Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hårslttf.
Håtuna.
201
och ritniogarnes fulländning; men beskylles icke
ntan skäl, att, vid de tillbyggnader ban gjort
till äldre verk, icke alltid hafva nog tagit i
beräkning dessa sistnämndas karakter och stil,
hvilket t. ex. är fallet med det nya grafchoret vid
Riddarholmskyrkan i Stockholm, tornet till
Linköpings domkyrka, o. s. v., hvilka nästan alldeles icke
sammanhänga med dessa tempels antika arkitektur.
Hans friherrliga ätt utgick med honom; men en
bans knsin, Pacu von Hnrleinnn, son af
guldsmeden i Stockholm Jakob Cbristiansson Hårleman,
född i Stockholm 1694, adlades serskildt 1751,
såsom afskedad kapiten.
HarslUT, en socken med Bodarp, belägen i Skytts
härad och kontrakt af Malmöhus län och Lunds
stift, 2 inil S. frän Malmö. Socknen bör till 1
kl. reg. Den består af 19| mtl. och har 420
invånare. Dess areal utgör 2,476 tunnl., af hvilka
4 äro sjöar och kärr. Adr. Trelleborg.
Hårsiilippa, balfenkel beckasin (Scolopax
galli-nula), en till vadarnes femte familj hörande fogel
af 8 ^ till tums längd, med vid roten hög,
hoptryckt, vid spetsen starkt nedtryckt och utvidgad
näbb, hvilken i yttre tredjedelen är svart, eljest öfver
hvit, under i gult eller blått stötande, olivgröna ben;
svart hufvud med rostbruna små fläckar och ett
rostgult band på hvardera sidan från pannan till
Dacken, samt utanför detta öfver ögonen ett smaft
och kort svart streck; ögonbrynen rostgula; från
näbben till ögat ett svartbrunt streck och ett
otydligare under detta och ögat; halsen framtill
och kräfvao blekgrå med otydliga bruna fläckar;
underbakan, bröstet och magen hvita; balsryggen
rostbrun med hvita punkter, rygg och skuldror
sammetssvarta, grönt mctallglänsaude med rödbruna
Häckar och längsgående rostgula band; vingarne
mörkbruna eller rostgula och hvita, stjerten svart
med rödbruna punkter. Hannen mindre än honan.
Förekommer såsom flyttfogel, men mindre allmänt,
isynnerhet i de södra och medlersta kindskapcrna.
Födoämnena utgöras af larver, vatteninsekter och
maskar. Honan säges lägga 4—5 1 tum 2 linjer
långa, 7 4 linje tjocka ägg, till färgen blekt
gulaktiga, med stora orangebruna fläckar
marmore-rade ägg. Köttet är läckert.
HasJU, annex till Ragunda, beläget i norra
fög-deriet af Jeintlands län, 9 mil O.S.O. från
Östersund. Kyrkan är byggd af träd. Dess första
anläggning obekant; men den nuvarande blef
uppbyggd 1684 af bonden Olof Ersson. Har hälles
gudstjenst hvar tredje helgdag. Ett berg, kalladt
Hogkhyyan, tjenar bönderne i denna ort till
mid-dags-linje. Socknen innefattar 5j mtl. med 447
invånare. Dess areal upptages jemte
modersocknens. Adr. Sollefteå.
Hastad, annex till lloby, beläget i Torna bärad
af Malmöhus län, 1 mil N.N.O. från Lund.
Socknen innefattar 7 i? mtl. och bar 520 invånare. Dess
areal utgör 1,643 tunnl. jord. Adr. Lund.
Hasiin, Jemt lands-dialekt, betyder mausstrumpor.
Håttebygden, är en benämning, hvilken gifves åt
deo del af Bobos län, som ligger norr oin
Gull-■narfjorden, isynnerhet åt Sotenäs, Qville, Tanums,
Wette och Bullarens härader. Folket der kallas
Hällar, och utmärker sig framför sina öfriga
landsmän genom sitt lifliga och redbara lynne. Denna
liflighet röjer sig i allt, såsom i deras dialekt,
hvilken är ytterligt brådskande, och bar den
egenheten, att lägga tonvigt pä de båda sista
stafvelserna i ordet; i deras musik, för hvilken de
hafva sä stor kärlek och fallenhet, att de alltid
medföra fiolen på sina sjöresor, samt i deras dans,
en polska, hvilken tillhör det raskaste slaget.
"Håt-tepolskan" är namnkunnig för den ljungande fart
och de mänga saltomortaler, hvarmed den
utföres och hvilken kostat många lifvet. I liflighet
öfvergår denna dans den ryktbara
"Jössebärads-polskan" i Wermland. Håttarne indelas uti
egentliga Håttar, boende vid kusten, i Fjällbättar, som
bo längre in i landet, och i Skråfbåttar, hvarmed
förstås en hop på kusten och i skärgården
kringspridda slägter, med mörklagda, skarpt tecknade
ansigten och en jättelik kroppsbyggnad, hvilka
tydligen tillhöra en fremmande stam; men
måhända orätt anses för ättlingar af de Skottar, som i
äldsta tider idkade sillfiske under Bohusländska
vallén. Ordet llått, ursprungligen fornnordiskt,
tros beteckna en som bor Itögie upp, nemligen i
norr. Del brukas nemligen endast af befolkningen
söder om Gullmaren om sina nordliga grannar.
Håtuna, en socken med Tibble, belägen i Håbo
bärad och kontrakt af Upsala län och stift, 2 4
mil S. från Upsala, vid Mälaren. Kyrkan, byggd
af gråsten, är troligen en af de äldsla i landet,
ehuru man icke känner dess ålder. En mängd
adliga vapen pryda dess väggar. I socknen
märkes: Aske, en större egendom, med utmärkt
vacker karaktersbygguad af sten samt tegelbruk.
Egendomen liar tillhört slägterne Oxenstjerna,
Walra-we, Braunerbjelm, Drufva, Leyonstedt och
Fleetwood. Äges nu (1S46) af brukspatron Sebman,
som uppfört alla bär befintliga byggnader.
Håtunaholm , .i mtl., ett gammalt herregods, hvarest
fordom Håtuna slott legal. Om detta ställe
berättas, att en Ilorn (Carl Gustaf, född 1750,
död-skjuten 1782), bär blifvit mördad af sin betjent,
lejd dertill af Horns fru, Florentina Ulrika
Hildebrand, hvilken sedan blef gift med en Armfelt.
Denne var okunnig om mordet; men då ban fick
aning derom, drog ban sig tillbaka frän benne
och bon dog kort derpå belt hastigt. Hon
bisal-tes genast (i en af Stockholms kyrkor), och
natten derpå förlöstes bon med tvillingbarn.
Morgonen derefter då kyrkvaktaren inkom i kyrkan låg
bon bredvid kistan, omgifven af tvenne döda barn.
Hon hade varit skendöd, då bon bisaües; men
både verkligen dödt efter barnsbörden. Detta skall
hafva tilldragit sig i slutet af 1700-talet.
Egendomen innehafves nu af kapiten J. Engelhart.
Skal-sia, 1 mtl. Nyborg, 2 mtl., fordom tillhörigt
slägten Ulfsparre; äges nu af löjtnanten O. Blomstedt.
Var fordom ett klosler, kalladt Nyby; enligt
sägen skall fordom en underjordisk gäng gått
härifrån till Arnön i Gran. Håtuna, ifrån äldsta
tider en ansenlig kungsgård, med ett fast slott,
hvarefter ännu synas lemningar. Här hade konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
