Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210
Härryda.
Hässjö.
jan. Deraf härleder sig Vårt ännu bibehållna
Tält-rop och lösen. Detta bruk är ganska gammalt, ej
mindre hos nordboerne, än hos andra folkslag.
Grekerne nyttjade härrop i slaget vid Kunaxa år
401 före Kr. f., och Norrmännen i slaget vid
Stiklarstad år 1030. Till härrop valdes gerna ord
af sådan betydelse, som troddes bringa framgång
åt de uttalande, eller antyda den sak för hvilken
de stredo. Så var Grekernes härrop vid
nyssberör-da tillfälle: Zevs räddaren, korsfararnes: Gud vill
det (Dieu le veut). Konung Olof den heliges vid
Stiklarstad: Fram, fram kristmän, korsmän,
konungsmän, och bondebärens: Fram bondemän; vid
Lutzen var Svenskarnes: Gud med oss, och de
kejserliges: Jesus Maria, o. s. v.
Märry da. annex till Landvetter, beläget i
Säfve-dals härad af Götheborgs cch Bohus län, 2 mil Ö.
från Götheborg. Kyrkan, af okänd ålder, är
liten och af sten; murarne äro mycket tjocka och
inuti fyllda med lös kullersten. Allmogen i
socknen tillverkar laggkäril, skeppsvirke, åror och
stegar, som afsättas i Götheborg. Socknen
innefattar 19 4 mtl. och har 1,010 invånare. Af dess
areal, 12,358 tunnl., äro 1,575 sjöar och kärr.
Adr. Götheborg.
HärrUr. Se: ßudkafle.
Härsporrar. Så kallades i fordna dagar stora
klubbor, beslagna med taggar och inuti fyllda med
bly, hvilka nyttjades till strid skeppen emellan,
när dessa voro med hakar sammanhäftade vid
fiendens och en äntring skulle företagas.
Härtecken kallades de märken, som begagnades
i krig, för att beteckna den bop eller skara, vid
hvilken hvarje krigare skulle inställa sig. Sådana
tecken voro baneret, fanan och standaret. De
gamle Götherne förde i krigstid i sina fälttecken en
ringslagen drake eller lindorm med vingar, och i
fredstid bilden af ett lamm. (Se äfven: Herkuml.)
Här-Tliegn tros, enligt Dalin, vara det gamla
namnet på hertig, emedan Tbegn eller Thegnr
betyder på Anglosachsiska en läns-man eller
landshöfding.
Härvardare eller Lida warder, i fordna
da-gftr den vakt, som var utsatt vid vårdkasar och
andra ställen på sjökiisten, att upptäcka
misstänkta fartyg och tillkännagifva någon hotande fara.
Hässja, begagnas i Norrland och Lappmarken till
bö- och sädestorkning. De äro af tvenne slag,
enkla och dubbla. De enkla bildas al en 14 till
15 alnar lång och upprättstående stock, med
fyrkantiga hål, hvari man insätter 8 till 10 alnar
långa tvärstänger. Den första stången hålles
upprätt af 4 stödjande sidostänger, och bär upptill
stundom ett briidtak i form af en skärm, hvilken
skyddar de öfre kärfvarne för regn. De tomma
rummen mellan stängerna fyllas mod kärfvar, helst
samma dag man skurit säden. På delta sätt äro de
förvarade för väta, samt torka fortare och bättre,
än då de uppställas i skylar på åkern. Hela
ställningen är stadigt fästad i jorden. Dubbla hässjor
bildas af tvenne enkla, som luta mot hvarandra, eller
stå bredvid hvarandra och äro förenade medelst
breda tvärträd. Ilässjorna uppresas belst mot nordost
och nordvest, emedan dessa vindar äro i Norrland
de mest torkande. Om den skördade säden är
mycket våt, bindes kärfven lösare och inskjutes i
bäss-jan mindre trångt.
Hässjii, annex till Ljustorp, beläget i Medelpads
fögderi af Westernorrlands län, 2 mil S.V. från
Hernösand, vid Indalselfvens utlopp. Kyrkan, byggd
af sten 1704 — 96, midt emellan städerna
Sundsvall och Hernösand, är en af de vackraste i
stiftet. Ilar märkes: Åviken, ett betydligt jernbruk
(se delta ord). I det s. k. Brudnäsberget, ej långt
ifrån kyrkan, finnes en grotta, allmänt kallad
Julstugan, om hvilken berättas följande tilldragelse.
Under loppet af 1600-talet skall till socknen
hafva ankommit en Jutländuing vid namn Marcus
Christofferson, hvilken, genom giftermål, erhållit någon
bemmansdel i Krigsbyn, belägen straxt norr om
nämnde berg. Denne Marcus, som skall hafva
varit af ett ganska elakt och trälgirigt lynne, så
att ban lefde i en daglig fejd med sina grannar,
måste slutligen för sin halsstarrighet, genom
ägobyte, förflyttas till Näset, ett enstaka hemman i
grannskapet af Brudnäsberget och då tillhörigt
Krigsby byamän. Då ban bär icke hade nägon att
kifvas med, föll ban på det orädet, att förälska
sig i sin syster, hvilket hade till följd, att bon
blef hafvande. När detta grofva brott blef
kunnigt, skall gubben Marcus, för att undvika det
straff som var förenadt med ett sådant brott, och
sedan ban behörigen undervisat siu omgifning, att,
då ban möjligen efterfrågades, uppgifva att ban
antingen rymt, eller blifvit gripen och förd i
fängelse, begifvit sig till nämnde grotta, försedd
med matsäck och öfrige förnödenheter. Genom
sin hustru, hvilken om nätterna försåg honom med
nödig proviant, den han ock sjelf stundom
lärer hafva afbemtat, erhöll ban underrättelse om
allt hvad som tilldrog sig. Ibland annat, som bon
då skall hafva berättat för bonom, skall äfven
varit, att en ny konung uppstigit på thronen.
Marcus, hvilken uppehållit sig ett belt år i grottan,
och troligen var nöjd med dess enslighet, beslöt att
begagna sig af denna gynnande omständighet,
öfvergaf sitt gömställe och uppdukade vid
hemkomsten för alla kommande och gående en rörande
historia om sitt lidande i fängelse och sin
oundvikliga död, om icke den nya tbronföljaren, vid
sitt uppstigande på thronen, benådat bonom, jemte
flere andra brottslingar, frän allt stralT. Så
ungefär lyder i allmogens munn sagan om Juten
Marcus, hvars trovärdighet lemnas i sitt värde, och
ehuruväl en annan bärledning kunde gifvas åt
namnet Jutstuga, så synes dock temligen sannolikt alt
någon tillbragt en längre tid i denna grotta, ty
intill senare dagar hafva der funnits lemningar af
en stol och en säng, saml kol, äfvensom derstädes
ännu finnas stenar, begagnade till eldstad.
Ingången till grottan undanskymmes af en hop större
stenar, samt ett större klippstycke. Grottan är
104 alnar lång, 5 alnar hög och 5 4 bred.
Socknen består af 294 mtl. och har 1,300 invånare.
Dess areal är 30,780 tunnl., af hvilka 800 äro
sjöar och kärr. Adr. S. Sandsvall, N. Hernösand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
