Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hamn-ordning.
Haniran ge.
39
skyldighet är att vid fartygs ankomst, och innan
det ankrar, öfverlemna hamn-ordningen, att vaka
öfver dess efterlefnad, och att så väl vid till
ankars- som till segels-gående med sin närvaro
förekomma, att ingen olägenhet bänder dervid. Han
anmäler och åtalar förbrytelser emot
hamn-ordningen, samt bör, innan någon af besättningen å ett
från utrikes ort ankommet fartyg tillätes
gemenskap med land, i hela besättningens närvaro
efterfråga, huruvida någon med venerisk smitta
behäftad person finnes på fartyget, samt deröfver
in-lemna rapport till den embetsmyndighet, som har
befattningen med stadens polis.
Ilamn-ordniug eller liauin-reglemente
finnes för hvarje hamn serskildt utfärdad, efter
hvarje orts lokal-beskaifenhet, och äro vanligen
tryckta på Franska, Engelska och Tyska språken, till
sjöfarandes efterrättelse. De äro naturligtvis af
ohka innehåll allt efter hamnens belägenhet, dock
öfverensstämma alla dessa författningar
väsendtligen deruti, att man bör ankra eller lägga sitt
fartyg der bamnkapitenen, eller den bans ställe
företräder, bestämmer, att i hamnarne icke utkasta
barlast, icke utan tillstånd eller såsom nödsignal
lossa skott, icke hafva eld eller krut om bord,
inom ett visst afstånd från staden, m. m.
Htt inn pen ii in gar kallas den afgift, som de i hamn
varande fartyg måste erlägga för begagnandet af
förtöjningsmedlen. Den lämpas i Sverige efter
fartygens djupgående; men på mänga andra ställen
efter deras drägtighet, och i China efter afståndet
emellan stor- och fockmasten.
Hamnrätt är en egen domstol i smärre mål,
angående fiskerierna. Den består af hamnfogden
såsom ordförande och tre fiskare såsom bisittare. Den
handlägger tviste- och ordningsinäl vid
fiskerierna, förbrytelser mot hamnordningen, samt äfven
smärre brottmål, hvilka beläggas med böter till
högst 20 dalers belopp. Öfver bamnrättens
utslag kunna besvär anföras hos rådstufvu- eller
häradsrätt.
■faiiiiiNlyrelne benämnes den auktoritet, som bar
högsta inseendet öfver en hamn; den kallas ock
hamn-administration, hamn-kommission, m. m.
Denna styrelse innehafves stundom af
drätsel-koinmis-sion, drätsel-kammare eller magistrat. Under
hamn-styrelsen lyda hamnverkets tjenstemän, af hvilken
de till- och afsättas, och hos hvilken klagomål
öfver dem anmälas.
Hainntid| den tid, då högt vatten eller flod
inträffar i någon viss hamn vid ny och fullmåne.
Hampa (Cannabis sativa), är en årlig växt, hvilken
bar hanblommor och honblommor på serskild|a stånd,
och odlas allmänt så väl för den i stjelken
innehållna tågan, som -för frön, hvilka äro mycket
oljerika, och derföre användas till pressning af
bampolja. Blomman, likasom hela växten, har
en döfvande lukt, och yttrar äfven sådana
verkningar, hvilket likval i ännu högre grad är
förhållandet med en annan växt af samma slag,
kallad Österländsk hampa (Cannabis hachicb), hvars
afkok lemnar ett ämne, som fått namn af lladschi
och af Österländningarne begagnas såsom rusgif-
vande medel. Sjelfva tågan utur stjelken, hvilken
äfven får namn af hampa, begagnas, som bekant
är, till spånad för tillverkning af tågvirke, samt
särdeles fasta väfnader, äfvensom till
förfärdigande af papper, hamppapper, hvilket är vida starkare
än andra sorter, och derföre begagnas till sedlar.
Han- och honstånden lemna icke lika god tåga,
utan den bästa erhållas af de förstnämnda. Så väl
i följd häraf, som af andra omständigheter är den
i handeln kommande hampan af ganska olika
godhet. Den bästa erhålles från Ryssland öfver
Petersburg, Riga och Archangel, och underkastas
före utförseln en noggrann sortering och vräkning.
Hampa, hampfrö och bampolja utgöra icke
obetydliga införsels-artiklar, af den senare har under
loppet af 10 år per medium blifvit infördt 216,000
kannor, å 3 sk. B:ko tull per k:a.
Ham|l(>rt, flocks (Eupatorium cannabinum), en
mångårig växt, som förekommer i de södra och
mellersta landskaperna vid vattensamlingar. Den
ätes endast af geten; men kan användas till
bus-behofsfärgning, samt bar äfven fordom blifvit
begagnad mot galna hundars och giftiga djurs bett.
Hamra, annex till Öja, beläget på Gottland i
Iloborgs ting, 7J mil S. från Wisby, vid hafvet.
Kyrkan är byggd af buggen sandsten är 1046.
Här finnas 7 likstenar ined runor. I denna
socken, vid södra ändan af landet, bar map anmärkt
4 serskild|a mineralkällor, inom en liten vidd. Den
helsobrunn, som här upptogs 1752, var länge i
lägervall, intill år 1760, dä den åter sattes i stånd
och nyttjas ännu. Mineralvatten eftersöktes förut
länge på Gottland, tills denne af allmogen för sin
bittra smak så kallade Pukes Saudi, eller den
ondes källa blef upptäckt. Vidare märkas bär tvenne
landthainnar: Enviken och Stockviken. Vid den
senare är ett sjömärke af träd. Socknen innefattar
6^- mtl. med 315 invånare. Dess areal utgör
3,217 tunnl., af hvilka 250 äro sjöar och kärr.
Adr. Wisby.
Hainrén, Olof*, har år 1754 utgifvit en
Manufaktur-spegel, och öfversatt en skrift, kallad:
Grundritning titi /ursta konsten, hvarefter en regent kan
göra sig sjelf stor ocli mägtig.
Hamriinge, en socken, belägen i Gestriklands
fögderi och kontrakt, Gefleborgs län och Upsala
stift, 2® mil N. från Gefle, vid hafvet. Socknen
ligger öfverst i Geslrikland och följer sjösidan,
samt anses vara en af de först uppodlade har i
landet. Kyrkan, af gråsten, står vid landsvägen,
3|- mil från Gefle. Tiden för dess uppbyggande är
okänd; men den bar flere gånger blifvit förbättrad.
Vid Ryssarnes härjande här d. 18 Maj 1721
förlorade kyrkan både skrud, penningar och
handlingar. S:t Michael skall fordom varit ansedd som
kyrkans patron, och minnet deraf har länge bibehållit
sig. Allmogen kallar äfven nästföljande dagen
efter Michaelis dag ännu för kyrkmessa, och är
äfven då merendels högtidsklädd. Bland
fornsaker i kyrkan märkas ett rökelsekar, en så kallad
S:t Eriks fana, med flere bilder, hvilken i katholska
tiden brukades i processioner på gångdagarne; S:t
Görans bild till bäst, af träd, som länge stått i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
