Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
36
Haininarsktfld*
Hammarström.
olycka, ändrade ban detta beslnt och gaf denna
vigtiga post ät Christer Some. Såsom
befälhafvare pä Borgholms slott år 1611 och 1612,
försvarade han sig med mycken tapperbet mot
Danskarne; men nödgades slutligen kapitulera. Ett
prof huru han var ansedd och fruktad af fienden
är, att dä fråga om dagtingan väcktes, fordrade
Rantzow som ett vilkor, att Hammarsköld skulle
utlemnas; inen hvilket besättningen med afsky
förkastade. Han ntförde sedan flere förrättningar,
men tillbragte sina sista år i lugn, hvilket han
också ganska väl behöfde, emedan bans kropp var
så sargad och sönderskjuten — sju kulor hade
gått honom genom lifvet — att ban till slut icke
förmådde mata sig sjelf. Han afled den 12 April
1642 på säteriet Tuna. Af hans barn förtjena
ihågkommas: Peter, öfverste och landshöfding i
Kalmar, samt bans dotter, Vendela, ett
fruntimmer med sällsynta egenskaper, som stiftat det
Hammarsköldska stipendium.
Hammarsköld, Lorenzo. Denne i vår
Svenska vitterbets senare historia namnkunnige man,
var född på Tuna i Kalmar län, den 7 April 1785.
Hans far var kammarherren C. G. Hammarsköld.
Vid 16 års ålder blef ban student; men kunde
först år 1812 blifva magister, emedan han väl
tog examen år 1806, men måste stå tillbaka för
äldre kamrater med bättre betyg. Han hade
emellertid redan 1S06 ingått såsom e. o. amanuens i
kongl. bibliotheket, befordrades 1808 till andre
och 1S11 till förste amanuens, och erhöll 1826
titel af kongl. bibliothekarie. Afled den 15 Okt.
1827. Hammarsköld var en moraliskt redlig man,
med ett godt hjerta, hjelpsam och
menniskoälskande, en aktningsvärd make och husfader, en glad
och treflig umgängesman, derjemte brinnande af
kärlek till litteraturen, utrustad med ett
förträffligt minne och en omättlig läslust; men egentligt
snille hade naturen förnekat honom. För öfrigt
inverkade personlig tillgifvenhet och afvoghet
alltför mycket på hans omdöme, hvilket derföre ofta
blef lika partiskt både i loford och tadel. I sina
forskningar saknade ban ihärdighet, var föga
noggrann i undersökningar, och litade för mycket på
sitt minne, hvarigenom han förleddes till otillför—
liflighet i sina uppgifter. H:s egentliga vittra
arbeten äro: Prins Gustaf, en tragedi;
Kiirleksgvä-den; Poetiska Studier; fi ref öfver Ptotins filosofiska
lärobyggnad; Utkast till de bildande konsternas
Historia; Sju limmar pä Fittja; Erik Johan
Stagnelius, ett kors på hans graf; Historiska
anteckningar rörande fortgången och utvecklingen af del
filosofiska studium i Sverige, belönt med
vitterhetsakademiens högsta pris, m. fl. Största delen är
likväl kritiker, såsom: Försök titi en Kritik öfver
Fr. Schiller; Stridsfrågan i vår litteratur;
Kritiska bref rörande Herr Kanslirådet C. G. af
Leopolds samlade skrifter; Öfversigt af poesiens
Historia; Svenska Vitterheten, egentligen hans
förnämsta arbete; men i sitt ursprungliga skick föga
begagneligt, så alt den af Sondén utgifna, till en
stor del omarbetade, andra upplagan, utgör lika
mycket dennes som Hammarskölds verk; Grund-
dragen af Filosofiens Historia, hvarförutan han
skrifvit en mängd uppsatser i Phosphoros,
Polyfem, Sv. Litteratnr-lidningen, Kometen, jemte
flera andra tidningar och tidskrifter.
HammarslagK (metallurg, term), kallas så väl
den hinna af oxid, som bildas på ytan af jern
eller koppar, då de glödgas och hvilken vid
utsmid-ningen affaller i form af fjäll, som ock den
smälta glasartade massa eller slagg, hvilka bildas vid
tackjernets bearbetning i härd, för att färskas,
d. v. s. förvandlas till smidigt jern, och denna
är af tre olika slag, nemligen: råslagg, bildad
i början af smältningen, färskslagg, som bildas
under sjelfva färskningen, samt stockslagg, hvilken
utpressas ur smältan under utsmidningen.
HaiiiiuarittRil, i Vester-Iianninge socken och
Sotbolms härad i Södertörn; lyder under Häringe.
Här finnes en skön ruin af ett kapell, hvilket
berättas vara bygdt af S:t Brita. Från denna gård
härstammade den gamla ilammarstada-slägten. Den
ägdes äfven af Dionysii Beurrei barn, samt 1610
af hertig Johan. En fru Brita till Ilammarstad,
dotter af Danska riks-hofmästaren Olof Axelsson
Tott och gift med Svenska riksrådet Ebrengissle
Nilsson d. y. till Hammarstad, af slägten kallad
Natt och Dag i längden. Hon är namnkunnig för
sina förrädiska stämplingar mot konung Carl VIII,
hvarföre hon ock på herredagen i Stockholm år
1452 blef dömd att lefvande brännas. Straflet
lindrades på det sätt, att hon skulle föras till
Kalmar slott för att der lefvande inmuras; men
blef ytterligare benådad. Hon lät sedermera
eftergöra åtskilliga sigillcr, så väl döda som
lefvande personers, hvilka sigill hon begagnade och
förskaffade sig mycket penningar. I hennes
fatebur fanns ett så godt förråd deraf, att hennes mans
skrifvare kastade ett stort antal i ån, som löper
förbi Ilammarstad.
Hammarstein, träffningen vid. Öfverstarne
Teuf-fel och Streuff hade i Tyskland för Gustaf II Adolfs
räkning värfvat 1,500 man, hvarmed de, i början
af år 1627, skulle stöta till Svenska bären i
Polen. Koniecpolsky hade fått underrättelse derom
och angrep dem med en öfverlägsen sts rka vid
Schlochlau. De drogo sig, med förlust af sin tross,
tillbaka till Hammarstein; men då de bär ånyo
angrepos, förlorade de modet, satte, såsom
fredstecken, sina hattar på pikarna och gingo öfver
till fienden, der mänga togo tjenst; men de flesta
fingo tillåtelse att återvända hem mot löfte, att ej
på ett år tjena mot Polen. Äfven Teuffel blef
fången men snart utvexlad och sedan öfverste för
gula regementet.
Hammarström, K. C., bar utgifvit åtskilliga
skrifter rörande Dalarne, såsom: Äldre och tit/are
märkvärdigheter vid Stora Kopparberget år 1789;
Ljusnarsberg eller Nya Kopparbergs söckcn /S/i;
Grythyllan ISIT.
Hammarström, Julian, hette förut
Stensson, ägare af Forsmarks, Berkinge, Ölseboda och
Kortfors jernbruk, adlades 1684 såsom en ansedd
bruksägare, hvilken utomlands inhemtat mänga till
sitt yrke hörande insigter. Född 1632, död 1699.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
