Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90 Helleatad.
Tvet, tillhörigt ryttmästaren S. af Petersens.
Dessutom bar södra Skånska infanteri-regementet och
Malmöhus läns bevärings-manskap sin exercisplats
härstädes. 1 Hellestads by äro åbyggnaderna
ganska tätt sammanpackade, hvarföre åboerne
allvar-ligen måste tillhållas att försigtigt umgås med
elden. Ålder- och ordningsmännen i byn hafva sig
anförtrodd isynnerhet denna vigtiga omsorg.
Åldermans-ombyte sker i November månad, och de
dervid öfliga plägsedcr torde förtjena omnämnas.
Den afträdande åldermannen bjuder en dag, vid
Mår-tensmesso-tiden, byns äboer och deras hustrur,
samt husmän, handtverkare, drängar och pigor till
middag, och anstalles för tillfället ett ganska
betydligt gästabud eller s. k. åldermansgille, med spel
och dans, hvilket vanligen varar 3 till 4 dagar.
Andra dagen göres reda för byns inkomster och
utgifter. Tredje dagen efter aftonmåltiden sätter
sig värden i huset, eller afträdande åldermannen,
vid öfre bordsändan och tager der till sig åboen
på nästa hemmansnummer, hvilken biträdt bonom
såsom dräng i åldermanstjensten det förflutna året,
och nu skall träda i hans ställe såsom ålderman.
Framför dem sättas två glas fyllda med öl, och
sedan den afträdande, genom ett par stötar i byns
born, gifvit tecken till tystnad och hållit ett för
tillfället passande tal, dricker ban den nye
åldermannens skål, tackar sine medhjelpare, trenne åboer,
som kallas drängar och pojke, för deras biträde
vid tjensten. Härefter håller den tillträdande
åldermannen ett kort tal och väljer sedan äfven 2
drängar och en pojke bland åboerne, hvartill
närmaste grannen ej får förbigås. Då detta är slut,
aflemnas bvns papper, born, nycklar och andra
saker, hvarefter den nye åldermannen, biträdd af
sina utvalde medhjelpare, åtföljde af hela
sällskapet och under musik bär aHa sakerna bem till sig,
der gästerna äfven undfägnas något och sedan
åtskiljas. Den fjerde dagen undfägnas åboerne hos
gamla åldermannen endast med frukost, som
likväl räcker till aftonen. Till dessa gästabud
medföras ock förningar. — Socknen består af 13 mtl.
och har 974 invånare. Dess areal utgör 4,929
tunnl., hvaraf 5 äro kärr och bäckar. Adr Lund.
Hellestad, annex till Floby i Wilska härad af
Skaraborgs län, beläget i Geseneds härad af
Elfsborgs län, 2 mil V.S.V. från Falköping. Kyrkan
är byggd af ekplankor. I socknen märkes fyra
säterier: Krabbelund, 1 mtl., Branslorp, 1 mtl.,
Stommen, ^ mtl. och Längds 2 mtl., äges af
bönder sedan 1816, har fordom tillhört adliga
slägter. Socknen består af 12 J mtl. och har 413
invånare. Dess areal utgör 6,179 tunnl., af
hvilka 1,250 äro sjöar och kärr. Adr. Falköping.
Hellicliias, Hakan Kr|ain|, en brorson till
general Gustafschöld, en af de få prester, som
tillika varit läkare; men utmärkt derigenom, att
ban icke, lik några andra, studerat medicinen, för
att befordras på den presterliga banan, utan gjort
det sedan han inträdt i det andliga ståndet, llan
var född i Malmö den 8 Mars 1784, biel 1802
student i Lund, magister 1811 och prestvigd 1813,
hvarefter ban började studera medicinen såsom me-
Hellstad.
dico theologiæ stipendiat och promoverades (ill
doktor 1819, blef samma år regements-pastor vid
Wendes artilleri; men afled i sin bästa ålder den
1 Februari 1823.
Hellinite, säteri, i Näsby socken af Jönköpings
län. (lellinge var fordom 1 mtl. frälse,
bebyggdes i början af 1800-talet till herrgård af
lagmannen Hummelbjelm. Utbyte skedde först mot
Gerekulla i Leinnbults socken, som blef frälse då
t|el|inge fick säteri-natur och förmedlades till 3
hemman. Egendomen är väl anlagd och smakfullt
byggd, har flere trädgårdar och ligger i en
vacker park emellan två sjöar. År 1813 anlades
härstädes ett manufakturverk med I knip- och 2
spik-hamrar med tillräckligt vatlen, äfven för qvarn
och såg. Härunder lyda llultsby säteri, Nöbbeled
och Näsby Sjöagård.
Hellman, Julian, filos, magister och
brukspredikant, blef prestvigd år 1722 och predikade på
åtskilliga slällea både i och utom Stockholm anda
till 1732. Då råkade han i åtskilliga
samvetsskrupler rörande några af kristna lärans
bufvud-satser, och som han icke trodde sig med skäl
kunna för andra predika hvad ban sjelf drog i
tvifvelsmål, aflade ban sig prestembetet och lefde
några år i mycken stillhet; men också under mycken
hjertängslan. Nu bom ban att läsa en Tysk
afhandling: Om Jesu Evangelii ofversvinneliga
kännedom. Häraf skingrades hans tvifvelsmål, han
begärde åter få tillträda sitt prestembete, hvilket
också tilläts honom, efter en noggrann examen i
Strengnäs konsistorium den 1 Aug. 1740. Han
höll sedan, under ett starkt tillopp af åhörare,
många predikningar i Stockholms serskild|a
kyrkor; men dog redan d. 20 Febr. 1741, i en
ålder af endast 44 år. Han bar utgifvit åtskilliga
andliga tal.
Hellstad, en socken, med Murnm, Wånga och
Möne, belägen i Ås härad och kontrakt af
Elfsborgs län och Skara stift, 1 >s mil N.N.V. från
Ulricehamn. Kyrkan är nybyggd af huggen slen
år 1819. I socknen märkes: Elmestad
Knappa-gärden, I mtl. säteri, är välbvgdt. Hof, 2 mtl.
säteri, rå och rör, bar i äldre tider tillhört
slägterna Yxkull, Duvall och Oxehufvud till år 1786,
dä det köptes af C. G. Sckwartzenhoff, hvars
arfvingar sedermera innehaft det. Päarp, 1 mtl.
säteri, med underlydande 3 } mtl., skattlagd såg och
qvarn. Stället har vacker åbyggnad, har af
ålder tillhört slägten Uggla till 1752, då del
köptes af Drakenberg. Lida källa uppspringer på Hofs
ägor och är första ursprunget till Lida-elfven.
Ränniln drar sig norr ut och bildar en stor bäck
vid skillnaden emellan Skaraborgs och Elfsborgs
län, samt ökar sig till en stor å, hvilken flyter i
Wenern vid Lidköping. Törne källa på Hofs ägor,
har ett helsosamt vatten, som isynnerhet af
alt-mogen begagnas med fördel mot ögonsjuka. På
nämnde ägor finnes en stor, oformlig sten upprest,
utan påskrift, kallad ting-stenen. Enligt gammal
sägen, tros att här varit domsäte. Hela trakten
deromkring kallas tingmark. Pastoratet hör ■ ill
2 kl. konsist. Socknen innefattar 24 i mtl. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
