Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Häradsallmänning.
Härd.
207
gathns och bar först vid extra roteringen år 1811
blifvit ansedt såsom £ hemman. Socknen
innefattar 251 mtl. och bar 866 invånare. Dess areal
ntgör 10,993 tunnl., af hvilka 600 äro sjöar och
kärr. Adr. Strengnäs.
Häradsallmänning kallas en skogstrakt, som
begagnas gemensamt af bela häradet. Dessa
allmänningar uppkommo dä landet först uppodlades,
och ödemarker åtskiljde de nya bygderna. Dessa
marker voro odelade, och betraktades såsom
gemensam egendom. Nu för liden anses kronan
hafva äganderätten, ehuru häradet får nytlja marken.
Deras ändamål är nu dels att understödja häradet
med skogsprodukter, dels att lemna tillfälle för
nyodlingar. De kunna dock äfven fördelas
emellan socknarne, eller till och med emellan
hemmanen; men den afskiljda delen hör då skallläggas
såsom serskildt egendom. De begagnas dels till
skogsfång och dels till betesmarker.
Härailsliammar, en socken, med Jonsberg,
belägen i Östkinds bärad af Öslergölhland,
Wikbo-lands eller Öst- och Rjörkekinds kontrakt af
Linköpings stift, 21 mil Ö. från Norrköping, vid
Östersjön. Om den gamla kyrkans ålder bar man
icke kunnat finna någon säker underrättelse; men
troligen bar här varit häradets första kyrka. En
sägen omförmäler, att kyrkan först blifvit byggd
midt i socknen uti den s. k. Sandbagen, hvarest
några lemningar ännu lära synas; men att hon
haft samma öde, som mänga andra kyrkor vid
deras uppbyggande, att hvad som uppfördes om
dagarne nedrefs om nätterna. Derefler fick
slumpen bestämma hvarest templet skulle byggas. Den
nnvarande kyrkan är byggd af sten år 1806,
sedan den äldre samma àr blifvit förstörd af
vådeld. AltartaQan är målad af Hörberg.
Härads-bammars socken har åtskilliga gånger varit kongl,
förläning, dels jemte, dels ulan de andra
socknarne i häradet, och har såsom sådan innehafts af
riksföreståndaren Carl Knutsson, dess döttrar
prinsessorna Margaretha och Magdalena, konung
Gustaf l:s dotter Cecilia, samt konung Gnstaf II Adolfs
moder, enkedrottning Christina. Socknen kallas af
allmogen Hershammar, och helte fordom Herseme.
Här finnes 2:ne små insjöar Gdlsjön och Flaten, samt
2:ne åar. Af ättekullar och ättebackar finnas 6
stycken. En sådan, innehållande några och 60
grafhögar, ligger straxt vid prestgården.
Nedanför kyrkan ligger en stor ättekulle, innehållande
vid pass 100 grafhögar. I Rippetorps äng synas
lemningar efter grundvalen till någon betydlig
byggnad. Der stå också flere bautastenar
uppresta. Dessutom märkes bär: Sörbyhotm, förut
Söt by, 1 mtl., väl bebyggd egendom. Lundby, 1
mtl. Lönö »kan», på Lönö ägor, på en ö
närmast farleden till Norrköping, midt emot klippan
RAbockshotmen. Denna skans skall aldra först
blifvit anlagd i Carl lX:g eller Gnstaf II Adolfs tid;
men reparerad under Carl XI år 1677, då en
kapiten Rothkirch fick befallning att med 100 man
af allmogen bemanna denna skans, om Danskarne
skulle försöka en landstigning. Efter slutad fred
1679 lemnades skansen öde. Brnksberren G. de
Besche fick då tillstånd, att der låta afbemta och
bortföra allt trädvirke, hvilket äfven skedde. År
1719 lågo bär ännu 26 jernkanoner, som en
konstapel satte i ordning nedanför ett berg, i afsigt
alt dermed afhälla Ryska skärgårdsflottan ifrån
Norrköping; men som manskap och ammunition
fattades honom, måste ban öfvergifva sin post.
Lemningar efter skansen synas ännu. På
Herr-stads ägor bar stått den s. k. Farfars tall, hvilken
längesedan är borthuggen. Detta träd hade fått
namn efter en bonde i Ilerrstad, vid namn
Ragvald. Han lefde i 15:de århundradet, och skall
hafva gått barfota till Rom, för att hemta
aflats-bref. Han brukade bedja under denna tall, som
ännu vördades på 1700-talet. På nyssnämnde ägor
upptogs på 1750-talet en temligen rikhaltig
jern-grufva, hvilken längesedan blifvit ödelagd.
Jern-malms-anledningar finnas på Riseberga ägor och
kalkstensbrott vid Holma, Gårdsjö samt Skärstad.
Socknen bör till 1 kl. reg. Den består af 62 £
mtl. och bar 1,330 invånare. Dess areal utgör
13,770 tunnl., af hvilka 385 äro sjöar och kärr.
Adr. Norrköping.
HäradshUrding. Se: Härad och Häradsrätt.
Häradslittfdiuge-räutn. Se: Lagmansränta.
Häradskista kallas det förvaringsrum, som bör
finnas vid hvarje tingstad, för häradets insegel och
häradsrättens handlingar. Der förvaras äfven
häradets andel i sakören. Häradskistan slår under
hä-radsböfdingens vård; men har tre nycklar, hvaraf
domhafvanden förvarar en, kronofogden, eller den
som bäradet utser, en annan och den främsta i
nämnden den tredje.
■Iäradsnäinnd. Se: Nämnd.
Häradsrätt kallas första domstolen på landet.
Sådan finnes för hvarje härad; men flera härader
kunna vara förenade under en domare.
Häradsrätten utgöres af domaren och nämnden. Den förre
ransakar; men begge gemensamt dömma. Denna
deras befattning är så delad, att häradshöfdingen
bestämmer utslaget, så framt ej nämnden är
enhällig om en annan mening. Häradsting hålles tre
gånger om året, nemligen vinter-, sommar- och
bösteting, samt dessutom extra ting, så ofta
anledning är för banden. I vissa mål får
häradsrätten blott ransaka, och måste lemna ntslagets
bestämmande åt hofrätten. I andra mål får den
äfven dömma, men domen ej verkställas förr än
den blifvit pröfvad af högre domstol. I andra
ärender äger häradsrätten full domaremagt,
ehuruväl alltid dess utslag, genom besvär eller vad, kan
komma under öfverdomstols pröfning. Så t. ex.
måste alla lifssaker underställas, hofrätten förr än
domen får verkställas och grof försmädelse emot
Gud får väl upptagas vid häradsrätt, men
afdöm-mes af hofrätten.
Häradsskärs b&k, i Östergöthlands skär,
mil från Baresnnd, är uppbyggd 1741, synes 6
till 7 mil ut i hafvet.
Häradsting. Se: Häradsrätt.
Härberga* socken. Se: Herrberga.
Härd (metall, term), kallas vid smältverk en
eldstad, hvaruti smältningen sker med tillhjelp af bla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
