Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
60
Harjager.
Hifmeni.
består af 29 £ mtl. och har 745 invånare. Af
dess areal, 12,381 tunnl., äro 5,890 sjöar och
kärr. Adr. Linköping.
Harjager, ett härad i Malmöhus län, håller
omkring 7 qv. mil i areal. Det kallas också
Har-tkakers eller Harhogsàckers härad och innefattar 16
socknar, nemligen: Barsebäck, Dagstorp, Hosterup,
Hög, KäOinge, Lilla Harrie, Lyddeköpinge,
Norr-hviddiuge, Remmarlöf, Saxtorp, Stora Harrie,
Sö-derhviddinge, Vestra Karaby, Vestra Sallerup,
Wir-ke och Örtofta, hvilka ntgöra 218£ mtl. med
10,152 inbyggare. Åkerbruksskötseln är
inbyggarnes hufvudnäring, emedan, med undantag af
några få enskildta planteringar, bland hvilka
förtjena att nämnas furuplanteringarne långs utmed
sjökusten mellan Lomma och Saxtorp, några
betydliga skogar icke finnas inom häradet. Deremot
äger det ganska betydliga och nästan outtömliga
torfmossar. De största sjöarne äro Heljarps-dn
och Hjeflmge- eller Lödde ström. Potates- och
tobaksplanteringen drifves i häradet mera allmänt än
i de öfriga häraderna, hvilken senare skall vara
ganska lönande och tobaken mycket afsättlig till
i landet varande fabriker. Märkligaste ställena äro
säterierna Ellinge och Örtofta. 1 förening med
häraderna Bara och Torna utgör detta härad en
domsaga och ett fögderi. Häradets areal utgör 42,6 74
tunnl., af hvilka endast 39 äro sjöar och kärr.
Harjager, ett kontrakt af Lunds stift, i
Malmöhus län, innefattar samma socknar som Harjagers
härad, utom Lyddeköpinge, men med Annelöfs
socken, fördelade på 8 pastorat, nemligen: Vestra
Karaby med Saxtorp, Vestra Sallerup med
Kem-marlöf, Barsebäck med Hofterup, Hög ined
Kjef-linge, Örtofta med Lilla Harrie, Stora Harrie med
Wirke, Norrhviddinge med Dagstorp, samt
Söder-bviddinge med Annelöf. Af dessa pastorat äro 5
konsist., 2 alternativt patr. och konsist., samt 1
patronelt. Kontraktets folkmängd utgör 10,732
personer.
Harjeberget, på Hartsö, ligger vid inloppet af
de så kallade inre Södermanlands-skären, och
synes långt upp i landet. På dess spets underhålles
en vårdkase i händelse af ofred. Berget är
dessutom märkvärdigt för den grotta, som finnes på
en af de brantaste sidorna. Ifrån en trång
öpp-• ning vidgar sig ett någorlunda rymligt rum inuti
berget, med platt golf och nästan lodrätta
väggar. Det säges, att en jungfru, för att
undkomma en mägtig vällustings stämplingar, tagit sin
tillflykt i denna grotta och uppehållit sig der en
tid. Ännu i mannaminne skola lemningar efter
hennes spinnrock funnits qvar i grottan.
HarUebimierer voro en art lätt rytteri, hvilket
fordom brukades i Svenska bären. Det tillbör
egentligen tiden från Johan III till Gustaf II Adolf.
Under den förstnämnde konungens tid hade
nemligen rytteriets rustning blifvit förändrad, sålunda,
att karbinen eller bandoler-baken efterträdde den
gamla glafven. De så beväpnade ryttarne
kallades barkebusierer, karbinierer eller
bandoler-ryt-tare. Hela deras rustning var vida lättare än de
tunga lancierernes och kuirasierernes; men deras
användbarhet var äfven mindre. Deras styrka låg
i skjutgevärselden, hvilken icke företrädesvis
tillhör kavalleriet. Deremot voro de svage till
försvar. Konung Gustaf 11 Adolf brukade dem
derföre ej mycket, ehuru ban eljest hade både tungt
och lätt rytteri. Men detta senare beväpnade ban
på anoat sätt, hvilket ger anledning till den
förmodan, att harkebusiererne på hans tid mest
varit värfvade utländningar.
Harhlillver, harfötter, harsvans, flätgräs,
nop-per (Trifolium arvense), en ettårig växt, hvilken
förekommer allmänt på åkrar och betesmarker uti
kust- och slättbygder, från Skåne till Bohuslän,
Westergötland, Nerike och Gestrikland. Den ätes
af geten och fåret, och skall ined fördel kunna
användas såsom botemedel emot en sjukdom bos
det senare, kallad gallsjuka.
Harlingaon, ëainuel «»u*tar, född i
Wiking-stad nära Linköping år 1740, död såsom
riksdagsman vid 1809 års riksdag i Stockholm d. 21 Mars
1810, då hist. et moral, lektor i Linköpiog,
professor och theol. doktor, nämnes i Hammarskölds
"Svenska Vitterheten", såsom en bland sin tids
mindre bekante poeter.
Harltttia, en socken ined Hammarlunda, belägen i
Frosta härad och kontrakt af Malmöhus län och
Lunds stift, 2 J mil Ö. från Lund. Här märkes
Hjularöd, frälse-säteri om 2 £ mtl., tillhör frih.
v. Schwerin, har boningsbus af korsvirke,
omgifvet af en graf, god åker, mjölqvarn, samt
mycken ek- och bokskog. Kn sägen bland allmogen
i socknen förmäler, att "i gamla tider skall en
gubbe, vid namn Knut Jyde, kommit bit från
Danmark, och för att försöka djupet af
strömmen, som flyter ifrån sjön vid Öfveds kloster,
gifvit sig ut i vattnet vid Gellingbro, för att
vada uppföre. Sysselsatt med delta förehafvande
förekom det honoin, midt emot Hammarlunda,
likasom ban sett en med jernkedjor "bunden brälande
och stångevand tjur, hvarföre ban måste stiga ur
vattnet; men begaf sig åter dit några steg längre
upp, då hau vadat, till dess han kommit för
Ilar-lösa mark till en ort, kallad Piletofta, hvarest
honom förekommit likasom en kycklingehöna med
sina fjädrars uppresande, derest han åter måste
stiga ur vattnet; men då hon henne förbigånget,
har ban åter stigit i vattnet, och vadade framgent
fort förbi (Ivinnesvad bro till en ort,
Aftonholmar-ne kallad, belägen vid Harlösa ängen, hvarest
honom syntes såsom tvenne dejliga jungfrur,
liggande uti en säng, och med leende mun räckte
honom händerna, derföre ban äter måste stiga upp
nr vatluet och begifva sig till sitt hemvist
Trom-hult, i Harlösa socken." — Socknen hör till 2 kl.
reg. Den innefattar 33 £ mtl. och har 1,263
iu-vånare. Dess areal utgör 8,054 tunnl., af hvilka
10 äro sjöar och kärr. Adr. Lund.
■larmen*, (>uilaf, med. et pbys. experimenta*lis
professor i Lund, en utmärkt akademisk lärare och
författare i sin vetenskap, var född i Stockholm
d. 4 Nov. är 1699. Fadern var handlande och
borgmästare derstädes. Den unge Gustafs håg
vändes tidigt till medicinen; men ban lät förmå sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
