Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvem*.
Hvetlanda.
185
gar, hvilka finnas derstädes. En fra med
namnet Grimel, som ägt landet, skall härstädes blifvit
dödad af sina bröder och vara begrafven på ett
ställe, der några stenar äro nedsatta. Denna ö är
äfven märkvärdig genom den store astronomen
Tycho Brahe, hvilken här, på Danske konungens
bekostnad, år 1571, lät uppbygga det bekanta
astronomiska observatorium med tvenne torn. Tycho
Brahe var född d. 13 April 1546 på sätesgården
Knotstorp i Skåne, af Otto Brahe, riksråd och
ståthållare på Helsingborgs slott, och Beata Bille.
För ovänskap med en Walkendorf nödsakades
ban öfvergifva sitt fädernesland, och afled i
Prag 1601. Är 1716 landsteg på ön en Rysk
bär, 16,000 man stark, och efter dennes
besök fanns Tycho Brahes vackra observatorium,
hvaraf nu endast några få lemningar äro öfrige,
med flere dess gjorde inrättningar, vara i grund
förstördt. S:t Ibb eller ön Hven utgör ett regalt
pastorat af 3 kl., hörer till Rönnebergs härad
och kontrakt af Malmöhus län och Lunds stift,
samt bar 565 invånare. Den består af 14-J mtl.
och har en areal af 1,458 tunnl. Adr. Landskrona.
Hvena, en socken, belägen i Sevedes härad af
Kalmar län, Tunaläns och Sevedes förenade
kontrakt af Linköpings stift, 3 mil S.S.O. från
Wimmerby. 1 denna socken märkes: Wederhult, 3 |
o (urin. mtl. säteri-skatte, tillhörde slägten Slätte,
tillika med åtskilliga ströhemman, som med
säteriet reducerades till kronan. Har sedermera ägts
af slägten Hedenstjerna. Hutt freds slätt, 2-g mil
S. från Wimmerby. Här är exercis-plats för
Kalmar infanteri-regemente. Slätten är £ mil lång
och bred, jemn som ett golf, och utan tvifvel den
beqvämligaste kamperingsplats i riket. Flere vackra
byggnader äro bär uppförda, för officerarnes och
regementets behof. Kopparmàla. Här bodde en
soldat, hvars hustru Elin, i anseende till sin
spàdoms-kocst, fästade konung Carl Xl:s uppmärksamhet,
vid en resa genom orten. Carl XII skänkte år
1698 hennes man, Jon Håkansson, besittning på
Kopparmàla. Socknen hör till 3 kl. konsist, och
innefattar 48 mtl. Den har 3,056 invånare på en
areal af 54,059 tunnl., af hvilka 5,250 äro sjöar
och kärr. Adr. Wimmerby.
Hvergelmer (mytbol.), så kallades en brunn,
belägen i medelpunkten af den underjordiska verlden,
och der all den vätska samlades, hvilken dröp från
hjorten Ektbyrners horn. Denna brunn
öfverflö-dade så, att den fyllde trettiosja floder, hvilka
alla bade sina serskildta namn, ehuru de ock
gemensamt benämndes Elivågor. Eddan berättar, att
gudarne, hvarje gäng de skulle rida till Mimers
brunn för att rådpläga, måste vada öfver alla
dessa floder.
Hvete, vanligt hvete (Triticum vulgäre), en hos
oss allmänt odlad art af det gemensamma slägtet
hvete, hvaraf i andra Europeiska länder ännu flera
arter odlas, nemligen dels sådana som hafva vid
kornen fastsittande skal samt ledvis aflossnande
ax-fäste, och få namn af spelt, dels sådana som, lika
med det vanliga hvetet, hafva lösa korn och segt
axfäste, egentliga bvetarter. Till de förra höra
atom egentligt spelt (T. spelta), emmrik eller
em-mer (T. amyleum) och enkornigt spelthvete (T.
mo-nococcum); till de senare, utom det vanliga
hvetet (T. vulgaris), Engelskt eller kubbhvete (T.
tur-gidum) och Polskt hvete (T. polonicum); men af alla
dessa arter odlas blott emmrik och enkornigt
spelthvete undantagsvis på Gottland och Oland, för
öfrigt endast det vanliga hvetet, dels som höstsäd,
dels som vårsäd. Detta bar dock otaliga
artförändringar, hufvudsakligen med afseende på axens
beskaffenhet, och de förnämsta deraf äro:
Skägg-hvete, med slaka borstbärande, glatta eller
sam-melshåriga, hvita, bruna eller blåaktiga ax.
liolf-hvete, med slaka borstlösa, glatta eller
sammets-håriga, olikfärgade ax. Igelkottshvete, med täta
borstbäranrie, glatta eller sammetshåriga, hvita ax
och Borrhvele, med täta, borstlösa, glatta,
brungula ax. I allmänhet anses de borstbärande
hvet-sorterna hafva starkare halm, samt mindre vara
utsatta för rost och brand än de borstlösa. Dessa
gifva deremot ett finare mjöl samt föredragas
derföre; likväl äro dessa förhållanden ombytliga.
Såsom höstsäd kan hvetet icke odlas högt i
norden eller öfver hafsytan; men för våra
slättbygder egnar det sig i allmänhet väl och ger större
afkastning än råg. Det trifves bäst pä fast
lerhaltig jordmån, och tål mera fuktighet än råg,
dock ingalunda någon syra i jorden.
Medelafkast-ningcn i korn kan antagas till 5 à 6 tunnor fast
mål per geometriskt tunnland, och i halm
ungefärligen något mer än dubbelt af vigten i korn,
således 180 till 220 lisp:d per tunnland. Vigten per
fast tunna rent och stridt hvete kan i medeltal
antagas till 15 lisp:d, ehuru den stundom uppgår
ända till 16 lisp:d, hvaremot den bos orent och
svagt kan gå ned till mindre än 13 lisp:d.
Förhållandet emellan kärna orh skal, eller mjöl och
kli, omvexlar betydligt bos olika sorter och
troligen äfven hos samma sort i olika år, så att den
förra otgör 72 å 80 proc. af det hela. Såsom
vårsäd kan hvetet odlas högre i norr och öfver
hafvet, än som höstsäd, dock anses det i
allmänhet osäkrare och afkastningen omvexlar högst
betydligt, samt kan öfverhufvud antagas till en
fjer-dedel mindre i korn och en femtedel mindre i balm,
hvarjemte det väger mindre och lemnar mindre godt
mjöl. De sjukdomar för hvilka hvetet är utsatt
äro isynnerhet sot och brand (se dessa ord).
Införseln af hvete är naturligtvis ganska omvexlande
i följd af olika årsskördar, så att den slundom
varit ingen, stundom uppgått ända till 10,000
tunnor. Tullen derföre utgör 2 R:dr per tunna;
Utförseln har högst uppgått till 1,500 à 1600
tunnor.
Hvete-nkatten kallas den årliga skatt, som af
allmogen i Östergöthland utgöres för kungshästame.
Denna allmoge fàr icke erlägga skatten i
penningar efter krono-värdering, utan måste utgifva den
i hvete, hvilket gifvit anledning till namnet.
Hvetlanda, en socken, belägen i Östra härad af
Jönköpings län, Östra härads kontrakt af Wexjö
stift, 3 mil S. från Ekesjö. Socknen är 2 | mil
lång och { mil bred. Kyrkan byggdes 1797—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
