Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holtaljunga.
Hoo.
153
en ledig stil; men för öfrigt icke är af någon
särdeles poetisk lyftning. Thorild forsvarade
honom mot Stockholms-Postens tadel.
Holtsljunga, annex till Mjöback, beläget i Kinds
bärad af Elfsborgs län, 4 mil S. från Borås.
Socknen innefaltar 17} mtl. och bar 858 invånare. Af
dess areal, 16,431 tunnl., äro 2,250 sjöar och kärr.
Adr. Svenljunga.
Hotxboui, Andera, läkare, promoverad i
Utrecht 1704 och död som provincial-medikus i
Södermanland 1711, var, utom sin kunskap i
naturhistorien, en ganska skicklig ritare, följde år 1694
Olof Rudbeck d. y. på dess resa i Lappmarken,
och besörjde de samlade foglarnes aftecknande i
naturlig storlek, sådana de finnas i De Geerska
samlingarne på Löfsta.
Hoiniletik. Sveriges bomiletiska litteratur är
ingalunda fattig och har att uppvisa arbeten,
jemförlig med de yppersta andeliga talares i andra
länder. Särdeles är den nyare bomiletiken utmärkt,
ifrån och med förra århundradets andeliga talare.
Frän det katholska tidehvarfvet finnes blott
obetydligt i behåll, och ingenting utgifvet i tryck.
Föga mera äga vi från den tid, som följde på
reformationen, ända till dess de berömda
predikan-terne Nohrborg, Pettersson, Ekmansson,
Tollstadius, Bàld, Serenius, m. fi. uppträdde med sina
gedigna framställningar af den Lutherska ortbodoxien.
I kärnfull kristlig anda hafva deras predikningar
fä sina likar, och torde ej kunna öfverträffas,
JYøAr-borgt Den fallna menniskans
saligbetsord-ning betraktas ännu såsom ett klassiskt verk
inom den Svenska kyrkan. Nohrborg var
hofpredikant och alled i sin bästa ålder. Serenius var
biskop i Strengnäs, Tollstadius kyrkoherde i Jakobs
forsamling i Stockholm, Pettersson pastor i
Rid-daibolmskyrkan, Båld pastor i Catharina,
Ekmans-too i Åby af Östergöthland. Till dessa sluter sig
Michael Fant, pastor i Eskilstuna, hvars
predikningar utgåfvos af hans bror, domprosten i
Westerås, sedermera kyrkoherden i Leksand i
Dalarne doktor Johan Michael Fant, som äfven sjelf var
en utmärkt talare. I slutet af förra seklet
uppträdde Lehnberg med en andelig vältalighet af
annat slag. En af de förste, som prisbelönades af
Svenska akademien för vältalighet, ägde Lehnberg
en stor oratorisk förmåga, hvilken lockade
menniskor i mängd till kyrkan på en tid, som’eljest
icke var utmärkt för religiöst allvar. Lehnbergs
predikningar förneka ej heller tidens lynne. Deras
dogmatiska innehåll har icke samma värde som
det glänsande språket, och Lebnbergs rykte
såsom predikant bar sedermera blifvit något
fördunkladt. Dertill bidrog icke litet att andra
talare uppstodo efter bonom, hvilka uti vältalighet
voro hans likar och i dogmatiskt afseende
öfverträffade bonom. Wallins och Rogbergs namn äro
kända för hvarje bildad Svensk. Hagbergs
pre-diko-samling vann ett stort bifall, och i den
nyaste tiden står Thomander oöfverträffad i andelig
vältalighet. Det finnes likväl ingen större samling
utgifven af honom; men Oere serskild|a
predikningar och ett häfte innehållando ett mindre antal
sådana, allesammans utmärkta för snille och en
hänförande vältalighet. Enkel hjertlighet och en
from innerlig kärlek och tro har gjort Franzéns
predikningar till en dyrbar skatt för mången,
medan Schartau bildat en egen skola af predikanter,
hvilka icke alltid gilla de nyare vältalarne, såsom
Wallin och Rogberg, utan företrädesvis bemöda
sig om den gamla strängt dogmatiska andan, hvilken
rådde på Nohrborgs tid. Det kan icke heller
nekas, att en kärnfull kristendom andas i Schartaus
arbeten. En mängd predikningar har utom dessa
utkommit, såsom af den fromme älsklige
Colliander, af den grundlige Åström, m. fl. Den
förstnämnde af desse dog såsom pastor i Adolf
Fredriks församling i Stockholm, den senare såsom
prost i Simtuna af erkestiftet. Äfven biskop
He-drén har riktat litteraturen med en
prediko-sam-ling. Såsom lärare i bomiletiken verkade Ödmann
oförtrutet och länge, samt verkar ännn genom sina
tryckta prediko-utkast. Professor Bergqvist i Lund
har äfven genom sådana arbeten förvärfvat sig en
varaktig rätt till Svenska presterskapets tacksamhet.
Honing, en söt saft, som af bien och några
andra insekter af steklarnes ordning samlas och
beredes till föda för deras larver, samt finnes uti de
af vax formerade rummen, hvilka tillsamman
utgöra boningskakorna. Den består hufvudsakligen af
druf- och slemsocker; men innehåller äfven andra
ämnen, olika af olika växter, hvaraf den insamlas,
så att man stundom på olika orter får röd, grön,
bäsk eller giftig honing. Den bästa honingen
samla bien i allmänhet af aromatiska örter, och den
ar då vanligen klar och ljus till färgen, samt får
namn af jungfruhoning; i skogsbygder blir den
vanligen mörkare till färgen, likväl beror dess färg
och godhet ganska mycket af mer eller mindre
omsorg vid dess skiljande från vaxet. Den som
utan tillhjelp af värme utflyter ur
honingska-kan kallas sjelfskird boning och är bäst, sämre
sorter erhållas genom honingskakornas urkokning
med vatten. Honingen användes, fordom mera
allmänt än nu, till samma ändamål som socker, samt
i äldre tider isynnerhet till bryggd af mjöd, den
har dock vanligen en egen kryddaktig smak, som
för de flesta personer är mindre behaglig, och
hvilken minskat dess användande. Förbrukningen af
honing är likväl ganska betydlig, och tillgången
deraf ungefar motsvarande landets behof, sä att
så väl in- som utförseln deraf är ganska obetydlig.
Honingsdagg, milddagg, mjöldagg (Erysibo
com-mune), en liten svampart, som förekommer på ytan
af lefvande och föga förändrade blad, samt
stundom äfven på stjelkar isynnerhet emot hösten och
särdeles uti trädgårdar samt odlade ställen. Olika
arter förekomma dock på olika växter, dock
isynnerhet på örtartade. En annan (E. aceris) är allmän
på bladen af lönn, och åter en annan (E. corylli), pä
hassel och andra hängblommiga träd.
Hoo, bergsmansbammare i Thorsåkers socken af
Gefleborgs län, bar 1 härd och 236 skepp:d 17
lisp:d 5 marker priv. årligt smide af eget
tackjern. Hammarskatten utgör 2 skepp:d 7 lisp:d 7
marker. Skeppar på Gefle. Ägare: Bergsmän samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
