- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
26

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

26

Hallman.

Halui.

sin författare ryktbarhet och inkomst; men äro till
stilen så låga, att endast den tidens bristande yttre
hyfsning förklara möjligbeten, hum de kunnat
spelas. Högst fördelaktigt skiljer sig från dessa
Tillfället gör Tjufven, hvilket andas en oskyldig,
idyllisk naivitet och som man derföre velat påstå icke
hafva varit Hallmans. Också ansågs Armfelt länge
för dess författare. II. blef på ålderdomen, enligt
Thorilds yttrande, vacker som en antik.

Hallman, (àuqtaf Hierouymiis, son till den
yngre lifmedikus Johan Gustaf H., kapitcn vid
topografiska korpsen, R. af S. O., född 1800, har,
såsom det heter i Boyes Målar-Lexikon:
"utvecklat sig till en god miniatyrmålare, under
professor Gillbergs handledning."

Hallon, bringbär, brinkbär, bängbär, fallbär,
brännbär (Rubus idæus), en mindre buskväxt, hvilken
förekommer ymnigt öfverallt i riket-, utom i
fjälltrakterna, isynnerhet på steniga och skogiga
ställen. Frukten eller bären användas såsom allmänt
kändt är, i anseende till sin angenäma lukt och
smak. De förekomma stundom hvita och äro då
sötare, men hafva svagare lukt.

Halloniiiask, hallonvifvel (Anthonomus rubi), en
insekt af skalbaggarnes ordning, hvilken, såsom
larv, förekommer i form af en hvit mask nti
hallon, så väl svarta och blå som röda, hvilka ban
dels uppäter, dels genom sitt qvarlemnade mörka
maskmjöl gör osmakliga. Såsom utbildad insekt
är ban af J linjes längd, till färgen svart,
obe-tydligt gråtläckig, antennernas bas rödbrun, lång,
smal, bågformig och glest punkterad näbb,
hvit-ladna spröten, samt otydligt taggiga lår;
ryggskölden tätt punkterad, hvarje skalvinge med
omkring 8 strimmor och djupt intryckta punkter.
Han uppehåller sig om sommaren på hallonbusken.

Hall-niitt kallades en nyligen upphäfd domstol,
hvarunder lydde fabriker och handaslöjder, sä vida
som de icke voro begripne under skrå.
Hall-rätter funnos likväl ej i alla städer, samt ersattes,
der de ej blifvit upprättade, af magistraten,
hvilken då utöfvade hall-rättens myndighet.
Hall-rätten var hufvudsakligen en ekonomisk och civil
domstol. Med brottmål befattade den sig icke
vidare, än att den upptog frågor om slagsmål
emellan personer, som tillhörde fabriks-personalen, samt
arbetares uppstudsighet emot husbönder.
Hall—rättens hufvudsakliga sysselsättning var, att dömma i
politie-mål angående dithörande näringar,
skuldfordringsmål bos fabriks-arbetare, jemte
fabriks-idkares fordringar hos hvarandra i och för arbete
och handräckning, som den ena näringen njutit af
den andra, o. s. v. Ifrån Hall-rätt vädjades till
kommerse-kollegium, och, sedan domare-ärender till
största delen blifvit skiljda från styrelse-verken,
till hofrätt. Från och med år 1847 upphörde
denna domstol och skola numera alla tvistemål,
brottmål och andra ärender, som tillkommit
hall-rät-terne, i alla städer upptagas af magistraten. I
Stockholm utöfvas magistratens befattning med
dessa inål och ärender af politie-, embets- och
byggnings-kollegium. Hvad för poliskammareii i
Stockholm och vissa andra städer scrskildt är stad-

gadt om upptagande af polismål, som angå
fabrikanter, manufakturister och deras arbetare,
fortfar likväl ännu.

Hallnta, säteri i Westmanland. Se: Dingluna,
socken.

Hallüta-Ån, i Östergöthland, är sjön Drogens
utlopp i Jernlund.

HallütrUm, Carl Krik, biskop öfver Wisby
stift sedan 1841, L. af N. O., född d. 3 Okt.
1786 i Lofla prostgård i Östergöthland, der hans
far var kontraktsprost och kyrkoherde. Student
1803, ultimus vid magisterpromotionen 1809,
prestvigd 1817 och s. å. kyrkoherde i Ed i Linköpings
stift. Blef riksdagsman för sitt stift 1823,
hvilket förtroende sedan varit honom uppdraget vid
alla efterföljande riksdagar, och det han på ett
särdeles värdigt sätt motsvarat. Han tillhörde dun
moderata oppositionen, och frihetens och
folkrät-tigheternas grundsatser hafva alltid i honom
funnit en varm försvarare. Efter sin upphöjelse på
biskopsstolen har ban dock talat mera sällan.

HallstJiin|tel skall åsättas inhemska fabriksvaror
för att utmärka det godset blifvit tillverkad! inoin
riket. Denna stämpel är olika, allt efter varans
beskaffenhet. Jern-, stål- och manufaktur-smide
bör, innan det härdas och proberas, stämplas med
tillverkarens namn, m. m. På socker och tobak
sättes serskildt märke å pappersomslagen.
Väf-veri-varor skola till stycke eller parlal vara
tecknade med tillverkarens inväfda eller, på kläden,
insydda namn m. m. Plakat -sedeln, som åsättes
väfveri-varor, innehåller uppgift om orten och
fabriken der godset blifvit tillverkadt m. m., samt
underskrifves af en hallrätts-ledamot och
stämpelmästaren.

Halltorp, en socken, med Woxtorp, belägen i
södra Möre härad och kontrakt af Kalmar län och
stift, 3 mil S.V. från Kalmar, vid hafvet, midt
emot Öland. Kyrkan, af sten och obekant ålder,
är tillbyggd och betydligt reparerad år 1796.
Utanför Stufvenäs i denna socken hade Holländska
flottan ankrat år 1677, sedan landstigning blifvit
försökt vid Wärnanas egendom (se detta ord) och
på flere ställen, hvilket alllid hindrades af landets
raska allmoge. 1 kyrkans källare förvaras ett
ovanligt stort ben i förrn af en halfcirkel. Det
håller 4 alnar 2 tum i längden, samt i omkrets
13 tum i den tjockaste och 8 tum i den smalaste
ändan. Socknen bör till 2 kl. konsist, och har
1,1 lä invånare. Den innefattar 40 mtl. Dess
areal utgör 8,424 tunnl., af hvilka 15 äro kärr.
Adr. Kalmar.

Ilalm är den egentliga benämningen för alla
gräs-slags stjelk; men användes hufvudsakligen endast
för sädesarternas, samt, ehuru oegentligt, äfven
för odlade skidväxter, t. ex. ärter och vicker,
någon gäng till och med för potatisens stjelk och
blad. Den begagnas, säsoin bekant är, bland
annat äfven, och ofta hufvudsakligen, till
boskapsfoder; men är dervid betydligt mindre födande än
hö, hvilket beror dels deraf, att balmen eller strået
i sig sjelf är af en fastare byggnad, och
innehåller mindre närande delar än bladen, och isynner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free