Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46 Händels* och N&rlngs-dlskont.
Handels- ocli Xttrings-diskont kallas den
låne-inrättning till understöd för handel och näringar,
som är förenad med rikets ständers bank. Den
utgör en gren af bankens diskontrörelse, likasom
utlåningen pä namn och reverser utgör en annan,
samt den på aktier och publika papper en tredje.
Handels- och närings-diskontens fond är betydligt
mindre än fonden för utlåning på namn. Den
utgör blott 3,000,000 R:dr, då den sistnämnde är
grundad på 8,000,000 R:drs kapital. Säkerheten
är olika, och bär lämpad efter låne-inrättningens
egentliga föremål; den består nemligen ej i namn,
utan i hypothek af inrikes vexlar och
förskrifningar eller accepterade invisningar, hvilka förfalla
ungefär samtidigt med lånet. Minsta lånesumman
är 1,000 R:dr, eller i visst fall 500 R:dr; om
nemligen ett i allmänna diskonten begärdt län icke
genast kan utfalla, meddelar bandels-diskonten i
stället lån å den nämnda summan. Uppgår åter
lånets belopp öfver 10,000 R:dr fordras en större
säkerhet, nemligen tvenne personers namn, af
hvilka hvardera meddelar full säkerhet för lånet.
Högre lån än 40,000 R:dr får icke finnas på samma
hand, ej heller någon häfta för större summa
såsom acceptant eller hypotheks-iitgifvare. Deremot
är en person, som begagnat bandels-diskonten till
detta högsta belopp oförhindrad, att tillika anlita
den allmänna diskonten, enligt för den stadgade
grunder. Lånesummornas minimi- och
maximi-be-lopp utvisa handels-diskontens bestämmelse att
vara till nytta för den större rörelsen, den allmänna
diskonten utgifver nemligen lån på till och med
100 R:dr, men ej till högre belopp än 6,000 R:dr,
ehuru låntagaren af en sådan summa tillika kan
häfta för en lika stor summa såsom borgesman.
Handeln- ocli SJiirartsfonden, kallades förut
konvoj-kassan. Dess hufvudsakliga föremål är
handelns och sjöfartens skyddande och befrämjande,
så väl inom som utom riket. Svenska handelns
bidrag till denna fond erlägges med 10 procent af
tullafgiften för inkommande varor och artiklar af
alla slag, hvaremot afgiften till denna fond för
utgående varor upphörde med år 1834. Det
möjligen blifvande öfverskottet å denna fond skall
afsättas för att, efter kongl. kommerse-kollegii samt
handels-societeternas i rikets större stapelstäder
börande i hvarje fall, der Kongl. Maj:t pröfvar
nödigt att inhemta deras utlåtande, användas till
förutnämnde ändamål. Denna fond står under kongl.
konvoj-kommissariatets inseende, hvilket äfven
förvaltar Sveriges och Norriges gemensamma fond, till
hvilken senare Norriges bidrag ingår med 15,000
Norska Specier och Sveriges med omkring 168,000
R:dr (se: Konvoj-kommissariat). Sveriges
enskild-ta handels- och sjöfartsfonds tillgångar vid slutet
af år 1843 utgjorde i kontant behållning 326,064
R:dr samt i utlånta medel, inventarier m. m. 416,452
R:dr eller tillsammans 742,516 R:dr B:ko, af hvilka
afgiften till fonden för samma år utgjorde 352,470
R:dr. Bland fondens utgifter märkas: bidrag till
Trollhätte kanals ombyggnad med 60,000 H:dr,
under 25 års lid, bidrag till ny slussbyggnads
uppförande emellan Mälaren och Saltsjön, med 20,000
Handelssnp.
> R:dr, under vissa år; Svenska kyrkans i London
nnderbåll, och arfvode till pastorn derstädes med
3,670 R:dr; muddrings-arbeten, sjö-expeditioner,
bidrag till fonden för Sveriges och Norriges
gemensamma utgifter, m. m.
Handels-societeter. Genom 7 $ i kongl.
stadgan d. 25 Febr. 1546 påbjöds, att en allmän
handelsfördelning i städerna borde befordras till
verkställighet. Denna fordelning kom då dock endast
i stånd i Stockholm, hvarest öfverståthållaren och
magistraten först 1635 reglerade ordningen
emellan handeln och handtverkerierna, och sedan,
genom en d. 1 Jan. 1641 utfärdad stadga,
förordnade hvilka varor de då redan inrättade
bandels-societeterne hvar för sig ägde att handla med.
Denna stadga fastställdes sedermera genom kongl.
resolutionen d. 1 Juli 1642 och d. 1 Jan. 1650.
De i Stockholm inrättade handels-societeter äro
följande: för jern-, klädes-, krydd-, lärfts- och
siden-kramhandel, diversehandel, viktualiehandel,
minuthandel med läder och skinn, handeln med lin
och bampa, möbel handel, tobakshandel, vinbandel
(vinskänks-societeten). I Götheborg gäller väl i
afseende på handeln i allmänhet ett kongl.
reglemente ar d. 14 Okt. 1734, ett af d. 29 Okt. 1771
och en kongl. resolution af d. 3 Dec. 1795,
angående hökeribandelo derstädes; men utom
Stockholm är endast i Upsala handeln ordentligen
fördelad, nemligen i 7 klasser. Sålunda måste i dessa
städer hvarje klass handla med vissa varor, och
tillstädjes ej att handla med andra. Hvarje klass
utgör en societet, med hufvudman och vissa
deputerade, hvilka inom klassen väljas för trenne år
och sedan förordnas af magistraten. Dessa hafva
att besörja societetens angelägenheter. Denna
fördelning af handeln kommer likväl, med undantag
af bokhandel, källare-, vinskänks-, schweitzeri-,
värdshus-, traktörs- eller krog-rörelse, att
upphöra den 1 Juli 1847, från hvilken dag hvar och
en, som vunnit rättighet att idka handel, enligt
handels-ordningen af d. 22 Dec. 1846, är
berättigad att drifva handel med alla slags varor, i
hvad myckenhet som helst. Hvarje societet, i den
form dessa ämnen äga, har en kassa, fotad på
frivilliga gåfvor, in- och utskrifnings-penningar af
lärlingar, qvartals-afgifter o. m. d., hvilken kassa
förvaltas och redovisas af societetens hufvudman
och deputerade. Societeterne hafva ock hvar för
sig en fattigkassa, af hvilken lemnas understöd till
afsigkomne ledamöter samt deras i behof varande
enkor och barn. I andra städer tillhöra alla
bandiande en och samma societet. (Se vidare:
Handelsförening.)
Handelssup. Ingenstädes torde brännvinet vara ett
så oundvikligt bihang vid uppgörandet af handel,
som i Lappmarken. Det ringaste Lappen säljer
skall alltid vid liqviden åtföljas af denna
förderfliga dryck. Petrus Læstadius anför härom
följande, i sin Journal för Forsla året af hans
tjenstgöring såsom mistionaire i Lappmarken: "De
handlande kallas i Lappmarken borgare (på Lappska
Borkal, tilläfventyrs liktydigt med Birkarl). Hvar
och en borgare bar sina vissa kunder med hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
