Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
164
Hnfvndstol,
■luggat.
mordet på konung Gustaf III; begge ägarne
olyckligt ryktbare. De sammansvurne i detta mord höllo
bär sina flesta öfverläggningar i detta ämne. Är
1613, samma dag påbudet om förläningarnes
indragning utfärdades, fick Erik Göransson Tegel
bekräftelse på denna gård, hvilken konung Carl IX
skänkt honom till everldelig egendom. Vid Svea
hofrätts första sammankomst d. 22 Maj 1614
anklagades Tegel, att genom orätt berättelse hafva
förmått Carl IX att skänka sig skattehemmanet
Hufvudstad, hvilket arfvingarne efter en Wilh. de
Wijk na ville återvinna. Hofrätten frändömde
bonom Hufvudstad.
Hufvudstol (hufvudstod) kallas i lagstil en
utlånad summa eller kapital i motsats emot ränta.
Hufvudstoden skiljes i alla skuldfordringsmål noga
ifrån räntan, så att ingen afräkning får ske på
hufvudstoden, förrän räntan blifvit erlagd. Det är
ägarens rätt att njuta laglig ränta; men äfven
låntagarens rätt alt icke prejas genom beräkning af
ränta på ränta. Blott i det fall, att båda
parter-ne öfverenskomma, att, i stället för att betala den
lagliga räntan, lägga densamma till kapitalet, kan
detta förökas. Det är dä samma förhållande, som
i fall ägaren utsatte den erhållna räntan såsom lån
åt en annan person.
Hufvudtitlar. Så kallas fördelningen af statens
utgifter i och för deras olika föremål, sådan den
bestämmes af ständerne vid hvarje riksdag. De
voro ifrån 1809 till 1845 tio, utom allmänna
indragningsstaten, och hela den sålunda
uppkommande riksstaten fastställdes år 1810 till 3,434,276
R dr. Dessa titlar ökades likväl småningom vid
hvarje riksdag, så att de år 1835 fastställdes
till:
i:a hufvudtit.: Hof- och slottsstaterna . 719,250.
2:a do Landtstaterna........ 2,354,480.
3:e d:o Armén............ 3,392,500.
*:e d:o Flottan............ 1,242,180.
ö:e d:o Fria konsterna........ 26,430.
ti:e do Milda stiftelser ........ 161,630.
7:e (Lo Pensions-staterna...... 63,000.
S.e d.o Allmänna o. extra utgifter . 759,890.
9:e d.o Jordbruk, handel o. näringar 164,930.
10:e d:o Klereciet o. läroverken .... 565,620.
Allmänna indragning/uttalen....... 248,280.
Summa R:dr B:ko 9,698,190.
Härvid bör dock anmärkas, att spannmåls- och
öfriga natura-utskylder, som förut beräknades efter
ett ganska lågt pris, sådant det var före de
förändringar myntvärdet undergått, vid 1823 års
riksdag upptogos till det allmänt gängse priset,
hvarigenom sifferbeloppct i riksstaten på en gång
höjdes med 1,455,356 R:dr, utan att de verkliga
skatterna derigenom ökades. När, vid 1840 års
riksdag, den förändring gjordes i statsrådets
organisation, att de fordne stats-sekreterarne samt
gene-ral-adjutanterne för armén och flottan
förvandlades till chefer, hvar och en för sitt departement,
och i denna egenskap togo plats i statsrådet,
fördelades riks-statens anslag på departementerna, och
vid 1845 års riksdag fastställdes hufvudtitlarne på
följande sätt:
i:a hufvudtit.: Hof- och stall-staterna . 686,700.
2:a d.o Justitie-departementet .... 811,900.
3:e d.o Utrikes-departementet .... 225,650.
4.e d:o Landtförsvarsdepartementet.
4,118,240-5:e d:o Sjöförsvars-departementet . . 1,414,100.
6:e d.o Civil-departementet..... 860,740.
7:e d:o Finans-departementet .... 1,705,600.
S:e <Lo Ecklesiastik-departementet. . 1,038,200.
9:e (Lo Pensions- o. allm. indr.-staten 524,460.
Summa"R:dr li:ko 11,3s4,79O.
Detta sifferbelopp öfverskrides likväl vanligen i
verkligheten genom tillfälliga utgifter, och som
statens inkomster, under de sista ären, ofta gått
högre än hvartill de varit beräknade, har, vid
ständernes sammanträden , merendels ett öfverskott
funnits i kassorna. Sådant har föranledt
regeringen, att, utom den ordinarie riksstaten, af
ständerne begära tillfälliga anslag för serskild|a
behof, och hvilka är 1844, af konungen äskades
till ett belopp af 2,668,787 R:dr. Dessa anslag
hafva fått namn af Extra stalsregtering, och utgå
merendels till anskaffande af vissa materialbehof
för bären och flottan, och dels som bidrag, dels
som lån till allmänna företag: anläggandet af
vägar, gräfning af kanaler, aftappning af sjöar och
myror, m. m.
Huge (mythol.), en förvillande skuggbild i
menni-skogestalt, hvilken den store trollkarlen
Utgårda-loke skickade att löpa i kapp med Thors träl
Tjalfe. Huge var Utgårdalokes tanke, och kunde
således löpa snabbare än någon menniska.
Hugg ocli slag är belagdt med ringare straff än
mången skulle vänta, nemligen med böter, hvilka
likväl ökas ifall serskildta omständigheter försvåra
brottet. Om en gift person slår sin maka blå
eller blodig, fördubblas böterna; likaså om den
slagne befunnit sig i det tillstånd, att ban ej kunnat
försvara sig, och om någon samma dag han
begått nattvarden öfverfallet’ en annan med hugg och
slag är han utom böterna förfallen till något
annat straff, hvilket underdomaren föreslår. Men för
öfrigt kan till och med ett så svårt väld, som att
afhugga en annan näsa, öron, o. s. v. försonas med
50 dalers böter till den lidande och 30 daler
dessutom för sårainälet. Om flera lemmar blifvit
förderfvade beräknas dessa böter serskildt för hvar
och en af dem. För andra våldsamheter, utan så
svår skada, bötas mindre i förhållande till väldets
beskaffenhet. Sker skadan af våda, nedsättas
böterna. Dessa straffbestämmelser blifva dock
försvårade i det fall, att sjukdom tillkommer, ty då
fälles våldsverkaren till mansbot, och är våldet så
svårt, att den förolämpade dör af följderna inom
natt och år, är den brottsliges lif förverkadt, och
i alla händelser åligger honom att betala
läkare-lön, samt gälda sveda och värk, och all den
kostnad och det hinder, som förorsakas den oskyldigt
förolämpade.
Huggut, Henrik Hattsson, var förut
befallningsman på Kexholm; men då ban adlades år
1583, var ban Johan Ili:s sekreterare och fick af
honom flere gårdar i Finland i förläning, som det
bette "for dess fauile och tro tieniste."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
