- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
245

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ingelman.

Ingelstad.

245

Ingelman, Kttran Gabriel, föddes, enligt
Hammarsköld, den 3 April, enligt
minnesteckningen öfver honom, den 28 Mars 1788, i
Wire-stads forsamling i Småland, der fadern, som
sedan blef prost och kyrkoherde i Göteryd och
Tra-bervd, då var komminister. Modern var Samuel
Ödmanns syster. Ar 1799 intogs ban i Wexjö
skola, afreste till Lund att der studera, bestridde
en informatorssyssla i flera hus, inträdde 1818 i
konungens kansli, men anställdes sedan i
riksarkivet och krigs-hofrätten, bade föga lycka på
be-fordringsbanan och erhöll blott med svårighet
inom de båda embetsverken en knapp utkomst.
Efter att en afton, d. 10 Dec. 1844, hafva tillbragt
ett par glada timmar bland några vänner, försvann
ban, och då ban på dera dagar icke återsyntes,
fruktade man att någon olycka händt honom. Det
berättades, att någon vid Hosenbads brygga hört
en kropp falla i sjön; man befarade då, antingen
att ban, fördjupad i tankar och villad af töcknet,
störtat i vattnet, eller att mördarens hand dit
nedstörtat bans plundrade lik. Detta återfanns
likväl i slutet af Mars följande året vid Skeppsbron
oskadadt, med alla hans små tillbörigheter i
behåll, och den förstnämnda förmodan fann sig
sålunda bekräftad. Det jordfästades d. 28 Mars, med
en högtidlighet, utmärkt deraf, att den var
frivillig, emedan alla bans vänner och många, som icke
ens personligen kände honom, utgjorde
processionen, och flera deribland strödde diktens blommor
på hans graf, samt på Solna kyrkogård läto
uppresa ett enkelt kors af granit öfver hans stoft. —
I. gjorde sig allmännare känd såsom skald, först
är 1828, genom en då utgifven samling, kallad:
Skaldeförsök. Ilärpå följde sedan flere andra,
såsom en öfversättning af Oehlenschlägers lleli/e;
Valda Skaldeförsök; Menniskolifvets åldrar; Sveriges
och Norriges Konungafamilj, m. fl., samt tvenne
poemer: Gustaf Adolf den Store och Årstiderna,
hvilka Svenska akademien belönade år 1836, det
förra med stora, det senare med andra priset.
Dessutom har ban efterlemnat en mängd
tillfälligbets-stycken, för det mesta vid grifter. Hans sångmö
var älskvärd, idyllisk och glad; men äfven i glädjen
låg ett melankoliskt drag pä grunden, och en djup
religiös känsla genomträngde bans dikter, liksom
hans lif. Tvert emot allmänna förhållandet
tillväxte hans skaldegåfva i styrka och säkerhet med
åren, då andras aftaga med dem. Hans
lefnads-och tänkesätt voro kanhända ännu mera poetiska.
Aldrig har någon mindre vårdat materien, mindre
frågat efter verldens utmärkelser, eller sörjt öfver
deras uteblifvande, ingen har mindre saknat lyckan
eller behöft mindre af hennes gåfvor, äfvensom
ingen gladare och tacksammare njutit af det ringa mått
som deraf beskärdes honom, likväl utan alt
nedsjunka i cynism eller likgiltighet för den yttre
skickligbeten, såsom någon gång varit fallet med åtskilliga
äldre poeter. Detta älskvärda, godsinta lynne
förskaffade bonom en mängd vänner, och ban bortgick
säkert ur lifvet, utan att der hafva ägt någon fiende,
ens någon, som en enda gång tänkt på bonom med
förtrytelse, eller med hvilken ban haft någon tvist.

Ingelstad, ett härad i Christianstads län. Delta
härad består till största delen af slättbygd och
fruktbärande fält, hvarföre invånarne dels kunna
försälja spannmål, dels ock föryttra kreatur och
viktualievaror. Häradet förmenas fått sitt namn
af en konung Inge, hvars grafvård utvisas vid
Ingelstad by och gård. Häradet innefattar 21
socknar, nemligen: Ingelstorp, Walleberga, Löderup,
Hörup, Hofby, Hammenhög, Hannas, Onslunda,
Querrestad, Smedstorp, Glemminge, Tosterup,
Stora Köpinge (i Malmöhus län), Öfrabv, Benestad,
Ullstorp, Bollerup, Östra Herrestad, Ingelstad,
Try-de (i Malmöhus län) samt. Spjutstorp, utgörande
tillsammans 382 £ mtl. med 16,098 invånare. I
förening med bäraderne Ljunits, Ilerrestad och
Järestad utgör detta bärad en domsaga, samt ett
fögderi i förening med Järestads bärad. Arealn
utgör 74,009 tunnl., af hvilka 2,568 äro sjöar
och kärr.

Ingelstad, ett kontrakt af Lunds stift,
Christian-stads län, utom delar af Trvde och Stora
Köpinge, som tillhöra Malmöhus län, innefattar samma
socknar som Ingelstad härad, med undantag af
Onslunda. Kontraktet utgöres af 11 pastorat, hvaraf
2 reg. af 1 kl., 3 reg. af 2 kl., 3 reg. af 3 kl-,
2 alternativt reg. och patron, af 1 kl. samt 1
patron, af 2 kl. Folknummern uppgår till 15,736
personer.

Ingelstad, en socken, med Östra Grefvie,
belägen i Oxie härad och kontrakt af Malmöhus län
och Lunds stift, 1 £ mil S.S.O. från Malmö.
Socknen hör till 2 kl. reg. Den beslår af 16| mtl.
och har 805 invånare. Af dess areal 2,106 tunnl.
äro endast 4 sjö och kärr. Adr. Malmö.

Ingelstad, annex till Östra Ilerrestad, beläget i
Ingelstads härad af Christianstads län, lf mil
V.S.V. från Cimbrishamn. Här märkes säteriet
Ingelstad, 6 J mtl. med 28 st. underlagde
arbets-hcmman. Gården förmenas vara anlagd af en
konung Inge, efter hvilken så väl socknen som
häradet fått sitt namn. Inges graf, beslående af
några uppresta stenar ett stycke från gården, visas
af ortens invånare, och £ mil från gården utvisas
äfven några stora uppresta stenar i en rundel, i
hvars midt ses en 4 till 5 alnar hög sten,
hvilket ställe kallas konung Gorms graf. Socknen
består af 10 mtl. och har 495 invånare. Dess areal
utgör 2,592 tunnl., af hvilka endast 20 äro sjö
och kärr. Adr. Cimbrishamn.

Ingelstad, gästgifvaregård, \ mil från Wexjö,
i Östra Thorsås socken. Var fordom kungsgård
med slott och bar fått sitt namn af
Ynglinga-slägten, konung Inge eller Inge Alversson, som
baft sin hofgård och blifvit begrafven ej långt
härifrån, i den stora så kallade Ingelshög,
Inglinge-hög eller Ingelstads Inglinge, en af de vackraste
grifthögar i Småland, 150 fot i omkrets och ännu
4 famnar hög. Öfverst på denna hög står en
upprest sten, samt den märkvärdiga Ingelsladsstenen,
(aftecknad i Dahlbergs Svec. Ant. et Ilodierna och
i Svenska Minnen, Sthm 1836, 10:de häftet), hvilken
är stor och nästan klotrund, af 5 alnars omkrets,
med inhuggna ritningar. Wieselgren anmärker i

. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free