Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvitlanda.
Hvitsand.
189
kapital af mera än 10,000 R:dr B.ko.
Afkastningen af denna fond, hvilken likväl först efter nyare
stadganden af år 1815 blifvit betydande, användes
dels till löner ät några mer och mindre
nödvändiga tjenstemän, och dels till stipendier åt
gymnasister och studenter af Götbeborgs nation, sedan
inan afvikit frän gifvarinnans befallning, att
hennes gåfva skulle användas till bekostande af fritt
uppehälle åt omkring 30 fattiga, men skickliga
gymnasister. Hon har äfven föreskrifvit, att
endast Bohusländningar skulle komma i åtnjutande af
hennes gåfva. Detta har dock blifvit förändradt,
sedan konung Carl XI reducerade nära ^ af
gym-nasii-godset; men återskänkte det till stiftelsen
nnder frälse-rätt, med befallning att afkastningen
af denna tredjedel skulle tillfalla studerande från
Halland. Stiftelsen står under förvaltning af ett
s. k. kuratel, sammansatt af landshöfding, biskop
och justitie-borgmästarc i Götheborg, samt af
lagmannen i Bohus län, en styrelse, hvars felaktiga
sammansättning till stor del förklarar de
förfärliga missbruk man under långliga tider gjort af
denna storartade och till sitt ändamål så vackra
inrättning. De begge säterierna utarrenderas hvart
30:de år. Bondhemmanen, hvilka, hvad
besittningsrätten vidkommer, böra, enligt en författning af
1809, anses såsom kronobemman, innehafvas af
bönder, hvilka, tillerkände evig besittningsrätt å
desamma, till år 1815 utgjorde
dagsverks-skyldighet in natura vid berörda säterier; men sedan dess
erlägga, utom grundränta, en s. k. dagsverkslösen,
beräknad i medeltal till 5 tunnor korn per helt
hemman. På senare tider hafva åboerna härpå,
eller de så kallade gymnasii-bönderne, hvilka
tillsammans utgöra omkring 500 hushåll, varit
föremål för en så godtycklig och pressande
behandling, att de med skäl kunde anses för den mest
betryckta allmoge i Sverige. Tillfälle härtill var
gifvet genom en åt kuratelet beviljad rättighet, att
skilja åbo från besittningen af hemmanet, om ban
beträddes med vanvårdnad af detsamma. På grund
häraf skiljdes en mängd familjer ifrån sina gårdar
ior de mest lumpna orsaker, såsom t. ex. för en
hnsebrist af 1 R:dr 16 sk. värde, o. s. v. Först
sedan en yngre prestman i länet år 1843 åtagit
sig den förorättade allmogens sak, och nya
embetsmän inträdt i kuratelet, hafva de förra
orättvisorna, så vidt sig göra låtit, blifvit
godtgjor-de, och i allmänhet en bättre förvaltning af
inrättningen kommit till stånd. Ännu återstår dock
i detta afseende oändligt mycket att önska, och
svårligen är gymnasii-böndernes befrielse från
godtycke och elände tänkbar, om ej en nyligen
uppgjord plan, att medgifva dem rättighet till
skatteköp på sina hemman, kan blifva verkställd. Ett
sådant förslag förelades rikets ständer år 1844;
men vann icke bifall. Till stundande riksmöte
lärer detsamma, måhända med mera framgång, ånyo
blifva bragt å bane.
Hvitlanda, jernbruk i Tössö socken af Dalsland
och Elfsborgs län, bar 2 härdar och 1,066 skepp:d
13 lisp:d pri v. årligt smide af köpt tackjern. Vid
bruket åstadkommes en ganska betydlig stål-till-
verkning. Hammarskatten är 10 skepp:d 13 lisp:d
7 marker, och afsättningsorten Götheborg.
Bruket tillhör M. Sahlin. Smidesstämpeln: C:T. Vid
bruket finnes en vexel-undervisningsskola
IIvitling, vitling, vidding (Gadus Merlangus), en
mjukfenig benfisk af 8—12 tums längd, ofvan
grà-röd, under silverglänsande, med bruna sidor, lång
och föga inskuren stjert, hvilken lefver i Öresund
och Kattegatt, sällsyntare i södra delen af
Östersjön. Leker om vintern, och fångas hela året om
med bottenref och bete af skräde, musslor och
räkor, eller sönderskurna bitar af mört och sill.
Köttet är ganska smakligt och helsosamt.
Hvitlfiksttrt (Eryssimum alliaria), en tvåårig växt,
som förekommer vid gärdesgårdar, trädgårdsplank
o. dyl., i södra och medlersta landskaperna, till
Nerike och Upland, den ätes af getter och
hornboskapen, men ger mjölken löksmak. Användes
på några ställen i bvitkål.
Hvit mara, mara, mattram, hvitt frillegräs
(Gallium boreale), en mångårig växt som förekommer
högst allmänt på magra ängar och beteshagar
öfverallt i riket, med undantag af fjälltrakterna.
Roten innehåller ett rödt färgämne och användes
till husbebofsfärgning.
Hvit nyarot, hvit prustrot (Veratum album), en
mångårig växt, hvilken förekommer på fjällen vid
Norska gränsen. Roten som inuehåller en i hög
grad giftig växtbasis, kallad veratrin, och i följd
deraf har egenskapen att äfven i ringa mängd
åstadkomma en våldsam nysning, begagnas i
medicinen.
IIvitpil (Salix alba), ett stort träd som
förekommer af trenne artförändringar, och växer
isynnerhet i Skåne der det allmänt planteras, äfvensom
på Öland och Gottland, i Halland samt östra
kustprovinserna ända till Stockholm. Lofven ätas
begärligt af kreaturen; barken innehåller en
betydlig mängd garfsyra, och veden användes till bränsle,
der ej bättre är att tillgå, och isynnerhet för den
lätthet och hastighet hvarmed trädet fortplantas
och växer.
Hvitpoppel, poppel (Populus alba), ett mindre
allmänt träd, hvaraf finnes trenne afarter, och hvilka
isynnerhet växa vid större städer, Malmö,
Götheborg, troligen ursprungligen planteradt. Veden
användes till åtskilliga slöjdarbeten, äfvensom till
bränsle, i brist af bättre, och lofven utgöra ett
godt foder för får och getter.
Hvitryggig hackspett (Picus leuconotus), en
till klättrarnes ordning hörande sparfTogel af 10 —
11 tums längd, med hufvudet, hos bannen ofvan
rödt, bos honan svart; bröstet hvitt med svarta
långstreck; buken, ryggen och öfvergumpen rent
hvita; måge och undergump röda; halsen ofvan
och främre ryggen samt de små vingtäckarne
glänsande svarta; vingarne och stjerten svart och
hvit-brokiga. Förekommer sparsamt, spridd i de
nordligare delarne af riket; födoämnena utgöras af
insekter, larver och puppor. Honan lägger 4—6 hvita
glänsande ägg i något murket träd. Köttet är ätligt.
Bvltsand, kapellförsamling, annex till Fryksände,
belägen i Fryksdals härad af Wermlands län, 12
j-Del. II. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
