- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
91

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uellaiorp.

HehliiKbOff.

91

bar 856 invånare. Dess areal åtgör 6,373 tdnnl.,
af hvilka 335 äro sjöar och kärr. Adr. Alingsås,
Gammalstorp.

Hellstorp, säteri i Barnarps socken af Jönköpings
län, om I mtl. med 6 torp, tullqvarn och såg,
samt 2:ne manufakturhamrar. Härunder lyder
Hökhult, 1 mtl. Har tillhört slägterne Sjöblad,
Fleetwood, Lagercrantz och Bråkenbjelm.
Hell vi, annex till Lärbo, beläget på Gottland i
Forsa ling och länets norra fögderi, 4 mil O.N.O.
från Wisby, vid hafvet. Kyrkan skall vara byggd
àr 12-49. Här märkes en väl arbetad basrelief i
sten. Kyrkans tvenne dörrar äro bildade af
konstigt buggen marmorartad sten, och prydda med
pelare och kapiteler. Öfver chordörren märkes en
ran-inskrift; på kyrkogården en grafsten med
munkskrift. I socknen märkes: Kyllei, en hamn och
strandbevaknings-uppsyningsmans-distrikt. Klasen,
en 6 vid Kyllei, temligen lång; men icke särdeles
bred. Linné har anmärkt, att på denna ö växer
vildt veide, frodigt och till myckenhet. Af detta
färggräsets blad färgas blått och har af
Spanjorer-ae blifvit frän Södra Amerika infördt till Europa.
l-urilen, en ö (se detla ord). Socknen består af
10 mtl. och har 515 invånare. Dess areal utgör
12,56 7 tunnl., af hvilka 650 äro sjöar och kärr.
Adr. Wisby.

Helmfelt, Simon »»rundel, en son till
borgmästaren i Stockholm Jakob Grande), föddes
härstädes år t 617. Fadern härstammade från Lifland.
Helmfelt ernade först gå den diplomatiska vägen,
och följde tvenne beskickningar till England och
Holland; men kände snart att ban var bestämd för
krigarens yrke, och fick äfven tillfälle att deri
utbilda sig under Torstensson, hvilken år 1641 tog
bonom med sig som hofjunkare till Tyskland, samt
utnämnde honom till kapilen vid det gamla blå
regementet, det första inom bären, och sedan till
major i artilleriet. Ilan adlades 1646, då ban antog
namDet Helmfelt, och blef sedan friherre, den
förste och siste af sin ätt. År 1649 blef han chef
för allt artilleri. Carl Gustaf, som lärt känna och
värdera bonom, utnämnde honom till kommendant i
Riga, en, såsom det tycktes, icke särdeles
betydande post; men hvilken nu var af högsta vigt,
emedan denna stad, nyckeln till Lifland, hotades
med en belägring af Ryssarne. Staden led brist
pä trupper, proviant och penningar, hemsöktes af
pesten, hvilken ensamt i Helmfelt* hus bortryckte
21 personer och deribland tre bans barn, och
fienden var ofantligt öfverlägsen. Emot alla dessa
faror hade Riga endast att sätta befälhafvarens
mod och skicklighet; men hvilka också ersatte
frånvaron af allt annat. Han afslog alla
Ryssarnes anfall, förkastade deras uppmaningar att
gifva tig, botade, för att slippa dem, slutligen att
nedskjuta de parlamentärer man skickade till
honom, och, ehuru sjelf illa sårad i hufvudet,
hvarvid det till och med säges, att hufvudskålen skall
hafva blifvit spräckt, lemnade ban likväl icke
befälet, utan behöll det under bela belägringen,
hvilken fortsattes halftannat år, samt räddade
der-lgeoom Riga och Lifland åt Sverige. Dessa för-

tjenster belönades med general-löjtnants fullmagt,
jemte guvernörskapet öfver Ingermanland och
Kexholm. På denna plats qvarstannade ban anda till
år 1665, då han bemkallades för att emottaga
rikstygmästare-embetet. När ett nytt krig
hotade Finland år 1668, fick ban generalbefälet
derstädes och utnämndes till fältmarskalk. Carl XI
gjorde honom, efter sitt anträde till regeringen,
till riksråd, och gaf bonom befälet i Pomern. Till
Sveriges olycka bibehöll han det endast till
Wrangels ankomst dit. Då ban år 1675 företagit en
resa genom Tyskland, för att sköta sin helsa,
måste ban, på hemvägen, taga en omväg öfver
England, emedan Danskarne på allt sätt sökte få
honom i sina bänder, ett bevis huru de bedömde
hans militäriska vigt. Han bidrog icke litet till
segrarna vid Lund och Halmstad; men vid
Landskrona, der han anförde venstra flygeln och red
fram för att återställa en uppkommen oordning,
träffades han af en kula i bröstet, hvilken på
stället slöt bans hjeltelif, i hans 59 års ålder.
Helmfelt var en fulländad krigare, djerf och försigtig,
allt som det behöfdes, vidt förutseende och
fint-lig för ögonblicket, samt derjemte mild,
mensklig, glad i umgänge och upphöjd öfver all
egen-nytta. En utspridd berättelse om oordningar, som
skulle åtföljt bans ungdom, och hvilken gifvit
anledning till Gustaf III.s bekanta theaterstycke,
saknar all grund I brist på egna barn upptog han
de studerande vid Upsala akademi dertill, och
donerade 17,000 R:dr till en stipendii-fcnid för
dem. — En af hans söner, (Auatnf, dog 1674
vid 23 års ålder, såsom assessor i Wismarska
tribunalet. Om bonom berättas det nära
otroliga, att ban vid 12 års ålder icke blott
skulle hafva förstått, utan äfven med färdighet talat,
Hebreiska, Grekiska, Latin, Fransyska, Italienska,
Spanska, Engelska, Holländska, Tyska, Ryska och
Polska, samt dessutom ägt vidsträckta insigter i
flere vetenskaper.

Helmik, magister och dekanus i Upsala, intogs
år 1446 i rådet och var en bland de fullmägtige
på mötet i Upsala 1450.

Helpten, Wy«e van, och Xnbel, van, voro
år 1375 konung Albrekts rådsberrar, förmodligen
bröder, och bland de Tyskar, ban drog in med
sig till riket, tillika med en Janne Hug, van
Gra-bowe och Lüdeke Rutz, 2:ne bröder von Vitzen, en
Johan Pinnotr och en Lüdeke Neghendanck, hvilka
med något skäl väckte de Svenskes förtrytelse.

He|nån, helsobrunn, belägen vid Helsingborg uti
en mycket vacker dal, omgifven af höga,
skogbeväxta backar, utgör en af de till sin natur
behagligaste orter i Sverige. Ifrån detla ställe, så
väl som ifrån Ramlösa brunn, hvilken ligger
något längre från Helsingborg och nära härintill,
har man en särdeles behaglig utsigt öfver
Öresund och Seeland, m. fl. ställen. År 1841 ntbjüds
denna brunn till salu för 10,000 R:dr B:ko, och
skall enligt uppgift lemna 1,000 B:dr R:gs årlig
inkomst.

MelHiugborg, en urgammal stapelstad i Luggude
härad af Malmöhus län, med N:o 18 bland rikets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free