Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hugg.
Hnlf.
ff»5
Hugg »ro bel||l|ini» håfvor, ett gammalt
Svenskt talesätt, hvarmed förstås, att de hogg och
slag man fått icke kanna återtagas.
Hngin (mythol.), en af Odens tvenne korpar, den
andre hette Munin. Hngin och Munin betyder hug
och sinne (förstånd). Desse foglar sände ban ut i
verlden, för att få veta hvad som föreföll. När
de återvände till sin herre, satte de sig på bans
axlar och hviskade i hans öron om allt hvad de sett
och hört.
Hugleik, en fredsam konung i Sverige, satte sig
i besittning af Upsala thron, efter Yngves död och
ander dess söners minderårighet. Han var rik och
hans hof en samlingsplats för lekare, harpare,
gi-gare, m. fl. Han angreps oförsedt af sjökonungen
Hake, samt blef, jemte sina två söner, efter ett
tappert motstånd, slagen på Fyrisvall.
Hagnedagen. Detta ord återfinnes i riksdrotset
Bo Jonsson Grips testamente, hvarest orden lyda:
Skrifvit och utbgifvit näst Hugnedagen efter
På-skadagen." Dijkman anmärker, att detta ej kan
vara söndagen Lætare.
Hngo. Så hette Vitalianernes eller
Ilältebröder-nes amiral, hvilken, år 1394-, med sin flotta af åtta
fartyg sökte förse det belägrade Stockholm med
lifsmedel. Skeppen infröso, och för alt försvara
dem, omgaf han dem med en vall af hnggna
trädstammar, hvilka ban lät öfverösa med vatten, så
att den betäcktes med is, och såga sönder isen
framför densamma. Då Svenskarne oförsigtigt
an-grepo vallen med ett hoptimradt torn, sjönk
detta med manskap och allt, och Hugo lyckades
undsätta staden.
Hakert, ett rundgattadt fartyg af 30 till 60
läster, som vanligen är galeas-tackladt; men har på
stormasten eller den främsta masten, i stället för
bramsegel, ett råsegel med bonnet (ett smalt
segt), som i godt väder fästes vid nnderliket af ett
annat segel, för alt öka dess segel-area eller
vindfång). Ilar detta slags fartyg stång med
råsegel öfver mesanmasten, så kallas det Krysshukert.
Hukert-suleas, ett tvåmastadt fartyg,
brigg-tackladt på främsta eller stormasten, och
galeas-tackladt på mesanmasten.
Halabiickor benämnes i Halland växten
Chry-santbemum segetum, med anledning deraf, att
detta skadliga ogräs först visade sig på egendomen
Hulabäck, belägen i södra Halland. Det skall
hafva blifvit dit infördt med spannmål ifrån Jutland,
och bar inom en tidrymd af vid pass 40 år
utbredt sig ifrån Hallandsås till trakterna norr om
Warberg, hvarest nästan hvarje åkerfält
sommartiden lyser af dess sköna gula blommor. Äfven på
Bohuslänska kusten inkom det för några år sedan,
med Dansk utsädes-spannmål, och väcker genom
sitt årliga utbredande så mycket större farhågor
bos åkerbrukaren, som man icke känner något
medel att utrota detsamma.
Halareil, annex till Dalstorp, beläget i Kinds
härad af F.lfsborgs län, 2£ mil S.S.O. från
Ulricehamn. Kyrkan är af sten och af hög ålder; bar
m&lningar i taket; reparerad 1821. I denna socken
märkes säteriet Rtulerberg. Socknen bestir af 6 J
mtl. och har 292 invånare. Af dess areal, 3’,032
tunnl., äro 370 sjöar och kärr. Adr. Svenljunga.
Huld (mytbol.), bette en trollkunnig borgabrud,
den argaste trollqvinna, som funnits i norden. Hon
omtalas mycket och länge i sagorna, såsom en
stammoder för Huldra-folket. Sedan Wisbur
förskjutit sin första gemål, och hennes söner
förgäfves sökte alt af fadern utbekomma hennes
morgongåfva: en dyrbar guldkedja och trenne goda
gårdar, bad den förskjutna drottningen Huld om
bistånd och hämd. Då sjöng Huld bård förbannelse
öfver Ynglinga-bnset och brukade trolldomen Sejd,
hvilket skedde med kokning af starka örter, ormar
och andra giftiga djur. Öfver guldkedjan qvad
hon den förbannelsen, att den skulle blifva sin
ägares olycka och den yppersta mans bane i
Ynglingarnes ätt; men öfver denna slägt i
allmänhet sjöng hon, att de skulle söndras inbördes och
dräpa hvarandra.
Huldberg, P. V., apothekore i Wadstena och
sedan i Stockholm, der han erhöll tillåtelse att
inrätta det fjortonde apotheket, Fenix, till belöning
för hans riksdagsmanna-förtjenster; måste likväl,
af ekonomiska anledningar, sälja äfven det
sistnämnda apotheket, uppträdde sedan som litteratör,
utgaf tidningen Arplockaren, hvilken dock ej
fortsattes länge, åtskilliga öfversättningar, bland annat
af Den sanna Fransyska katechesen, hvilken
aktio-nerades och på sin tid gjorde något uppseende,
samt författade skådespelet: Birger Jarl, hvilket
uppfördes på kongl, theatern 1835. H. var
likväl då redan död, emedan han år 1834 afled i
koleran, på ett af Stockholms sjukhus, vid hvilket
han hade en provisorisk befattning som läkare.
Han var då omkring 50 år gammal.
Hullingen, en sjö i Kalmar län, genomflytes af
Hesselbyån. På bottnen af denna sjö tages
sjömalm.
Hulphers, Abraham Abrahamsson,
handlande i Westerås, med titel af direktör och med
assessors rang, född derstädes 1734, död 1797,
gjorde flera resor genom Sverige, Danmark och
Ryssland, skänkte till Westerås gymnasii-bibliothek en
samling af 1,300 böcker och bandskrifter, bar
utgifvit flera topografiska arbeten, hvilka ännu i dag
bibehålla sitt värde, och var äfven poet, ehuru
som sådan mindre lycklig. Bland hans skrifter
förtjena anmärkas: Dagbok under en resa genom
Slora Kopparbergs höfdingdöme; Samlingar till en
beskrifning öfver Norrland; Historisk afhandling om
musik och instrumenter; m. m.
HulsJU, en by, belägen i Gerdhems socken af
Elfsborgs län, skall vara det Holasjö, som i
West-götba-lagen räknas till Upsala öde, och hvarunder
lydt häraderna Ale, Bjärke, Flundre och Wäne.
Hult, en socken, med Edsbult, belägen i Södra
Wedbo härad och kontrakt, af Jönköpings län och
Linköpings stift, 1 J mil S.O. från Ekesjö.
Kyrkan är byggd 1842. Den förra var af okänd
ålder. Nära kyrkan äro några kummelrör; platsen
kallas Helige Lundar. I socknen märkes:
Bruzaholm.» jernbruk, samt mindre pappersbruk (se:
Bruzaholm)-, Öitraby, 2 mtl. säteri; Skalsnäs, 2 mtl.
Del. II. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
