Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Iciineuuion.
Idala.
233
Seland. Danske konungen Sven Eslridson var nyss
död, landet i oordning och de funno således foga
motstånd af bans son Harald. De intogo derföre
begge stränderna af Öresund och tros hafva anlagt
Helsingör å Danska sidan och Helsingborg på den
Svenska. Här afled anföraren Ibjörn och till bans
minne lät bans moder öfver bonom uppresa en
baulasten, som ännu finnes vid Walbo i
Gestrikland och bär denna inskrift: "Itbilora lät rista sten
denna äptir lbjörn, son sin, som var höfdinge
Ilel-singarnes och vann Seeland allt. Sven och
Arn-faster och Ainviter, dessa bans följeslagare,
gjorde grafhög åt Ibjörn, som blef död i Öresund.
Gud hjelpe hans själ och Guds moder! Runorna
ristade Hurmsr."
Iclineumon, ett till ordningen steklar börande
insektslägte, hvaraf tvenne arter förekomma hos
oss. Det är utmärkt genom vertikalt hufvud,
borstlika mångledade antenner, ofta af kroppens längd;
bukryggen gulbrun; underlifvet långt ovalt;
fötterna långa eller medelmåttiga; framvingame med
tre cenlralfält; bannens antenner längre och
framstående, samt underlifvet smalare, honans antenner
kortare, ofta efter döden hoprullade; underlifvet
bredare. De hos oss förekommande arterna äro:
It an thy Iclineumon (Ichneumon sarcitorius), af £ tums
längd, svart med hvit ryggsköld, röda och svarta
(otter, samt hvita fläckar på spetsen af
underlifvet, hvilket vid basen är rödgult; vingarne smutsigt
vattenklara. Hannen och honan något olika,
Annes allmänt om våren under stenar, om sommaren
på blomster. Den andra arten bar fått namn af
Kämpen. (Se detta ord).
Iclityologien eller fiskarnes naturalhistoria har,
likasom i allmänhet zoologien, blifvit mindre
bearbetad i Sverige än botaniken. Linné sträckte
dock sitt inflytande äfven öfver zoologien, och hans
vän Peter Artedi var den förste utmärkte
ichtyo-log i Sverige, nan studerade i London under de
stora icbtyologerne Willoughby och Rajus, samt
dog utom fäderneslandet. Linné utgaf i Leyden
bans efterlemnade arbeten. Innevarande
århundrade bar likasom den föregående tiden sett en
lifligare verksamhet inom entomologien och botaniken.
Likväl bar ichtyologien ej blifvit alldeles glömd;
professorerne Nilsson i Lund och Bengt Fr. Fries
vid vetenskaps-akademien i Stockholm äro de mest
kände namn inom denna gren af vår litteratur.
Icke alla äro goda kockar, sora bära
stora knifvar, ett gammalt ordspråk, hvarmed
förstås att man icke bör tro alla, som berätta
stora ting om sig sjelfva.
Icke all dygd I fagerlekeu, ett gammalt
Svenskt ordspråk, betecknande att allt skönt icke
är dygderikt.
Icke allt sannt, som är sanning likt, ett
gammalt Svenskt ordspråk.
Ickliolms masugn, i Rättviks socken af Dalarne,
vid lek-åns utlopp i Siljan, blef, sedan rådmannen
SI. G. Holmqvist d. 5 Febr. 1806 erhållit
privilegium på anläggningen af denna masugn, jemte ett
jernverk för 900 skepp:d stångjernssmide och 300
&kepp:d ämnessmide, derefter nppbyggd af Freds-
hammars och Fnrudals bruksägare, hvilka äga
densamma till hvar sin hälft. Är 1807 öfverflyttades
den ena hälften af stångjernssmidet till
Fredsbam-mar, och år 1809 den andra hälften till Furudal.
Ämnessmidet är nedlagdt.
Ickjerherget, ett högt berg i Tuna socken af
Dalarne, af röd granit, har blifvit brutet på
kall-bräckt jernmalm af 66 procents bält.
Ichornbär, bjertbär (Convallaria bifolia), en
mångårig växt, som förekommer allmänt i skogar och
skogsängar, hvilka den pryder med sina små vackra,
hvita blommor; men äger ingen känd användbarhet.
Id, ort, ört, tjockfälling (Cyprinus idus), en till
de mjukfeniga benfiskarnc börande fisk, som
förekommer uti sjöar, nästan öfverallt i de södra och
mellersta landskaperna, samt går om våren upp i
floder och bäckar vid Öresund och Östersjön.
Kroppen är bög och tjock; ryggen brungul;
sidorna silfverbvUa, nästan gula; hufvudet tjockt
och trubbigt, den öfre käken något längre; iris
gul; fenorna inskurna, ryggfenan 11- och
stjertfenan 12-strålig. Leker i medlet af Maj, helst i
strömmar och åar, samt fångas då i ryssjor och
mjärdar, längre fram på sommaren med dragnot
och nät, stundom nappar ban äfven på slant- och
långrefskrok, med skalade torndyflar eller
hönstarmar till bete. Han är mycket skygg och man
måste således färdas tyst fram då man vill fånga
honom. Köttet är mycket benigt, men ganska godt,
något sötaktigt, liknande mört och karp.
Idala, annex till Frillesås, beläget i Fjäre
kontrakt af Hallands län, 2 J mil S.O. från
Kungsbacka, 3 mil N. från Warberg. Ortnamnet Idala
härledes derifrån, att trakten först bebyggdes i
dalarne vid Löftaå, der hemmanet Slätthall nu är
beläget. Af denna i dalarne först bebyggda nejd
kallades socknen Idala. Den förste pastor här
omtalas skall hafva blifvit mördad juldagen vid
Tjuf-ås eller Tjufkärr, nära intill prestgården. Uti
sjelfva Westgötha-gränsen nära hemmanen
Rampegärde och Skoga, i denna socken, ligger en liten sjö,
kallad Helsjon. Den erhöll 1809 en viss
märkvärdighet deraf, att tusentals personer, ibland Hallands
och Westergöthlands allmoge, strömmade dit för
att både in- och utvärtes begagna dess vatten.
Förtroendet till detta vattnets undergörande kraft
väcktes genom berättelser, att barn, som på
sjöstranden vaktade kreatur, detta år ofta sett en
ung qvinna sittande på vattnet, visade dem en i
banden hållen orm, och på detta sätt hafva
till-kännagifvit vattnets helande kraft, hvilken
återkommer blott hvart hundrade år, jemte ormen och
vattennymfen. Fornlemningen Ormstenen, tillika med
namnet Underlund, på ett ställe invid sjön,
förtjenar fornforskarens uppmärksamhet. — Allmogens
klädsel består merendels af blått vadmal, och så
kalladt fyrtråd. Karlarnes hvardagskläder äro
vanligen af sämskadt skinn. Den här egentligen
idkade slöjden är lingarns-spånad, och garnet säljes
till nästgränsande grannar i Marks härad.
Socknen består af 10± mtl. med 425 invånare. Dess
areal utgör 4,837 tunnl., af hvilka 475 äro sjöar
och kärr. Adr. Kungsbacka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>