Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
186
Hvetlanda.
Hvit Andorn.
1800. På Kringemad vid Föreda hemman har ett
fältslag stått, enligt sägen. Vapen-lemningar
hafva funnits. Pä Kettilsås nära Flugeby hemman
har mythen förlagt Kettil Runskes förtrollade slott,
hvilket tros ännu stå qvar, ehuru ej synligt för den
som söker att upptäcka det. Deremot kan en
annan få se det, om han oförvarandes kommit inom
porten. Här visa sig då stora hus och
trädgårdar mellan dem, jemte sköna frukter på träden. Alan
får äta deraf; men kommer ej utom trollringen,
förrän man lagt ifrån sig allt som man tagit der.
Enligt hvad befallningsmannen Joh. Larsson i
Gettin-ge försäkrat Rudbeck, skall en bonde år 1690
kommit inom den af Kettil förtrollade borgen.
Hvetlanda har länge ansetts såsom qvarlefvan af
den i sägnen och vår okritiska historia upptagna
staden Wilala. Vid en by, kallad Torget, skall
denna ryktbara stad hafva legat, hvilken, enligt Dalin,
fått sitt namn efter Viterne, ett nordiskt
folkslag, de der, före Kristi födelse, flyttade ned åt
södra Skandien. Kännemärken efter denna stad
äro: Hyttaby slott, hvars lemningar och murar
synas ännu vid Nässjagård på en ö i en liten sjö,
mil från kyrkan. Stengatorna äro öfver £ mil
långa, fastän mycket öfvertäckta af jord; djupa
källare anträffas på flera ställen. Denna fordoa
stadens plan är nu beväxt med skog, och kallas
Wilala Mo. Hela Hvetlanda-nejden är öfversådd
med minnesmärken, och bar en mängd bautastenar
och grifthögar att uppvisa. Denna trakt torde
fordom blifvit kallad Wetala hed, och blifvit
uppodlad af en konung Erik, ty lilla rimkrönikan säger:
"Erik var första Konung i Götbalaud red,
Som låtit upptaga Skåne och Wetala hed."
En anmärkningsvärd runsten, omnämnd af
Liljegren, Sjöborg, Waltman och Wieselgren, skall
hafva varit rest öfver Kettil Runske. Den säges
hafva stått der kyrkan byggdes, troligen öfver den
graf, som öppnades 1673 och der ett jätteskelett
uppgräfdes, som ännu år 1815 låg i Hvetlanda
sakristia. "Jätten Skinnskarpe hade hängt sig
öfver en som ofredat dessa ben", hvarföre de ej
gerna vidrördes af andra än klockaren. De lågo
5 4- alnar djupt under gamla kyrkomuren.
Hufvudskålen var nära 1 tum tjock, 8 tum i diameter
från nacken till pannan, samt 6 tum tvärsöfver,
lärbenet 3 qv. 4 ^ tum, underbenet 3 qv. 4 tum,
enl. D. Tilas uppmätning 1757,
öfverensstämmande med den mätning Wieselgren verkställde 1815.
Inom Stålbammarska slägten förvaras en sägen,
att kyrkoherdarne i Hvetlanda någon gång haft
Bexheda och Näsby som annexer; men att, då berr
Stålhammar pä Hulsvik i Korsberga socken, vid ett
besök af konungen (man säger Carl XI), inbjudit
ortens prester och ståndspersoner, prostinnan från
Hvetlanda kommit alltför rikt utstyrd. I barmen
häröfver dömde konungen mannens inkomster
vara för stora, och gjorde kapellanen i ßexbeda till
sjelfständig kyrkoherde. — Tingsplats och
marknadsplats bar socknen haft från uråldriga tider.
Dessntom linnes här postkontor och apotbek —
Socknen hör till 2 kl. 2 afd. konsist. Den
innefattar 561 mtl. och bar 1,674 invånare. Dess
areal ntgör 20,628 tunnl., af hvilka 1,180 äro
sjöar och kärr. Adr. Hvetlanda.
Hviderup eller Hvidarp, frälse-säteri om 6
mtl., beläget i Gärdstånga socken af Malmöhus
län, bar en ganska vacker belägenhet vid den så
kallade Getinge-än, betydlig mangårdsbyggnad af
sten, med stora flygelbyggnader, samt stor och
betydlig ladugård. Ägorna äro både vidlyftiga och
goda, med ganska betydligt böbol. Gärden bar
skog, 1 | mil derifrån, bestående af en
djurhage i Hunneberga bys ägor, hvari finnas
dof-hjortar, en skattlagd mjölqvarn samt tillräcklig
torfjord, samt dessförutan många underlydande
hemman och torplägenheter, med utmärkt fruktbar åker.
Säteriet tillhör löjtnanten frih. Sten Ramel. Af
förra ägarinnan till denna gård, riksrådinnan Anaa
Brahe är i Gårdstånga by år 1619 inrättadt och
uppbygdt ett hospital, hvari flere fattiga hafva
sitt underhåll, och hvilket i senare ären blifvit
betydligen tillökt och förbättradt.
Hvilstad, i Klosters socken af Södermanland, i
en vacker trakt vid en bugt af Thorshälla ström,
består af 2 mtl. Har tillhört slägterne Cronbjelm,
Köhler, v. Siegroth, m. fl. Vid landsvägen, som
förbi Hvilstads skog går till Örsta gästgifvaregård,
märkes en stor platt sten, kallad Drottningstenen,
med ett inhugget spår af en fruntimmersfot, till
minne deraf, att drottning Christina stigit till bäst
härstädes.
Hvin, Hvinz, snattare, snatteri. Dessa ord
förekomma i de gamla landskapslagarna.
Hvit, Mils Kettilsson, af en ansedd Dansk slägt.
(Se: Absalon.) Blef år 1300 biskop i Westerås,
tillfångatagen, tillika med hertigarne Erik och
Waldemar 1306; var då redan väld till erkebiskop
i Upsala och stadfästades år 1307 af påfven. Var
särdeles nitisk om kyrkans inkomster och
förordnade år 1313 på prestmötet i Upsala att den, som
icke innan midfastan betalt tionden, ej skulle få
begå nattvarden, samt, om ban dog under tiden, ej
begrafvas i vigd jord, förr än slägtingarne
godt-gjort hans skuld. Afled den 30 Maj 1313, och är
den förste erkebiskop hvars grafsten ännn finnes i
behåll i Upsala domkyrka.
Hvitaby, annex till Mellby, beläget i Albo
härad af Christianstads län, 2 mil N.V. från
Cimbrishamn, vid hafvet. Saxo Grammaticus
berättar att Sigurd Rings son, Ragnar Lodbrok, hållit
ett fältslag vid byn Hvitaby och derigenom banat
sig väg till det Skandiska öfverväldet. Vester om
Greflunda by synas lemningar efter en gård,
hvarom finnes en sägen i orten, att en grefve vid namn
Lund byggt denna gård, af hvilken byn sedermera
fått sitt namn, samt att nämnde grefve skall ligga
begrafven i en kulle ej långt från gården, hvarest
en sten finnes upprest till minne deraf.
Vidare märkes säteriet Torup (hvarom se detta ord).
Socknen består af 16f mtl. och har 1,140
invånare. Dess areal ntgör 5,485 tunnl. Adr.
Cim-britsbamn.
Hvit Andorn (Marrubium vnlgare), en mångårig
växt, hvilken förekommer vid vägar, gator och
marar, isynnerhet på mergelgrund, uti de södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
