Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
206
Hällungstad.
Härad.
fots böjd, hänga öfver vattenytan och tros till
lika djup sänka sig under densamma. Anblicken
af denna klippmassa, kringgärdad af skogar, och
återspeglad t den lugna fjällsjön, är en af de
sublimaste.
Hälluug«tad, ett militär-boställe i Hede socken
af Bohuslän, var fordom säte för en småkonung,
hvars bragder ännu lefva i folksägnen, och hvars
borg skall hafva legat på sainma ställe, som
nuvarande mangården. Han deltog i striden mot
Skottarne vid Nafverstads och Tanums kyrkor,
och förde krig mot kung Råne på Svarteborg, vid
gårdarne Eliinge och Torp, vid hvilka ställen man
ock träffar ansenliga griftlemningar och
stensättningar ifrån hednatiden.
Hämnd gar sent, uieu kuuniier gent, ett
gammält ordspråk, betecknande, att straffet
stundom går långsamt; men uteblifver icke.
Häuipllug (Fringilla cannabina), en gångfogel af
tums längd. Hannen med hufvudets främre
del och sidorna af bröstet röda; ryggen brun,
nacken grå, bröstet i midten svart, magen och
undergumpen hvita, stjerten tvåklufven svart och
hvit; näbben tjock, trind och spetsig, öfver
mörkblå, under blek, benen köttfärgade, iris brun.
Honans hufvud och halsrygg askgrå med små
svartbruna fläckar, hals och strupe gråsvarta.
Drägten olika om sommar och böst. Förekommer
allmänt som flyttfogel och anländer redan i Mars.
Locktonen är ett aogenämt "tyttitt ty Ila", som
upprepas flera gånger med ett rent flöjtljud.
Födoämnena utgöras af växtfrön samt trädknoppar.
Honan lägger 5—6 blåaktigt hvita, i tjocka ändan
rödt punkterade ägg, uti ett väl bygdt bo,
utvändigt af grässträn, invändigt fodradt ined ull och
här, samt värper tvenne kullar om året. Fångas
på limspön eller med slagnät för att hållas i bur,
der de para sig med kanariefoglar och frambringa
batarder; men böra i fångenskapen ej fodras med
hampfrö, hvaraf de blifva för feta och dö.
Häugekärt, (Haugekjeptr) (mythol.). Den
namnkunniga trollqvarnen Grottes förste ägare.
Han antingen skänkte eller sålde qvarnen till
konung Frode i Danmark. Ingen förmådde mala på
denna tunga qvarn; men Frode köpte af konung
Fjolner i Sverige tvenne utomordentligt starka
trälinnor, Fenja och Menja, och de malde ål
konungen yultl, ara och tycka; ty denna qvarn var
så beskaffad, att man med flitig kringvridning af
dess tunga stenar kunde anskaffa allt hvad man
önskade öfver dess ägare. (Se härom: Grotte,
Venja, Menja, Mysiny.)
||Sir, Peter von, antogs år 1611 till
fältbar-berare för Svenska bären, och skulle derföre
erhålla fri kost, 40 daler och en klädning om 60
dalers värde.
Härad kallades redan i de äldsta tiderna landets
indelning i afseende på lagskipningen. Härad är
samma begrepp som bundari, och betyder en
förening af hundrade. Från början var det en
förening för krigiska ändamål. Sedan ett fastare
lefnadssätt blifvit antaget, fortfor benämningen
härad för de serskildta rättssamfund, hvilka funnos
inom landskaperna. Egentligen tillhör namnet
Gö-tha-lagarne, och bundari förekommer deremot hos
Svearnes stammar. Upptagandet af nya
boningsplatser i ödemarken kallades att bygga härader.
Begreppet härad var ursprungligen personligt och
betecknade de familjer, som utgjorde samfundet;
men öfvergick efterhand till en beteckning för
sjelfva jorden, den de odlat. Af flera häraders
förening uppkommo landskapen, och dessa bildade,
i ett slags förbund, bela konungariket. Men äfven
haradskonungar omtalas och voro styresmän öfver
häradet, förmodligen af hög, kanske kunglig börd.
Måhända tillhörde de blott den mest ansedda
slägten inom häradet; ty hög börd betraktades i dessa
tider med mycken vördnad. Sedan
bäradskonun-garne, som tillhörde de s. k. fylkeskonungarne,
försvunnit, kommo styresmän, dem folket valde
och hvilka kallades i Götha land Hærædlishöfdlnngi,
hvaraf blifvit häradshöfdingar, och i Svea land
Domari. Vid den tid då landskapslagarne samlades
blef häradshöfdingen tillsatt af en tolfinannanämnd,
som konungens länsman utsåg, och detta
konungens inllytande ökades sedermera. En tid
utnämnde konungen häradshöfding inom ett för>lag,
uppsatt af en tolfmannanäinnd inom häradet. Sedan
adeln blifvit en privilegierad klass, förvärfvade den
rätt att ensam bekläda dessa embeten, med
undantag af några få härader, dem konungen förbehöll
sig att fä bortgifva åt hvem han ville. I våra
dagar tillsättas häradshöfdingar af konungen efter
förslag, som hofrätten upprättar.
Häradshöfdingen var domare och häradets talman, samt i
allmänhet den som ledde dess angelägenheter. I
vissa delar af riket förekommer nu mera icke
benämningen härad, utan i dess ställe Tingslag, samt
Skeppslag i Roslagen, hvilket betyder detsamma.
Häradet var ursprungligen en förening till
gemensam säkerhet, och med gemensamt ansvar för
upprätthållandet af den allmänna fridén. Derifrån
härledde sig häradets skyldighet alt erlägga s. k.
Dulgadråpsböler, en skyldighet, soin ännu qvarstår
i lagen. (Se: Dnlgairäp.) Å andra sidan har
häradet ännu gemensam rätt till en tredjedel i vissa
pcnningeböter, hvilken lott då fördelas emellan
häradet, nämnden och häradshöfdingen. —
Häradernas antal i riket utgör 243, hvaraf 19 i
Stockholms län, 13 i Upsala, 13 i Weslerås, 10 i
Södermanlands, 16 i Nerikes, 13 i Wermlands, 18
i Elfsborgs, 15 i Skaraborgs, 20 i Gölheborgs
och Bohus, 8 i Hallands, 10 i Cbrislianstads, 13
i Malmöhus, 4 i Blekinge, 6 i Kronobergs, 9 i
Jönköpings, 11 i Kalmar, 21 i Öslergötblands, 2
på Gottland, 7 i Falun, saml i Gefleborgs,
We-sternorrlands, Jemt lands, Westerbotlens och
Norrbottens 3 i hvartdera länet.
Härad, annex till Wansö, beläget i Åkers bärad
af Södermanlands län, -| mil V. från Strengnäs,
vid en vik af Mälaren. Här märkes llarphus, bar
säteri-rättigheten förenad med Bergshammari Fogdö
socken. Skall vara anlagdt af en vid namn Arpb,
och beter således egentligen Arphus. Detta är
förmodligen det minsta säteriet i riket; ty det är
i jordeböckerna antecknadt såsom ett oskattlagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
