Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handfttatnlng.
Handlingar.
■47
ban handlar. Men brännvin måste framfor allt
bestås; ty eljest blir handeln ganska klen och matt.
När nu en Lapp kommer till sin bandelsborgare
(kund), sä skall han till en vacker början hafva
puorist-kokse (välkomstsupen) först och främst,
hvarom Lappen ofördröjligen påminner, derest bans
borgare synes gå för långsamt till väga med
uppfyllandet af en sä ovilkorlig skyldighet. Sedan skall
ban hafva små vejsa, det är: häktring, sax,
sy-ring och andra dylika småsaker, hvilket allt en
borgare är skyldig (efter gammal vana) att gratis
gifva sin bandels-Lapp. Å sin sida presenterar
denne vuosstam-pjerko (kokkött). Detta kan bestå
af en rebnstek, eller en sida, bringa, bog och
dylikt, eller flere stycken tillsammans. Men, hvad
som bos oss följer på fisken, det följer bär
såsom en högst gifven sak på detta kokköttet,
nemligen en sup, och den dugtig, en rigtig
kandidatsup. Ty borgaren måste traktera, ej blott den,
som gpf, utan och de fränder och vänner, hvilka
gifraren har ined sig såsom vittnen. Dock rättar
borgaren å sin sida trakteringen efter kokköttets
mängd och beskaffenhet. — När det nu ändtligen
bär åslad att bandia, så tar sig Lappen väl till
vara att ej sälja borgaren alla sina skinn på en
gång, utan helst ett i sender, och det af den
orsak, att ban för hvarje uppgjord handel skall
hafva sig dses-kokse (handelssupen). Så snart han nu
känner sig tarfva en sup, så går ban i sin bod
och hemtar ett skinn samt går till borgaren. När
ban nu säljer sitt skinn, betingas ofta ett qvarter
eller balfstop brännvin att ingrediera i betalningen
och han sätter fram en tennflaska pä disken.
Sedan ban fått denna fylld, så begifver han sig med
sitt sällskap till någon stuga, kåta eller bod, der
laget placerar sig, eller ock stundom i snödrifva»."
Hwudfu«tniiig, detsamma som tofte,
öfverenskommelse; begagnades så väl om förlofningar som
om förbindelser af andra slag.
■aaiifeiiiguriueu, Haiidgangiiinaiiieu ,
eller Handgangei* och IlnnilgnnKetneiuiiiii,
voro sådana som gingo konungen tillhanda, voro
honom till tjenst vid hofvet, samt hade räckt
honom band uppå, att bevisa någon särdeles trogen
tjenst. De kallades ock trosvorne man, emedan de
bade räckt konungen hand, och svurit bonom
trohet och huldskap. De, som voro utsedde till
hemliga forrättningar, buro namn af handgifnc och
hand-ftUtade man.
Handla Hrligen, svara djerfligen , ett
gammalt ordspråk, betecknande att den som handlar
ärligt, kan dristigt stå till svars för sina
gerningar.
Handlingar af offentlig natur äro i Sverige till
litt idnebåll så till vida hvar mans egendom, att
hvilken som helst äger rätt att allmängöra dem
genom tryck. Undantagen äro serskildt
uppräknade i tryckfrihetslagen, och innefatta
protokoller förda inför konungen i statsrådet, eller i
mini-steriella ärender och kommandomål samt rikets
ständers och till en viss grad de af dem tillsatta
myndigheters handlingar. Dervid får dock
ihågkommas, att grundlagen förbinder rikets ständer
att sjelfve befordra sina protokoller till trycket;
en enskildt äger ej att trycka dem utan
ständer-nes bifall. Under delta förbud inbegripes äfven
hemliga utskottets och konstitutions-utskottets
protokoller, och statsrådets diplomatiska handlingar äro
äfven förbjudna att tryckas utan tillstånd, så vida
de angå en senare tid än femtio år; och slutligen
äro äfven undantagne sådane anteckningar i
kyrkoböcker, som röra enskildta personers sedlighet.
Straffet för olofligt utgifvande af förbjudna
handlingar är bestämdt i tryckfrihetslagen och består
i böter af minst 100 R.dr. Rättegångar i sådana
fall är tryckfrihetsprocess. Strängare straff
drabbar den, som varit betrodd att vårda bandlingarne
och sjelf utgifvit dem. Men utom de serskildt
nämnda undantagen kunna alla domstolars
handlingar, alla till offentliga myndigheter inlemnade
skrifter, der förda protokoll och derifrån
utgående beslut o. dyl., utfordras i afskrift och utgifvas
af hvem det behagar. Samma frihet gäller äfven
med enskildta rättegångshandlingar, hvilka derföre
kunna tryckas äfven af den, som icke är part i
saken. Dervid gäller dock ett förbehåll, att den
part som trycker sina egna rättegångsskrifter
äfven är skyldig att utgifva så mycket af
motpartens, som fordras för att upplysa sakens
beskaffenhet. Dessutom har tryckfrihetslagen försäkrat
det enskildta förtroendet emot missbruk, och
derföre förbjudit tryckningen af enskildta bref samt
i publik vård nedlagda deposita af skrifler och
handlingar, äfvensom handlingar i förlikta
brottmål, utan parternas tillstånd, eller inom femtio år
efter deras död.
Handlingar rörande Sverige» historia
finnas i otalig mängd inom våra arkiver. Då den
historiska vetenskapen allt mera börjat vända
sig til) staternas inre sammansättning och
sjelfva folkets lif, har dess omfång vidgat sig, så att
alla offentliga handlingar blifvit af större eller
mindre historisk vigt. Man har ock i nyare tider
börjat anlita kammar-kollegii arkiv för historiska
forskningar rörande kameralverket; vår
lagskip-nings historia ligger till största delen i
domstolarnes handlingar, och detsamma kan för hvarje del
af statslifvet sägas om dithörande einbetsverk. Den
största samlingen af historiska handlingar finnes i
riks-arkivet, hvilket förvarar rådets protokoller, en
mängd riksdagshandlingar, oflenlliga skrifter i stor
mängd från olika tider, och äfven enskildta bref
och rådslag m. m., som upplysa Sveriges historia.
Andra samlingar af dylikt innehål) och stort värde
finnas på Upsala universitets bibliothek, och hafva
uppkommit genom lärde mäns nit att samla gamla
handskrifter. Sådana äro de Palmsköldska och
Nordinska samlingarne, andra att förtiga. De
Gustavianska papperen intaga deribland ett högt rum.
Slutligen förvaras äfven i enskildta slägtcrs ägo,
särdeles på vissa adliga gods, betydliga skatter af
historiska handskrifter. Den rika tillgången deraf
pä Skokloster är allmänt känd. Äfven utrikes är
mycket i den vägen att studera. 1 Paris, i
Köpenhamn och i alla de hufvudstäder, hvarifrån
diplomatiska förbindelser med Sverige brukat under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
