Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40 Hamr&nge honung»
Handbok.
vapenhuset, har blifvit bortflyttad, jemte andra
gamla bilder, emedan de gifvit anledning till oskick
och förargelse i kyrkan. Vattendrag finnas en stor
mängd inom socknen. Hafsvikar, som stänga
socknens östra sida, bilda åtskilliga snnd, bugter och
fjärdar på samma trakt med flere större och
mindre öar, hvilka utgöra en vacker skärgård. Af
öar och skeppsbamnar inom socknens skärgård
märkas isynnerhet Kuvgsökalfven, med god sjökänning
och begrafningsplats, samt 2 goda skeppsbamnar.
Kusön, Gåsholmen med Synskdrel, Lindön, Furön,
m. fl. Vidare märkes: Wifors, Wiksjö och Axmars
jernbruk (se dessa ord). Vid Norrsunds
lastageplats, 4 m’l fr®0 kyrkan, hafva Ugglebo-verken
med Wiksjö och Wifors bruk sina jern- och
sädesbodar, hvarest fartygen lägga till och lasta. Då
Ryssarne härjade Svenska kusten 1721, landstego de
här vid Gåsbolmen, uppbrände alla närmast belägna
bondgårdar, tillika med Axmars och Wifors bruk,
m. m. Flere berättelser om fiendtliga infall i
denna orten bibehållas ännu från äldre tider. Vid
Mordbäck, ^ mil N. från kyrkan, skall fordom
hafva stått ett fältslag. Eljest förmenas, att stället
fått namn af den helige Stephan, Helsinglands förste
kristne lärare, hvilken blef mördad derstädes på
nionde århundradet. Vid de ryktbara
troll-ransaknin-garne på 1670-talet, blefvo äfven här 18 så
kallade trolipackor dömde till döden och aflifvade. —
Socknen hör till 3 kl. konsist. Den innefattar 29
mtl., utom bruken, och bar 2,042 invånare. Dess
areal utgör 70,447 tunnl., af hvilka 10,500 äro
sjöar och kärr. Adr. Gefle.
Hamr&nee kommu. Uti Helsinge-lagen,
ko-nunga-balken, flock XI, säges: att Helsingar
skola till "Hambrungis Honunge förslä fylghia",
hvilka af några blifvit så uttydt, att Gestrikland skolat
ägt egna konungar, hvilka bott i Hamrånge
socken af nämnde landskap. Denna text är likväl
origtig och skall härleda sig af orätt läsning af
bandskriften. Rätta meningen af dessa ord, är:
"Helsingar skola till Hambrunge (Hamrånge)
beledsaga konungens följe eller ressällskap."
Hainränse-rerken är det gemensamma namnet
för Axmars, Wifors och Wiksjö jernbruk,
belägne i Hamrånge socken af Gefleborgs län. (Se för
öfrigt under dessa bruk.)
Hamung i Fornsvenskan detsamma som öde, lycka.
Hanaakog, ett betydligt gods i Quiinge socken
af Christianstads län, består af 1mtl.
frälsesäteri med underlydande 11 mtl. inom socknen.
En gammal berättelse förmäler, att denna gård i
äldre tider legat på en holme i Helge å, hvilken
framlöper här, samt att då gården nattetid råkat i
brand, har en tupp flugit upp utur elden, satt sig
i närmaste skogslund och med sitt galande gifvit
sin herre tillkänna, att det vore. lyckligast
uppbygga gården på detta ställe. På nämnde holme
har man äfven funnit hvarjehanda lemningar, som
vittna om en nedbränd större byggnad. Gården
uppbyggdes sedan på det ställe, som tuppen
utmärkt, och fick deraf namnet Hanaskog. Godset
har tillhört slägterne Sitsviz, Bjelke, Tornerfeldt,
Rosentvist, Winterfelt, Tott och Nolcken.
Hanaalliraberget, i Lekaryds socken af
Kronobergs län, är af en ansenlig höjd, sä att man från
dess spets i klart väder kan se 18 af de närmast
belägna kyrkorna. Om detta berg berättar
allmogen många löjliga och vidskepliga sagor.
Hanbtird, ett bäi;ad i Kalmar län, innehåller
omkring 8 qv. mil i arealvidd och innefattar 5
socknar, nemligen: Fagerhult, Fliseryd, Högsby,
Kråks-måla och Långemåla, hvilka bestå af 210 £ mtl.
med 12,695 invånare. I allmänhet är marken ojemn
och stenbunden, samt jordmånen mager, sä att
spannmåls-odlingen ej är särdeles betydlig,
hvaremot boskapsskötsel och skogshygge utgöra
inbyggarnes förnämsta näringskällor. Häradets
allmänning är belägen i Långemåla socken och
innefattar en skogsrymd af 1,704 tunnl. Största
strömmarne äro Alster och Amd, och de betydligaste
insjöarne äro: Alt/urinen, Barnebosjön, Bodasjön,
Bosjön, Bruddsjön, Hullmåssjön, Runyen, Stora
Sm-nern och Wälen. I förening med häraderna
Stranda och Norra Möre utgör delta bärad en domsaga
och ett fögderi. Märkligaste ställena äro
säterierna Berga och Fliseryd. Af häradets areal, 253,855
tunnl., äro 18,580 sjöar och kärr.
Hanbiird, ett kontrakt af Kalmar stift, beläget
i Kalmar län, innefattar samma socknar som
lian-börds härad, hvilka äro fördelade till 3 pastorat,
nemligen: Högsby och Långemåla, Fagerhult och
Kråksmåla, samt Fliseryd, det första ett regalt,
de tvenne andra konsistoriela pastorat.
Kontraktet har 12,695 invånare.
Hand, Xila Pederaon, adlades i Wadstena på
S:t Gertruds dag år 1508 af Svante Sture, såsom
det hette "af synnerliga gwnst och godwillia, saa
och för welwilljogh troskap och thienista han mich
och Richet bevist hafTver." Hans sonsons sonsons
son, Erik Drake, blef sedan 1625 introducerad
under denna ätts nummer. Denne var år 1630
öfverste för Östgötha regemente till fots, blef illa
sårad vid Nürnberg 1632, förd fången till
Ingolstadt och dog derstädes sex dagar senare. Han
var ogift, och ätten utgick med honom.
Han dansar väl med mindre käpp, än
saataiig, ett gammalt talesätt, hvarmed man
betecknar en person, som vill "klifva för högt."1
Handbok, kyrko>. De påfviske hade sina
bre-viarier, hvilka innehöllo böner, vissa stycken af
bibeln, jemte sagor och legender om de heliga, af
hvilka några skulle efterhand uppläsas på alla
sön-och helgedagar. Deras raissalier föreskrefvo
sättet och ceremonierna vid den offentliga
gudstjensten och flere tillfällen. I stället för sädana
mis-salier fastställdes på mötet i Örebro 1529, ätten
Svensk kyrko-agenda, eller bandbok, skyndsamt
skulle utarbetas, hvilken knnde tjena presterna till
ordning och rättelse uti deras förrättningar. Olaus
Petri, då kyrkoherde vid S:t Nikolai kyrka i
Stockholm, åtog sig utarbetandet, och var så nitisk i
sitt arbete, att handboken redan samma är, 1529,
utkom från trycket. Uppmärksamheten dervid blef
så mycket större, som denna bok var i sitt slag
den första på Svenska språket, och Olaus Petri
hade i allt ställt sig mötets beslut till efterrät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
