Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
208
HKrda.
Häringe.
stcr, och vanligen genom smältans beröring med
brännmaterialet, såsom vid jern- och
stål-tillverkning i Tysk- och vallonhärdar, stålbärdar,
osmunds-härdar och vällhammarhärdar, vid
koppartillverkning i garbärdar, vid silfvertillverkning i drifbärdar.
Härd kallas äfven en sluttande brädvägg, hvarpå
förut bokad malm renas genom vaskning.
Hiirda (metall, term), kallas i allmänhet att
genom behörig behandling göra metaller härdare än
de ursprungligen äro, hvilket äger rum isynnerhet
med stål, och verkställes genom dess
uppglödg-ning och bastiga afkylning uti vatten eller annan
vätska, hvarvid olika grader af härdbet kunna
frambringas så väl i följd af den värmegrad,
hvartill stälet upphettas, som i följd af den afkylande
vätskans beskaffenhet; starkt upphettadt och
afkyldt uti en mycket värmeledaude vätska, t. ex.
någon utspädd syra, blir stålet så hårdt att det
kan pulveriseras; men hårdheten minskas åter
småningom genom försigtig uppvärmning, hvarvid
stålet antager olika färger i samma mån som
hårdbeten aftager, hvilket får namn af anlöpning. (Se
vidare: Sidt.)
Hüreiie, annex till Algustorp, beläget i Kullings
härad af Elfsborgs län, 2£ mil N.O. från Alingsås.
Kyrkan, af okänd ålder, är byggd af sten, till—
byggd 17 54. Kullings/ln eller Lillån och Kossan
flyta genom socknen. På venstra sidan om
sistnämnde å, vid torpet Wadebacken, linnes på en
kulle en urgammal, fordom vacker, nu till större
delen förstörd grafvård, upprest af ofantliga
hällar. Tvenne grafkullar, af hvilka en är fullsatt
med omkring 40 bautastenar, finnas äfven på åns
venstra sida. Dessutom märkes här säteriet
Hib-bingsberg, 1 mtl., tillhörigt majoren, grefve C. E.
Lewenhaupt. Socknen innefattar 13 J mtl. med 456
invånare. Af dess areal, 4,258 tunnl., äro 128
sjöar och kärr. Adr. Alingsås.
Härened, annex till Lidköpings stadsförsamling,
beläget i Kinnefjerdings härad af Skaraborgs län,
-J mil S. från staden. Kyrkan nybyggdes 1767
och erhöll namnet Sofia Magdalena, efter
dåvarande kronprinsessan. Socknen har en
vexelundervis-nings-skola, stiftad år 1824. I socknen märkes:
Sko/leby, 1 mtl., bar tillhört öfverstelöjtnanten
D. v. Essen. Vid Skofteby bar fordom varit en
kyrka af samma namn, som raserades 1783.
Bronäs, 1 mtl. säteri, bar vacker åbyggnad.
Res-velle och Östby kyrkor hafva fordom varit
belägne i detta pastorat; man känner ej när de blifvit
raserade. Lemningar efter den senare finnas å
kapellansbostället Östby. Är 1612, då Danskarne
inföllo i Westergötbland, var denna ort och
Lidköpings stad i stor fara. Men herr Olof, den
tiden kyrkoherde i Ilärened, underrättad om
fiendens antågande, lät upptända eldar i skogen på
den väg fienden skulle framtåga, och utställde en
hop folk, hvilka slogo på trummor både natt och
dag, hvaraf fienden förskräcktes och drog sig till
Skara. Socknen består af 30 £ mtl. och har 943
invånare. Dess areal utgör 8,771 tunnl., af
hvilka 15 äro sjöar och kärr. Adr. Lidköping.
Htir fogel, videbopp, väringsfogel (Upupa Epops),
en gångfogel af 10 J à t i j tums längd, brokig
af svart och hvitt, med eg 2} tums hög
fjäder-kain på hufvudet, som efter behag kan uppresas
och nedfällas, samt är roströd med svarta kanter;
hufvudet, halsen, bakre och öfre delarne af
ryggen rödgula med rostgul anstrykning-, ryggen,
skuldror och vingar svarta med gulhvita tvärband,
öfvergumpen och magen hvit, den senare med
svarta längdstreck; stjerten svart med ett bredt
bågformigt band; näbben svart, benen grå.
Förekommer sparsamt i södra och mellersta delarne af
riket, pä skogiga och sumpiga ställen, såsom
flytl-fogel, och ankommer i April, samt flyttar i
Augusti eller September. Han är orolig och skygg,
löper snabbt och flyger lätt. Dess läte är ett ofta
upprepadt: Opp-opp-oppl Opp-opp-opp! och emedan
man derunder sällan får se fogeln, som är ganska
skygg, samt alllid flyttar sig undan och låter böra
samma läte från ett annat ball, bar den gifvit
anledning till spökhistorier, likasom att fogeln
blifvit räknad bland elaka förebud för krig och dyr
lid. Födoämnena bestå af insekter, särdeles
sädana som uppehålla sig på fuktiga ställen och i
spillning. Honan lägger 4—5 grågulaktiga
aflånga afrundade 1 tum £ linje långa 6 linjer tjocka
agg, uti ibäliga träd, klippor och mera sällan pä
marken. Ilan gagnar genom utödande af skadliga
insekter, och blir äfven mycket tam, om ban
fångas såsom unge.
Härfva, liärfvel. På rikets ständers
underdåniga tillstyrkan förordnades 1739, att en lika och
allmän härfvel eller haspel borde begagnas vid alla
fabriker och garnspinnerier. Haspeln skulle bålla
i omkrets 2} aln, och 100 trådar i hvar knäpp
eller pasma, hvilket gör 250 alnar. Hvarje
bärf-va eller bel sträng af linnegarn, skulle bestå af 16
knäpp eller 4,000 alnar; men en bel sträng
klädes-, filt-, bomulls- och redgarn af 12 knäpp
eller 3,000 alnar. Brott emot detta förordnande
belades med böter,
■fliringe, ett ansenligt gods i Vester-Hanninge
socken, på udden Södertörn, utmed Landfjärden, en
vik af Sällsjön, 3^ mil landvägen från Stockholm.
Enligt sägen har Häringe i fordna tider varit
sjöröfvaren eller vikingen Sothes borg eller näsle.
Efter någon borg finnas ännu lemningar på en
udde tätt invid gärden, hvilka visa, att fästet varit
af gråsten och försedt med fyra torn. Utanför
trädgården och nämnde udde synas ganska tydligt
då sjön är lugn, trenne nedsänkta fartyg,
hvilka sagan tillegnar Sot be. Den nuvarande
gårdens åbyggnad är dels af gråsten, dels af tegel,
och synes vara uppförd i 8:de eller 9:de
århundradet. Man håller före, alt Häringe, ifrån
konung Stenkils tid, omkring år 1010, varil ett
ansenligt gods, samt att det tillhört Svenska
konungahuset; ej såsom kronogods, men såsom
enskild egendom och som lifgeding innan drottning
Christinas lid. Såsom kungsgård lydde till
Häringe: Nynäs 35, Munsön 18, Norrön Lund |J,
samt Björnbolmen £ mtl. Efter krislna religionens
införande blef Uäringe anslaget till Slrengniia bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
