Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hammar» ting»
Hamnbusar»
37
■•inmar-tlng, höllos förr af bergmästare, jemte
en serskild nämnd, hvarvid upptogos och
afdöm-des tvister rörande hammarverken. Dessa
ser-skildta ting grundades blott på gammal vana, men
icke pä lag, hvadan de ock förbjödos genom kongl.
forordningen den 16 Jnli 1756, och skalle der
handlagde mål upptagas vid bergsting.
Haintuaryd, säteri i Solberga socken af
Småland, 2 mtl. Stället har prydlig åbyggnad,
tull-qvarn med 2 par stenar, sigtqvarn och såg, 4
torp och kalkbrott. Nära gården har man
anmärkt en jättebacke.
Hmuimarii, en ö i Wencrn, belägen i Carlstads
tingslag och Kilns kontrakt, Wermlands län och
Carl stads stift, 4 m’l S. från Carlstad. Ön utgör
en socken och är prebende-pastorat åt hist.
lektorn vid Carlstads gymnasium. Kyrkan anses
vara en bland de äldre i landet, ehuru den, efter
tidens sätt och lägets omständigheter varit liten
och byggd af träd. Att munkar, för fiskets skull,
ofta uppehållit sig här, och underhållit messan,
torde vara orsaken, det man, i nyare tider,
hållit fore, att ett kloster varit beläget på Hammars
gård, hvilken den tiden var ett stort herresäte
och skall hafva tillhört lagman Folkvider.
Hammarön bar i början af 1300-talet tillhört slägten
Oxenstjerna, och nämnes är 1307 ibland fru
Brigitta Oxenstjernas fäderne-arf. På ön har funnits
ett domaresäte af 11 stenar i en rundel och den
12 midtuti. Äfven märkes här runstenar,
jättegrytor och ättehögar. Ön innefattar 22 mtl.
och bar 1,098 invånare. Dess areal utgör 9,118
tunnl., af hvilka 50 äro sjöar och kärr. Adr.
Carlstad.
Hammenlitfg, en socken, med Hannas, belägen
i Ingelstads härad och kontrakt af Cbristianstads
län och Lunds stift, t £ mil V.S.V. från
Cimbrishamn. Här märkas: Tàsterup, Gylterup och
Bollerup, frälsehemman. Socknen hör till 3 kl. reg.
och räknar 450 invånare. Den består af 15 mtl.
och bar en areal af 2,175 tunnl., af hvilka 650
äro sjöar och kärr. Adr. Cimbrishamn.
Hammerdal, en socken, medström, Alanäs och
Borgvattnets kapell, belägen i Jemtlands norra
fögderi och kontrakt, Jemtlands län och Hernösands
stift, 5 ^ N.O. från Östersund. Kyrkan, af sten,
är belägen på ett näs vid llammerdalssjün. Dess
älder är obekant; men förmenas vara bland de
äldsta i orten, emedan en Agmunder nämnes redan år
1382, såsom "profaster i Hambradal" på en laga
delning i Brunflo. Allmogens näringsmedel är
förnämligast åkerbruk och boskapsskötsel.
Ilösträg-sädet, som i förra tider var obekant i denoa
socken, blef icke infört förrän mot slutet af förra
århundradet. Boskapsskötseln är fördelaktig, i
anseende till många, ehuru atlägsna fäbodar, särdeles
pä afrads-Innden, hvarest finnes ymnigt bete.
Ka-rumäsio-marknad hålles här i November månad,
nti byn Åsen, som är utsedd till marknadsplats.
Uland sjöar märkas Hammerdals-sjön, Gås-,
Raft-och Grånäs-sjöarne, m. fl. Perl-fiske har förut
idkats bär med framgång, både i Stor-ån,
Sikasan och Öjarn. Socknen hör till 2 kl. konsist, och
bar 2,285 invånare, samt innefattar jemte
Borgvattnets kapellförsamling 37 4- mtl. Hela pastoratets
areal utgör 1,467,049 tunnl., af hvilka 95,000 äro
sjöar och kärr. Adr. Östersund.
Hamn, Iiainnelag. I våra äldre lagar
stadgades, att de delar af landet, eller häradet, som
lågo närmast bafskusterna, och "så långt upp, som
laxen kunde gå, skulle hålla vissa fartyg." Dessa
orter, som kallades Skeppsredor eller Ledingar,
indelades uti vissa hamnelag, som hvardera förestods
af sin serskildta hamnfogde. Han hade uppsigt
öfver hamnbröderne, att de på utsedde ställen höllo
sina fartyg i skick och ordning. Isynnerhet
hafva trenne bamnar eller värdställen varit kända,
nemligen: Fyrishamn, Ultuna och Eongshamn, af
hvilka den sistnämnde varit vidast bekant. Inom
bamnelaget hade hamnfogden sitt boställe, hvilket
man efter man, som bestridde denna syssla, besatt
och innehade. "Huo som ej er Adel-Konu Sön
efter Fader eller Fader efter Sön, tha erfuer
Konungen Styrishafne." Det var i början alldeles
skatt-fritt; men blef sedermera lagdt under någon
ut-skyld. Hvarje hemman uti hamnlaget erlade en
viss afgift till byggnad af fartyg, uträknad, dels
efter hemmanens värde, dels efter de utskylder,
som deraf utgjordes till kronan. Med afseende pà
handeln upplyses, genom ett öppet bref, utfärdadt
år 1452 af konung Erik III, hvilket är Stockholms
stads äldsta i behåll varande privilegium, att inga
olaga hamnar fingo besökas, hvilket äfven
stadfä-stades af regenterne under åren 1442, 1444, 1563,
1573 och 1636. Uti konung Christian l:s öppna
bref, dat. 1461 /eria gtiinta post festum beati
Bar-tholomei Apostoli förklaras Östhammar och
Hernösand, af hvilka den sistnämnde då ännu icke
erhållit stadsprivilegier, för olaga hamnar, hvilka
voro Stockholms-boerne i deras köpenskap
hinderlige, och förbjöds att till dessa hamnar in- eller
utföra något gods. År 1531 utverkade sig
Stockholms stad konung Gustaf I:s öppna bref, att
Hernösand och Hudiksvall, hvilka då ännu icke voro
städer, och alla öfriga olaga bamnar i Norrland
skulle aflysas, och ingen seglats ske på Norrbotten,
utom till "Torna, Ula, Kim och Ya", hvilket
fastställdes genom konung Sigismunds
köpbandels-ordi-nantie af år 1594. Norrtelge, som då ännu icke
var stad, samt Ilarbovik och Åkersö fingo enligt
konung Johans öppna bref 1 589 endast besökas af
skärkarlar och fiskare; men Estbacken,
ßromina-vik och Släke förbjödos alldeles. I Mälaren
blefvo, utom Stockholm, inga andra bamnar tillåtne,
än Upsala, Sigtuna, Enköping, Arboga, Köping,
Westcrås, Tborsbälla, Strengnäs, Mariefred och
Södertelge, samt Norrtelge för Roslags-allmogen.
Landtmannen förbjöds ock att med sin afvel
hesöka andra, än städernas rätta hamnar. (Se
äfven: Leding.)
Hamnbusar är en i senare tider uppkommen
benämning pà de fattiga gossar, hvilka pä torg och
i hamnar erbjuda sin tjenst ät de trafikerande att
hembära uppköpta saker; men hvilket sökande af
arbetsförtjenst för många endast är en
förevändning, att härunder begå olofliga tillgrepp både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
