Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
180
Husie.
Husqvarna.
tiofyra alnar i vattengängen, hvilket var ovanligt
mycket för den tidens fartyg. Skeppen visade
äfven folkets färdighet i andra mindre
handarbeten, ty de icke blott målade sina fartyg, utan
prydde dem äfven med förgyllningar, och
drakbuf-vndet, hvilka plägade utmärka de större skeppen,
visar dem såsom icke alldeles oförfarne i
bildhuggeri. De hade äfven stundom konstiga bildverk i
sina rum. Väfnader brukades också af qvinnorna,
likasom söm. Man läser i sagan, att Sigurd lät
i Biarmaland förfärdiga sina bröllopskläder af sin
brud. Såsom åkerbruket var bekant, så förekom
äfven brödbakning. ilushållsslöjder äro således
gainla i Sverige och färdigheten deruti bar
fort-lefvat, förkofrat sig och med stigande bildning
utvidgat sig till allt flera föremål. Mycken
slöjd-färdighet och husflit finues ännu härstädes,
oaktadt det intrång som den lidit af städernas
skrå-författningar. Bonden förfärdigar sjelf en stor del
af sina behof, och i vissa landsorter finner man
icke sällan personer, hvilka förstå äfven sädana
handtverk, som ej tillhöra de nödvändigaste
be-hofven. Guldsmeder, bokbindare, urmakare finnas
i Dalarne, för att icke tala om den med
privilegier gynnade väfnads-slöjdcn i Westergöthland och
linneväfnaden i Norrland.
Husle, en socken, med Vestra Skreflinge, belägen
i Oxie härad och kontrakt af Malmöhus län och
Lunds stift, J mil O.S.O. från Malmö. Största
delen af detta pastorat består af ett väl odladt och
mycket fruktbärande slättland. Den jordägande
delen af invånarne befinner sig för det mesta i
goda omständigheter, flere af dem äro rika. Vigsel
och barndop ske numera sällan i kyrkan. Dessa
och andra kyrkliga förrättningar efterföljas af s. k.
gillen, 3 till 4 dagar, allt efter
förmögenhets-vil-koren. Dessa gillen bära, bland det rikare folket,
spår af stadslifvets kostsamma lefnadsvanor. Man
träder in till en väl anrättad måltid, vid ett efter
de högre ståndens bruk dukadt bord, försedt med
mer än tillräckligt förråd af gröfre och finare
dryckesvaror. Man skulle ej märka, att man bade
en bonde till värd, om ej de högt npplästa
bordsbönerna, hvilka slutas med afsjungandet af en psalm,
hvari alla deltaga, ännu erinrade derom, att Svenska
allmogen, ehuruväl i mycket, dock icke i allt
efterapar herremannen. Kaffe, the, punsch, bischoff
hörer till eftermiddagens undfägnad, för öfrigt
tillbringas tiden med tobaksrökning, kortspel och dans.
Vill någon inleda ett nyttigt samtal vid dessa
tillfällen, så skall ban icke sakna en krets af
uppmärksamme åhörare och mången plats blir då
ledig vid spel- och dryckesbordet. Emellertid,
liksom en stor del af den forntida enkelbeten i
måltids-anrättningarne och samhälls-nöjena försvunnit,
hvartill icke utan skäl räknas såsom en af de
verkande orsakerna närbelägenheten till Malmö, så
bar också en ej ringa prakt gjort sig gällande i
afseende på klädedrägt, m. m. Man igenkänner väl
ännu bonden på den korta tröjan; men
hufvudbo-naderna, balsdukarne, kapporna, galoscherna, det
fina klädet, m. m. liknar fullt ut
ståndspersonernas. Likaså åkdonen med de messingsbeslag-
na selarne och väl lackerade
liggfjäders-vagnarne. Likväl sköter allmogen bär sitt åkerbruk
med mycken omsorg och skicklighet, ehuru en och
annan husbonde ej deltager vidare deri, än genom
uppsigten öfver sina arbetare. Allmogens yttre
lefverne är i allmänhet ärbart och anständigt, och
deras sinnelag fogligt. Såsom ett bevis på detta
senare torde ej böra lemnas obemärkt, att vid
bondupploppet år 1811, hvilket upplöste sig i den
bekanta sorgliga tilldragelsen vid det härintill
närbelägna Klågerup, ingen enda af detta pastorats
dåvarande invånare deltog, ej ens genom gillandet
deraf. — Boningsbusen hos de rikare böndrme äro
väl och smakfullt inredde. Man finner der, utom
de dagliga boningsrummen, en större högtidssal, i
hvilken man inträder genom ett mindre rum.
Sälen har vanligtvis 6 par treluftsfönster, 2 å
hvardera sidan, emedan den alltid befinnes å husets ena
ända, med fönster åt tre ball. I bakgrunden, emellan
begge fönstren, finnes på flere ställen en i olja
utförd större landskapsmålning. — Pastoratet bör till
1 kl. preb. Sedan år 1764 till 1833 var det
prebende åt l:sta theol. adjunkturen vid Lunds
universitet; men sistnämnde år blef det anslaget åt
4:de theol. professionen vid nämnde universitet.
Socknen innefattar 18.J- mtl. och bar 795
invånare. Af dess areal, 2,638 tunnl., utgöra 5 kärr.
Adr. Malmö.
H ti skit r lit liuot eller iiofCuiüntlz liuadhet,
kallades fordom de sånger, i hvilka barderne
eller skalderne vid gästabuden prisade förfädrens
manliga dygder och bedrifter.
HuslUk, taklök (Sempervivum tectorum), en
ganska mångårig växt, som endast förekommer på
tak och murar hos bönder på Gottland, Öland, i
östra Småland, Blekinge, Halland, Skåne, samt
sällsynt i södra Nerike. Ursprungligen planterad,
hvartill anledningen troligen har varit något skrock,
(hvilket likväl nu blifvit bortglömdt), ty den har
endast ett ganska inskränkt användande såsom
husmedicin, till omslag pä brännsår, m. m.
Husman betecknar i Skåne en backstugusittare
och någongång inhyseshjon. I Halland säges om
de senare att de "sitta litt huså."
Husmans-skatten, hvilken utgjordes i Bohus län, upphörde med
år 1845.
Huspredikniugar. Se: Gudstjenst.
Husprest. Se: Gudstjenst.
Husqvarna, gevärsfaktori, beläget i Hakarps
socken, -|- mil från Jönköping, består af 1 mtl. krono.
Norra och Södra Husqvarna blef anlagdt omkring
1680 under namn af Jönköpings faktori; men
erhöll sina privilegier först år 1715. Det drefs bela
tiden för kronans räkning till är 1757, då det
såsom everldelig egendom öfverläts till
öfverdirektören Fredrik Ehrenpreus, hvarefter det
ensamt. fick namn af Husqvarna faktori. Stället har
en utmärkt vacker och fördelaktig belägenhet i
öfre sluttningen af den dal, som vester ut sänker
sig ifrån de höga berg, hvilka på östra sidan
följa Wetterns strand norr ut. Det delas i tvenne
delar af den s. k. Husqvarna ström, hvilken, sedan
den på en sträcka af T’T mil genombrutit förenämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
