig genom Arboga till
Kungsör, der den skinnpelsade presenterades för
drottningen, lian qvarstannade här i flera dagar,
hvarunder konungen lät åt bonom förfärdiga nya
kläder, och skickade honom åter hem. lians sonson,
Hallman, Julian <>4i«(ar, var först
brukspa-stor vid Dylta i Södermanland, sedan kyrkoherde i
Ladugårdslands församling i Stockholm och Iheol.
doktor, död derstädes år 1759, troligen något
öfver 60 år gammal. Ilan är känd såsom författare
till: Olai och Laurentii Pelri Lefverne; Beskrifning
ofr.tr staden Köping; Hjeltars grönskande Lager, thel
ar minne af båta Alfen, m. fl.; men egentligen
vä com poet och författare till: Dödstankar; Sven-
ska Troheten; Menniskans Åldrar; Erik och
Waldemar, sorgespel, o. s. v. Ilan bade tvenne, hvar i
sitt slag, utmärkte söner. Den äldste af dem,
Hallinan, Johan Guataf, studerade botaniken
under Linné och föreslogs af honom år 1749 att på
allmän bekostnad resa utomlands, för att taga
kunskap om mullbärsträdets skötsel och silkesodlingen.
Han besökte nu, under fem års tid, de flesta
Europeiska länder och utnämndes efter hemkomsten till
kongl. lifmedikus, i hvilken egenskap ban länge
tjenstgjorde vid hofvet. Derjemte besörjde han
mullbärsträdets plantering på Ladugårdslandet i
Stockholm, hvarest år 1759 funnos 25,000 sådana
telningar. Då veneriska smittan på 1770-talet
rasade bland de fattige, skötte ban 5,000 sådana
med outtröttlig omsorg och med egen uppoffring,
i trots af den rådande fördomen, till dess ban år
1784 ändtligen härtill fick nödiga anslag af
allmänna medel. Blef samma år assessor i kollegium
medikum. Född 1726, död 1797. Han var en
särdeles höflig, välvillig och tjenslaktig man,
författare af: Bref titi sin fader under sina utrikes
resor; Verser öfver lifmedikus Bäck; 0m
drunknades räddning. Ilan har förtjensten af att, genom
sitt inflytande, räddningsverk meddelades hvarje
parmmätare i Stockholm. Hans son, Johan
Gu-staf, född 1769, död 1814, blef äfven kongl.
lifmedikus, vice preses i kollegium medikum, chef
för fältläkare-korpsen, R. af W. 0.; men
bortrycktes i sin bästa ålder.
Hallman, Carl Israel, yngre sonen till Joban
Göstaf II., var född i Stockholm d. 31 Dec. år
1732 och dog der den 23 April 1800. I
ungdomen lär han hafva varit anställd i
bergs-kollegium; men öfvergaf snart en lefnadsbana, som för
bonom icke skulle leda till någon utmärkelse, for
att välja en med bans lynne och egenskaper mera
öfverensstämmande: den sjelfständige litteratörens.
Han hörde till den glada, bekymmerslösa
bacchan-tiska skolan, hvilken, under Gustaf III:s glada
tidehvarf, bildade sig vid sidan af den i lefnad och
stil mera korrekta och klassiska. Bellman hörde
icke till den senare; men kan icke heller
egentligen räknas till den förra. Hallman deremot var
den sannskyldiga typen deraf. lians lefnad bestod
i lika täta libationer åt Bacchus som ät
sånggudinnorna, utan omsorg hvarken för morgondagen
eller odödligheten. Hans skrifter kunna ej kallas
egentliga teckningar af folklifvet; ty han tecknar
föga mera deraf, än en enda sida: dryckenskapen;
de tillhöra komiken, i hvilken han ofta har ganska
mycken kraft, och parodien, som dock hos honom
icke är ett uttryck af elakhet och skadefröjd, utan
ett slags oemotståndligt begär att skratta åt allt
och ställa äfven det allvarligaste på hufvudet.
Sålunda är bans Korpral Öthorn en parodi på Creutz elegi
Xephis och väckte så litet dennes misshag, att han
tvertom skall hafva sagt, det han heldre velat
skrifva parodien än elegien; Skeppar Rolf, en dylik på
Gyllenborgs Birger Jarl; Pelhis och Thelé på Th el is och
Pelé af Wel]ander, o. s. v. Dessa, äfvensom Finkel,
eller. Del underjordiska Bränneriet, m. fi., gåfvos
isynnerhet på theatern i Humlegården och skaffade
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
