Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
Hårdli.
Hårle man.
mycken framgång, var begåfvad med ett varmt
sinne för musiken och i allmänhet för allt skönt,
var i sitt umgänge älskvärd och glad, till
karakteren rättfram och trofast, och nästan tillbedd af
sina underlydande. Upsala universitet, som ban med
mycken förkärlek omfattade och som vedergällde
honom med en synnerlig tillgifvenhet, står hos
honom i mycken förbindelse för gåfvan af alla bans
samlingar af oljemålningar, handteckningar och
planschverk.
Hardli, Carl Wilhelm, kongl, lif-medikus,
provincial-medikus i Jönköping och Götba hofrätts
läkare, född 1767, död 1817, bar utgifvit
Embets-beràttelser till kollegium medikum, hvilka finnas
införda i Läkaren och Naturforskaren.
IIurd ni|l vill liafva skarpa (änder, ett
gammalt ordspråk, betecknande att på skarpt
tilltal erfordras skarpt svar, eller, alt hårdt arbete
erfordrar motsvarande krafter.
Hårdsatt (metall, term), kallas sådant tackjern,
som erhålles då mera malm uppsättes på
masugnen än kolen rigtigt kunna smälta, och är hvitt
till färgen, hvarföre det ock kallas hoitl tackjern.
Hårds badstu:;utiiiile är ett gammalt
forntidsminne, som förvaras efter slägten Ilård af
Segerstad, hvilket tillhört denna ätt. Gullen, hvilken
för det närvarande innehafves af den siste Hårds
på Segerstad dotters dotterson, löjtnant Josua v.
Mentzer på Armsberg i Småland, är ett cylindriskt
dryckeskäril, om 1 kannas rymd, svarfvadt af
ma-surbjörk, och inuti öfverdraget med hartz. Det
är 11 tum bögt och 5 tum i tvärlinje, försedt
ofvan och nedan med silfverringar, pä hvilka de å
våra dryckeshorn vanliga hieroglyfer äro ristade.
Vid öfra kanten är en fyrsidig silfverskifva fästad,
hvarpå läses: "af ålder heter jag Oluf Härds
bad-stugubulle på Segerstad: af samma d. 31 Oktober
1630 aflidne och för delta Landshöfdinge i
Jönköping, min förste salig Herres och ägaren Oluf
Larsson Hårds sonsons son. Oluf Adolfsson Hård,
född på Skemningsfors d. 3 Jan. 16S6, och dess
fru, Benedicta Jeanna Linnardsdotter Bock;
ofvannämnde salig Hårds sonedotters sonedotter, född
på Malma i Ostergölhland d. 16 Febr. 1700, är
jag, efter många års kringvandrande hos andra,
omsider med penningar igenlöst, och till mitt
första och rätta hemvist ofvannämnde Segerstad
lyckligen återigen hembragt d. 14 Mars 1739." Å
serskildta smärre silfverplåtar äro ristade adeliga
vapnen Uggla af Påarp, Lake, Holtbausen,
Iluin-merbjelm, Hård, Posse, med flere obekanta,
troligen slägtingar till Oluf Härd.
Hårdsta, boställe i Undersåkers socken af
Jemtland, skall fordom varit kungsgård.
Hårdt mot hårdt, sade käringen nar hon föll
mot hälleberget. Detta gamla talesätt användes, då
tvenne trätgiriga och envisa personer träta och
ingen vill gifva efter för den andra.
Hår-frisür. Dessa vår tids nästan oumbärliga
"artister" ägde (or mindre än hundra är sedan icke
tillåtelse att utöfva sitt yrke hos oss, derigenom
att en kongl, förordning af d. 26 Juni 1766
stadgade, alt "ingen må hädanefter, vid etthundra-
de Dal. Silf:mts plickt, såsom bårfrisör, betjena
andre med Hårs eller peruquers accomoderande och
frisering."
Håringe säteri, kallades förr Häriuge, är
beläget i ßolmsö socken af Jönköpings län, och rikt
på fornlemningar. Nära till gården äro lemningar
af ett stenhus med källrar; bland stenröset är en
vid dat sten med några otydliga ritningar,
korstecknet och riksäpplet. Ättestupor finnas bär nära
sjön Bolmen, det ena berget kallas Kullerbyttan,
det andra Applaberget. Vid stranden af Häringsnäs
gent emot Toftnäs är en "jättebro" af kullersten,
af 10 —13 alnars bredd, hvilken sträcker sig mot
Askö 700 fot, synlig öfver vattenytan, ut i
Bolmen. Det är ett oemotsägligt bevis, att bär
fordom funnits annat än fattiga bönder och en föga
mägtig adel, det enda historien likväl framvisar.
Huru långt den sträcker sig under vattenytan, är
ej utrönt. Att "en jätte lagt den", må ej betviflas,
ehuru ban ej behöfver hafva varit en jälte genom
sin egen kroppsstyrka; men han måste hafva ägt
mer än Håringe, hvilket är 1820 gaf endast 250 R:dr
riksgälds i arrende. Denna bro anses af andra
icke vara annat än naturkrafternas lek med
stenmassorna. Lilla Håringe lyder under det förra,
bar en sträcka af höjder, som bära märken af
offeraltaren; å de förra finnas 9 bautastenar
uppresta. Egendomen har tillhört slägterne Stjerna,
Gyllensvärd, Lilienberg och Palmqvist. Såldes
1838 af frih. Jos. Syhvander til] bönder.
Hårleman, Carl, son till hof-intendenten för de
kongl, trädgårdarne Johan II., föddes i Stockholm
d. 27 Aug. år 1700, och dog der d. 9 April
1753. Han egnade sig tidigt ål de sköna
konsterna, gjorde en utländsk resa och bemkallades
år I 727 af Nikodemus Tessin, att biträda bonom vid
byggnaden af kongl, slottet. Det fullbordades
också under bans ledning, hvarförutan ban gifvit
ritning till en mängd andra oflenlliga och enskilda
byggnader, såsom: Kalmar domkyrka, Linnés
botaniska trädgård i Upsala, tornen till domkyrkan
derstädes och i Linköping, Stockholms
observatorium, in. fl. Hans förtjenster lemnades ej heller
obelönta; ty ban blef friherre, öfver-intendent,
ceremonimästare vid alla kongl, ordnar, samt var
till och med vid 1746 års riksdag uppförd på
förslag till riksråds-embetet, men hvilket ban säges
hafva undanbedt sig. Han afled i Stockholm d. 9
Febr. 1753, äniiu i sina bästa år, och ehuru god
helsa och friska kroppskrafter syntes lofva bonom
en längre lifstid. Ett retligt och ömtåligt lynne
lärer dock varit egentliga orsaken till hans
förtidiga död, hvilken säges hafva blifvit en följd af
några stickord, dem drottning Lovisa Ulrika lät
undfalla sig i anledning af några dekorationer,
som ej blifvit färdiga på bestämd tid, kanske
ännu mera för alt dermed bestraffa bonom for
hans politiska föränderlighet och opålitlighet. Han
var nemligen äfven invecklad i tidens
partistrider, och lät bruka sig till verktyg af deras
ledare. Man bar ansett honom för Sveriges störste
arkitekt, näst Nikodemus Tessin, och han var det
äfven i anseende till rigtig beräkning, noggrannhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
