Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HwlVednigel.
Harf.
59
möte, som bär bölls midsommardagen 1277,
emellan konnngarne Magnus Hakonsson i Norrige och
Waldemar Birgersson i Sverige å ena, samt den
senares broder Magnns Ladulås å andra sidan, och
hvilket möte bivistades af en lysande samling af
farstår och ädlingar ifrån bela Norden (se vidare
korsehenj). Socknen innefattar 21 £ mtl. med 856
invånare. Dess areal utgör 3,942 tunnl., af
hvilka 150 äro sjöar och kärr. Adr. Kongelf.
Harfvedrsget kallas en lång, i dagen liggande
qvartsgång uti bergen på gården Husebys utmark,
i Morlanda socken på Oroust. Sägnen härom är,
att Necken en gång uppstigit på stranden i
skepnad af en hvit bäst, och blifvit fångad af en
bonde, förmedelst en signad gritnma. Bonden
plågade sin fånge på allt upptänkligt sätt, till dess den
beliga grimman en vacker dag föll af, medan
Necken gick for harfven. Befriad från den mägtiga
fjättern satte Necken af i fyrsprång till hafvet,
øeh släpade efter sig harfven, hvilken då skall
hafva åstadkommit berörda hvita rand i berget.
Harftefelrtt, F.riU, född i Atmars socken i
Medelpad år 1785 och död i Storkholm d. 18 Jan.
1S34, var son till en rotebåtsman, Olof Ström,
hvilken dog då sonen endast uppnått fem års
ålder. Gossen råkade likväl vinna uppmärksamhet
bos en nng prestman Ahlner, och sedan hos
församlingens kyrkoherde doktor Dillner, och sattes
derigenom i tillfälle att börja sina studier, samt
derefter genom lyckligare lottade kamraters biträde att
fortsätta dem; tog magistergraden 1815 och blef
1818 professor i mathematiken vid läroverket ä
Marieberg, hvarmed han fortfor till kort före sin
död. Ledamot af vetenskaps-akademien. Ilar
utgifvit en elementarkurs i mathematiken, hvilken
af-hjelpte ett länge kändt behof af en sådan
lärobok, och öfversatte Legendres geometriens
elementer, samt plan och sferisk trigonometri.
■arf, en socken, belägen i Frösåkers bärad af
Stockholms län, Olands och Frösåkers förenade
kontrakt af Upsala stift, I mil S. från
Östhammar, vid Saltsjön. Här märkes: Harg, säteri och
brak (se detta ord); Björksta grufva upptäcktes
1664, efter en skogseld, af en bonde.
Brytningen upphörde 1693; men börjades ånyo 1703,
lönte likväl ej mödan. Hjukepuns och Nygru/van,
straxt bredvid, upptäcktes 1711, och brötos från
1727 till 1802, då den måste öfvergifvas, flera
tusende lass fingnistrig, svartblå och refraktorisk
malm om 60 proc. Grflxàtra grufva (se detta ord).
Ättehögar finnas vid Marka, Siiderharg, Löfhamra
och Malsätra, samt äfven runstenar på några
ställen. Socknen bör till 3 kl. patronela pastorat.
Patronat-rälten åtföljer Hargs bruk. Socknen
består af 47 mtl. och har 2,006 invånare. Dess
areal utgör 40,963 tunnl., af hvilka 2,200 äro
sjöar och kärr. Adr. Östhammar.
Marié, säteri och jernbruk i landskapet Upland,
Hargs socken af Stockholms län, består af
6^-mtl. Säteriet byggdes 1638 af landshöfdingen Hans
Kyle, och tillhörde sedermera slägterna Stenbock
och Broman. År 1698 anlades bruket af grefve
C O. Stenbock, genom Isak Macbey. Sedan 6r
1731 har det tillhört friherrliga slägten
Oxenstjerna. Det är egentligen landshöfdingen frih.
Oxenstjerna, ägare 1731, som bildat Hargs
bruksegendom, och tillköpt flera betydliga säterier, såsom
Burvik i Knutby och Christmeholms i Lobärads
socken. På 1730-talet förvärfvades dessutom full
ägande-rätt till Björsta grufva i Hargs socken,
hvilken länge hade rik tillgäng på jernmalm af
samma godhet som Dannemora grufvors. Den
nedlades år 1802; men har i senare tider åter
börjat bearbetas. Hilleviks masugn i Gestrikland
till-köptes år 1750 i stället för den då nedlagda
Stockby masugn. Bruket uppbrändes 1719 af
Ryssarne. Det har för närvarande 4 härdar och 3,000
skepp:d priv. årligt smide, af hvilket det s. k.
högre frälse-smidet utgör 940 skepp:d 8 lisp:d 5
marker, allt af eget tackjern. Hammarskatten är
20 skepp:d 19 lisp:d 2 marker. Skeppar på
Stockholm. Ägare: frih. C. G. Oxenstjerna, som har
patronat-rätt till Hargs socken.
Harg, säteri om 3 J mtl., i Kisa socken af
Öster-göthland, har en utmärkt stor trädgårdsanläggning
samt stor mangårdsbyggnad. Här märkas flera
fornlemningar, och skall fordom äfven varit
offerställe vid Harg.
Harg, Vestra, en socken, belägen i Wifolka
bärad af Östergötblands län, Wifolka och Walkebo
förenade kontrakt af Linköpings stift, 2 J mil S.V.
från Linköping. Vid kyrkan, på en vacker höjd vid
Hargsjön, har i hedendomen funnits ett offerställe;
hon är byggd af gråsten, tillbyggd 1689, ombyggd
åren 1814 och 1915; man förmodar att den först
blifvit invigd åt S:t Olof. I socknen märkes: Bo
frälse-säteri (se detta ord); Spellinge eller
Spellin-getomta, ^ mtl. frälse-säteri, med qvarn, såg och
tegelbruk. Har tillhört slägterna Ulfsparre,
Hum-melhjelm, Lejonhufvud, m. fl. Svaneholm, på en
bolme i Kilarpa-sjön, skall hafva varit kungasäte,
den tid Östergölbland bade serskildta konungar.
Man har efter detta slott anmärkt lemningar,
bestående af ett rundt torn. En 200 famnar lång,
stenbro bar fordom förenat slottsplatsen och
gården Borg. Slottets sista innehafvare skall hafva
varit en näskonnng Asmund Garp, hvaraf det af
allmogen kallas Garpe-slott, och en äng, icke långt
derifrån, Asmunds-ängen. Bland de många små
insjöarne i socknen äro Hargsjön och KUarpsjön de
största. Socknen bör till 3 kl. konsist. Den
består nf 34 J mtl. och har 1,592 invånare. Dess
areal utgör 22,171 tunnl., af hvilka 990 äro sjöar
och kärr. Adr. Linköping.
Harg, Uitra, en socken, belägen i Åkerbo
härad af Östergöthland, Linköpings stifts domprosteri
eller Hanekinds och Åkerbo förenade kontrakt af
nämnde stift, 1 mil N.O. från Linköping, vid
Roxen. Den kallas Östra Harg, i anseende till dess
läge i öster om ofvannämnde Vestra Hargs socken.
Kyrkan är byggd af tälgsten, på okänd tid. På
en höjd vester om kyrkan finnes ett offerställe. I
socknen märkes: Idtngslad, frälse-säteri (se detta
ord); Kgeby, Idestad, Harg, Sistarp och Mylinge,
boställen. Åtskilliga grifthögar finnas inom
socknen. Pastoratet bör till 3 kl. konsist. Socknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
