- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
179

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hnager&dakamumren.

Hnahalla-slöjder. 179

bara emot det mera enkla och ändamålsenliga. I
vissa trakter af riket sätter likväl allmogen ännn
mycken ära uti att skryta med dyrbara
husgerådssaker, isynnerhet dryckeskärl och sängkläder. Det
är icke sällsynt, att i förmögnare bondhus i
vestra Sverige träffa 5 à 6 stora silfverbägare, om
ett stops rymd och deröfver, samt ett dussin
uppbäddade sängar, med tre- till fyrdubbla omgångar
täcken, o. s. v.
■nigeriidiiliauiiiiaren, Kongl., är inrymd i
ett hus innanför lifgardcts till bäst korps de garde
vid yttre borggården af slottet, och bit flyttades en
mängd märkvärdiga munderingar och persedlar,
hvilka funnos i arsenalen å Fredrikshof. Brist på
utrymme bar tvungit till försäljning af åtskilliga
gammalmodiga möbler och andra effekter, hvarigenom
ändamålet med denna anstalt förfelades, hvilket var
att bär hafva en åskådlig historia öfver olika
tidehvarfs bruk, smak och konstsinne.
Hnibnga eller Hunhagen, fordom kungsgård,
böfdingesäte och slott, beläget i Stora Tuna
socken af Dalarne, vid Dal-elfven och Domarefallet.
Drottning Margaretha, som hade Dalarne till
lifgeding, bar haft sin hofhållning härstädes,
üus-baga blef 1482, efter hennes död, såsom
tillökning på lön gifven af Erik XIII åt biskopen i
Westeris, Petrus Inge väldi Selandus, en Dansk, som
stod i synnerlig nåd vid hofvet. Det är nu
boställe för landshöfdingen i Stora Kopparbergs län.
Fornsägnen förmäler, att drottning Margaretbas slott
varit beläget utmed Dal-elfvens starkaste fall, på
en ganska hög och brant udde eller halfö. Stället
är förskönadt af framl. landshöfdingen frih. af
Nordin. Dal-elfven och dess fall gör ställets
belägenhet vacker.
Hnahyra erlägges efter upprättadt kontrakt och
med viss legostämma, samt fardag. Husägaren
bar rätt att njuta sin hyra och tager ban derföre
hyresmannens saker i pant, om denne uraktlåter
betalningen, samt kan äfven begära förbud för
hyresmannen at| resa från orten. Vid konkurser
har hnsbyran förmånsrätt. Likaså är det
busägarens rättighet, att genast uppsäga hyresmannen,
om denne icke betalt hyran. Deremot äger
hyresmannen, att, med afdrag på hyran,
verkställa nödiga förbättringar på huset, dem ägaren
lofvat, men uraktlåtit att verkställa.
Hyreskontrakt förfaller om egendomen säljes, så vida ej
annan öfverenskommelse blifvit träffad genom
inteckning. Att nthyra samma lägenhet åt tvenne,
oberoende af hvarandra, är naturligtvis förbjudet,
och förmånsrätt tillhör då den som först hyrde.
■■stiÄII. I Sverige funnos år 1825 tillsammans
522,055 busbåll, hvaraf 37,927 ansågos
behåll-aa, 364,010 bergade och 120,088 behöfvande;
men enligt labell-kommisionens berättelse år 1843,
»kulle förbållandet vara följande: hushåll, som
anses äga mer än de behöfva, 54,795, sådana som
med arbete kanna berga sig, 367,477, till någon
del behöfvande 130,471, sådana som måste helt och
hållet försörjas af andra 32,963; summa 585,706.
Härvid bör likväl icke förbigås, att uppgifterna
härom belt och hållet bero på tabell-författarens

dervid använda noggrannare urskillning, ntan att
någon kontroll kan äga rum, och att hushållens
antal icke kan instämma med de giftas, dels
emedan många af de gifta icke hafva egna busbåll,
hvaremot många sådana finnas utan någon bland
dem varande gift person, dels igenom
sammanflylt-ningar till undvikande af matlagspenninge-afgiften,
och dels genom gifta tjenstehjons nu mera än förr
ingående i årstjenst, mannen på annat ställe än
hustron. Af dessa 585,706 hushåll, bestodo 89,255
af blott 2 personer på bushållet; 276,461 af 3
till 5; 200,590 af 6 till 10; 16,703 af 11 till
och med 15, samt 2,697 af mer än 15 personer.

HusliÅllnlngs-smiakaper inrättades de första
ären af detta århundrade; men 1811 ålade Kongl.
Maj:t landtbruksakademien att söka befordra
inrättandet af sådana sällskaper i alla de län, der
sådan stiflning ej fanns vidtagen. Föremålet för
sällskaperne är i allmänhet allt sådant, som inom
kretsen af egen lokal och utom gräosorna af
konungens embetsmäns och tillförordnade
myndigbeters befattning, kan, antingen genom sällskapets
allmänna eller hvarje ledamots enskilda åtgärd
verkställas till landthushållningens förbättring,
genom upplysning, efterdömen, uppmuntran eller
belöningar. I anseende hvartill inga af de ämnen,
som finnas (öreskrifne för landtbruks-akademien,
anses undantagne från dessa sällskapers åtgärd.
Landshöfdingen i länet är ständig ordförande, med
afgörande röst, då rösterna äro lika delade.
Hvarje sällskap har ett förvaltnings-utskott till
angelägna ärenders beredning, samt utförande af
sällskapets företag. De län, i hvilka sådana sällskap
först stiftades, voro Gottlands, Wermlands,
Nerikes, Westernorrlands, Skaraborgs, Elfsborgs och
Kalmar län, af hvilka det förstnämnda är det
äldsta, sedermera hafva sådana tillkommit äfven i de
öfriga länen. Alla sällskaper äro verksamme att
genom tjenliga skrifter, utgifne och spridde till
allmänheten inom deras distrikter, meddela råd och
upplysningar i landtbruksskötsel, och dermed
sammanhang ägande ämnen, såsom förbättrade
åker-bruks-redskaper, ladugårdsskötsel, m. m. De
förhållanden, i hvilka landtbruks-akademien och
bus-bållnings-sällskaperne varit, och ännu fortfara att
vara ställde till hvarandra, samt de former, efter
hvilka hvardera för sig hafva alt rätta sig i sina
tillgöranden, stå ej väl tillsammans med deras
bestämmelse att i samband söka, faslän på olika
vägar, befrämja ett för dem gemensamt ändamål.

Huah&lla-slOJder voro icke okända bos våra
äldsta förfäder. Smedsyrket idkades isynnerhet för
det bestäodiga behofvet af vapen, och var i stort
anseende. Äfven konungar idkade denna konst;
Harald Hårdråde, Olof Haraldsson, med flere
utmärkte män voro vapensmeder. Jern-tillverkning
var känd, knappast dock jerngrufvor. Man
hjelpte sig med myrjern, hvars tillgodogörande derföre
ännu i dag kallas hedningabläster. Skeppsbyggeri
var dock den förnämsta bland deras bandaslöjder.
Vikingaskeppen byggdes till en del med stor prakt,
hvaraf Olof Tryggvasons skepp Ormen Länge är
ett af de ryktbaraste exemplen. Detta boll sjut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free