Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
218
HUgdjur.
Högfors.
sistnämnde träsk och Borga, pà hemmanet
Binner-bäcks ägor, ligger Borgha-Edha, en af törnen
öf-verväxt borgmur. På den s. k. Nygårds-udden
förekomma lemningar efter Capella S:t Ottonis in
Högbeby. Vid Wedborna märkes bautahällar m.
m.; vid Dödevi by en märkvärdig stenläggning;
vid Gaxa barkar grifthögar. Östra Sundviken, N.
om kyrkan, är en af de bättre hämnarne på Oland.
Gaxahamn, S. om kyrkan, begagnas numera endast
allmogen. Vid kyrkan ar en frimarkuad påbjuden,
att hållas i September månad. Dessutom märkes
här: Horns kungsladugård, 4 mtl. Denna
egendom tillhörde i påfviska tiden
Cistercienser-ordens-munkarne i Roma kloster på Gottland. Vid Dorn
och Wedby brytes brun marmor. Socknen
innefattar 36 4 mtl. och bar 2,315 invånare. Dess
areal utgör 13,839 tunnl., af hvilka 820 äro sjöar
och kärr. Adr. Borgholm.
Högdjur kallas sådana djur, som endast under en
viss tid af året få skjutas. Dessa äro elg,
kronhjort, doflijort, rådjur, vild ren och svan, samt
inbegripas under benämningen stora jagten. Annat
villebråd kallas lilla jagten , och äfven ibland
dithörande djur äro några fridlysta, nemligen tjäder,
orre, hjerpe, rappböns, snöripa och gräs-and.
Böterna för olofligt skjulande af högdjur äro större
än för annat vildt, och stegras ifall djuret skjutes
under förbjuden tid. De utgöra 6 R:dr 32 sk. B:ko
för den, som på annans mark förföljer högdjur och
16 R:dr 32 sk. B:ko om ban dödar djuret, samt
lika mycket derutöfver om skadan sker under
förbjuden tid. (Se för öfrigt: Djur fång.)
Hligebro, träffningen vid, föreföll år 1288
mellan Wisbyboerne och den Gottländska allmogen.
Man känner ej af hvad skäl misshälligheterna
utbrustit; men väl att det här kom till en
drabbning, hvari bönderne blefvo slagne, ehuru de skola
haft bistånd af härmästaren i Lifland.
Drabbningen skulle hafva stått tredje söndagen efter påsk.
Bönderne repade likväl snart åter mod och ryckte
ånyo fram mol staden, då flendlligheterna bilades
genom presterskapets bemedling och konung
Magnus Ladulås uppträdde med allvar emot
VVisby-köpmännens tilltagsenhet.
Högen» qvarn, i Arboga socken, med såg och
laxfiske, har i påfviska tiden varit klostrets och
belgeands-husets egendom. Efter Westerås recess
1527 kom den till kronan och lades under
kungsgården i Arboga. Qvarnen var då byggd i tveune
hus, af hvilka ett med 2 par stenar var för
kungsgårdens behof; det. andra med 4 par begagnades
af allmänbeten. Ar 1647 skänkte drottning
Christina denna ström och qvarn åt Arboga stad, med
vilkor, att der skulle iurätlas manufakturer. Den
innehades sedermera af flere enskildte, under
för-pantning eller arrende, intill 1754, då den köptes
till skatte af brukspatron Almgren för 777|
daler silfvermynt och har sedan tillhört slägten
Dank-vardt-Lilljeström. Bredvid qvarnen, der nu
valk-stampen är belägen, bar det af konung Gustaf II
Adolf år 1625 inrättade kopparmynthuset varit
beläget, der Arboga klippingar med flere
myntsorter slogos åren 1626, 1627 och 1628.
Höger, har varit namnet på tvenne kungsgårdar,
eller gods uti Ångermanland och Helsingland,
lydande under "Upsala ide." Det ena kallades Höger
thet Sunnersta i Sundhede, och det andra Hager i
Nordstigen.
Högerud, annex till Stafnäs, beläget i Gillbergs
härad af Wermlands län, 6 J- mil N.V. från
Carlstad. På Hornviks-ön och Degernaset märkes
stenkummel. På nämnde Hornviks ägor skall äfven
funnits silfvergrufvor. Socknen bar 876 invånare
på 6 hemmantal. Dess areal utgör 10,484 tunnl.,
af hvilka 4,550 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad.
Högestad, en socken, med Baldringe, belägen i
Herrestads bärad af Malmöhus län, Ljunits och
Herrestads förenade kontrakt af Lunds stift, I mil
N.N.O. från Ystad. Här märkes: llöi/estad,
frälsesäteri, 5^ mtl. Utom 2^ mtl.
ecklesiastik-hem-man höra både Högestad och Baldringe socknar
under nämnde säteri, som, jemte flere andra
egendomar, hvaribland ßatdnnye säteri i socknen af
samma namn, utgör ett fidei-kommiss, med
underlydande hemman i 11 andra socknar, af hvilka
flere, oberäknadt de ecklesiastika hemmanen, helt
och hållet tillhöra nämnde egendom. Här finnes
scbaferi. Fidei-koinmisset äges af excellensen
grefve C. C. Piper. Allmogens vilkor äro ovanligt
goda, såsom landtbönder betraktade. Bland
inro-tadt skrock må nämnas: Vid linsådden skall
hustrun vara med mannen ute på marken, om
"tona-den", som det heter, skall blifva bra. — En del
äldre personer bruka gömma en kaka af julbrödet ,
hvilken utdelas åt dragarne, dä de skola börja
vårarbetet. — När buslrun efter barnsbörden går
i kyrkan, lägger oftast mannen en hufvudkudde
pä dörrtröskeln, på hvilken bon skall trampa. —
Socknen bör till 2 kl. konsist, och har 367
invånare på 14^- mtl. Dess areal utgör 2,612 tunnl.,
af hvilka 28 äro sjö och kärr. Adr. Ystad.
Högevalla räknas af Sam. Puffendorf, uti
inledningen till Svenska historien, bland de
höfdinga-sälen och fästningar, dem konung Erik XIII
antingen låtit bygga i Sverige, eller, såsom förut bygde,
användt åt sina Danska bondeplågare, och hvilket
Dalkarlarne, under Engelbrekts befäl, i Juni
månad 1434, intogo och uppbrände. Rhyzelius
uppger uti sin Sviogotliia Munita, att man icke
kunnat med visshet bestämma, hvarest detta
Högvalla varit beläget; men antager att det torde
hafva varit det slott, hvarefter lemningar funnos
vid segelleden emellan Kungsör och Arboga.
Högfors, jernbruk i Nya Kopparbergs socken af
Nerikes län, har 1 bärd och 600 skepp:d privj|.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammarskatt utgöres med 6 skepp:d. Skeppar på Stockholm.
Äges af J. N. Ericssons sterbhnsdelägare.
Smides-stämpeln visar bokstäfverne J N E sammanbundne.
Högfors, jernbruk i Gräsmarks socken af
Wermlands län, har 3 härdar och 1,800 skepp:d privil.
årligt smide af köpetackjern, samt knippsmide och
spik-tillverkning. Hammarskatten är 18 skepp:d.
Afsättningsorten är Götheborg. Bruket äges af
B. Dahlgren. Smidesstämpeln visar C och tvenne
sammanbundne H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
