Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166
Hult.
Humble.
säteri med Westraby, 1 J- mtl., bar tillhört slägten
Stålbammar. Socknen hör till 3 kl. konsist. Den
innefattar 32 mtl. och har 1,590 invånare. Dess
areal utgör 23,975 tunnl., af hvilka 1,280 äro
sjöar och kärr. Adr. Ekesjö.
Hult, jernbruk i Qvillinge socken af
Östergöth-lands län, är uppbygdt 1698, och bar privilegier
af åren 1697, 1710 och 1733. Bruket har 2
härdar och 1,221 skepp:d 13 lisp:d priv. årligt smide
af köpe-tackjern. Frälsesmidet är 15 skepp:d och
hammarskatten 12 skepp:d 1 lisp:d 7 marker. Utom
åtskilligt manufaktursmide tillverkas här
ankarkättingar, samt idkas ett ej obetydligt spiksmide.
Tillverkningen afsättes på Norrköping och
Stockholm. Bruket har tillhört J. Broberg och P. Hell—
vegb samt äges nu af M. L. Ekelund. På brukets
ägor märkes en bög bergås med en sten kallad
Klo/sten af 5 alnars böjd och bredd, hvarifrån man
ser öfver Thorsklint; samt Borgareberget (se detta
ord). Brukets stämpel är ett H.
Hult, af samma rot, som det Tyska holi,
betydde fordom skog. Deraf den ofta förefallande
ändelsen på hult i mänga ställens namn.
Hultnby, säteri i Näsby socken af Jönköpings
län, består af 3 mtl., tillhörde 1770
Falkenbergska slägten och 1828 kapiten Edman. På den
härunder lydande Slottsön skall fordom Hullaby slott
varit beläget. Deraf finnes intet mera öfrigt, än
en efter jordytan jemnad stensättning och en
der-inom varande håla, som tyckes hafva utgjort en
brunn. (Se äfven Hvetlanda.)
Hulterstad, en socken, med Stenåsa, belägen på
Öland i dess södra mot och kontrakt, Möckleby
härad, 5| mil S. från Borgholm, 4J mil S.S.O.
från Kalmar. Sedan den gamla, i hedniska tiden
uppbyggda kyrkan blifvit nedtagen, bar en ny
blifvit uppförd år 1803. Nära Triberga by synes
lemningar efter Triberga borg, samt grifthügar på
flere ställen i socknen. År 1676 d. 1 Juli stod
utanför Ilulterstad ett slag emellan Svenska samt
Danska och Holländska flottorna, de senare
anförde af amiral Tromp. I detta sjöslag omkom
amiralen Lorenz Creutz (se detta ord) på skeppet
Stora Kronan. — Ilenricus Andreæ, sist kyrkoherde
i Ilulterstad, hade förut varit slottsprest i Kalmar.
Då han, efter denna stads öfvergång, kom inför
konung Carl IX, slog konungen honom med sin
silf-verklubba på näsan, så att ban snüflade i all sin
tid dä han talade; han dog ock härstädes. —
Socknen hör till 1 kl. konsist. Den består af 21
mtl. och har 930 invånare. Af dess areal, 11,016
tunnland, äro endast 20 sjöar och kärr. Adr.
Borgholm.
■lultfreds slätt i Kalmar län, exercisplats för
Kalmar infanteri-regemente (se: Hvena socken).
Hultgren, Anders, hofmålare och agrée af
målare-akademien, född i Arboga år 1763, död i
Stockholm 1841. "Rikhaltig i sina historiska
kompositioner, har ban isynnerhet dermed prydt de
kongl, lustslotten Tullgarn och Rosersberg, samt
varit lyckligast 1 dem han målat grått i grått."
Hultman, Magnus, en berömd klockgjutare i
Norrköping på 1750-talet, har gjutit ganska mån-
ga kyrkklockor i Östergöthland. Inskriptionen på
Roglösa kyrkoklocka, omgjuten 1755, är följande:
"Då Svenske Män och Riksens Ständer
Sig samlat ifrän sina Länder
Til Stockholm, Hufvudstaden vår,
At Kongens väl och Rikets vårda;
Förbättras, efter mitt fall bårda,
Jag af en Man, som det förstår,
I Norrköping, med Hultmans händer,
Som för sin konst är vida känder.
Han nu mig hulpit till mitt ljud.
J hören mig, när jag högt ropar
På mitt sätt; kom’n i stora hopar,
At tjena Herran eder Gud."
HultsjU, en socken, med Skepperstad och
Hjert-landa, belägen i Westra bärad af Jönköpings län,
Westra härads kontrakt af Wexjö stift, 7 mil
S.S.O. från Jönköping. Kyrkan, af sten, är af
obekant ålder. Här äro flere griftbögar. I
socknen märkes: Björnskog, 1 mtl. säteri, har tillhört
slägterne Ramsvärd, Silfversparre, Stålhammar,
Klöfverfelt och Reutersvärd. På gården finnes såg,
qvarn och tröskverk, som drifvas med vatten. Pä
en klippa i den härinvid belägna sjön har inan
anmärkt ruiner efter en byggnad, som troligen
tillhört Nydala kloster. Dollby, 1 mtl. säteri, har
från äldre tider och intill 1740 varit brukadt af
bönder. Bebyggdes sistnämnde är af kyrkoherden
härstädes II. Stickman, från hvars måg, G.
Wick-ströin, löjtnant A. C. Klöfverfelt tillspelte sig
detsamma. På Holgersö, ett trumslagare-boställe pä
en ö i sjön Öfvingen, finnas lemningar efter en
större stenbyggnad. Man berättar att Ilolger Dansk
haft i forntiden sin bostad här på Herrebeiget. Vid
hemmanet Hässlehult träffas spär till en
förskansning i en sköo åldrig skog. Der finnes ock eu
"skurugata", eller däld mellan så böga
klippväggar, att inga träd öfverskjuta dem. Af sjöar
märkas: Allgunnen, Frissjön och Linnösjön. Socknen
hör till 2 kl. 2 afd. konsist. Den innefattar 37 ]
mtl. och har 1,420 invånare. Dess areal utgör
20,944 tunnl., af hvilka 3,250 äro sjöar och kärr.
Adr. Jönköping.
HultÅs, ett militie-boställe i Dragsmarks socken
af Bohus län, är frejdadt i folksagan, såsom
vistelseort för Walborg Ingemarsdotter, Axel
Thomsons brud. Der skall under senare delen af
medeltiden varit anlagd en högskola, ledd af
Augu-stiner-munkarne i det närbelägna berömda
Dragsmarks kloster.
Humble, Gustaf Adolf,* biskop i Wexjö från
1730 till sin död 1741, var född i Jönköping
1674, fick på Carl XI:s bekostnad göra en utländsk
resa och blef genom hans moders,
enkedrottningens förord, vid endast 26 års ålder, kyrkoherde i
Eskilstuna, då han ännn icke var prestvigd Ar 1709
utsågs ban till hennes hofpredikant, två år senare
till ordförande i hofkonsistorium och 1719 tbeol.
doktor samt amiralitets-superintendent i Carlskrona.
Var en utmärkt predikant och har utgifvit en mängd
predikningar, samt Betracklelser öfver alla Sön- och
Högtids-dagars Evangelier, hvilken sistnämnda
samling utkom fyra år efter bans död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
