Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
272
Jern.
Jern.
och brandkit, samt arsenikbundet, kalladt
arsenikkis; dessutom ingår jernet uti en oräknelig mängd
mineralier, dels såsom smitta, dels såsom
hufvudsaklig beståndsdel. Hvilken method de gamle
använde för att utbringa jernet är föga bekant,
likväl synas de dervid hafva begagnat
bläster-ugnar, och att jernet vid sjelfva utsmältningen
tillika till en viss grad färskat, så att det i
någon män blifvit smidbart, samt mer eller mindre
stålartad!. Först i åttonde århundradet af vår
tideräkning finnes jernverk omnämnde i Steyermark;
men förfarandet vid jernsmaltningen var högst
ofullkomligt, och jernhandteringen bar fullständigt
utbildat sig först efter införandet af masugnar och
serskildta inrättningar för färskningen. Sättet
att genom malmens första smältning frambringa
smidbart jern, hvilket troligen blifvit upptäckt
genom en tillfällig händelse vid verkan af en
större eld på lättsmälta och rika malmer samt derefter
till en början verkställd, dels i gropar med ved,
dels i små ugnar med både ved och kol, dels uti
ässjor och härdar med kol efter utbränd ved, har
således utan tvifvel varit det första och äldsta,
och så mycket mera lämpligt, som det erhållna
jernet genast kunde användas till stridsvapen och
till verktyg. Detta enkla smältningssätt, både uti
bärdar och ugnar och med kol af serskildt kolad
ved, samt med mer och mindre skiljaktiga
arbetssätt, har ännu i senare tider funnits uti allmänt
bruk på rena jordmalmer, stålmalmer, lättsmälta
blodstenar, äfvensom andra rika och färskande
jernmalmer, på många utrikes orter; och oin en
lika jerntillverkning vittna dessutom lemningar af
gamla ugns- och härdgrunder, samt slagghopar på
många trakter bär i riket. Beredningssättet bar hos
oss fått namn af hcdninge-bläster, osmunds-smide och
blästeroerk; men sedermera blifvit i allmänhet
kalladt runnuerAs-smide, antingen det skett i härd eller
i ugn. Egentligen förstås dock med detta så väl
malmers som slaggers reduktion, äfvensom ock derefter
saminaovällde massors eller smältors hastiga
om-smältning uti härd, till smidigt jern; hvaremot
benämningen liippsmallning begagnas så ofla dertill
varit ny|tjade låga ugnar, hvilka efter olika skapnad
och storlek bos oss af ålder blifvit kallade, dels
kal-lingor, dels, numera, bläslerugnar. Merendels
sammanblandas benämningarne på begge
smältningssätten; men kunde heldre med ett ord kallas rdnnsmide
och rdnnsmätlning i kard eller i ugn, efter den method,
som begagnas, sedan både härdar och ugnar dertill
inrättas mera skiljaktigt än tillförene. De härvid
ut-bragte massor eller smältor, af 1, 2, och i senare
tider till flere, lispunds vigl, som få namn af
blä-slror, os mund och tippar, eller färskar och fàrskjern,
då deras storlek närmar sig till färskornes vid
Tysk-smidet, bestå dels af rent, dels, isynnerhet åt
kanterna, af stålblandadt jern, dels ock till det mesta
af stål. I förhållande derefter, kunna de antingen
genast, eller efter stark vällning och hopslagning
pä alla sidor, förbrukas till smiden; eller ock, när
de äro mycket ojemna, blandade med slagg eller
malm, omsmältas i härd till jern eller stål. I
We-slerdalarne har rännsmältning blifvit idkad intill se-
nare tider, så länge tillgång funnits på den bästa
sorten myrmalm, som der kallas Orke eller yrke.
Den är af röd och rödbrun färg, samt kännes vek
eller klibbig emellan tänderna, med sötaktig smak,
och finnes dels säsom en lin jord, dels som groft
salt, dels i klimpar. Osmunds-smidet är det
äldsta i Sverige, och har, efter tackjernsberedningens
utvidgande, i de flesta och längst i Wermlands,
Grythytte och Nora bergslager, blifvit nyttjadt
att tillgodogöra allehanda småjern, sönderslaget
tackjern, spilljern och sådant som antingen
utletas eller med stampverk vinnes ur masugns-slagg,
genom smältning uti små eller osinunrishärdar, till
färskor af 10 till 20 skålp:ds vigt och deröfver,
hvilka, sådana de komma ur barden och allenast
afrensade ifrån slaggrusor, kallas oimld osmund.
Till väld osmund räknas större och renare
smältor, som, dels genast, dels efter förnyad vällning,
bopslagne och något utplattade, blifvit huggne uli
3 till 5 aflånga stycken, sä alt de merendels hängt
tillsammans uti den ena ändan. I sådan form har
osmund fordom utgjort en handelsvara till Tyska
hammarverken, och borde 24 till 27, högst 29
stycken gå på ett den tidens pund samt inläggas
i tunnor eller så kallade fat. Etthundratjugu
os-mundsstycken kallades storhundrade, och svarade
emot ^ skepp:d tackjern. Allt intill sluet af
konung Gustaf I:s regering utfördes härifrån ej
annat än osmundsjern i fat, hvilka hvardera svarade
ungefär emot 1 skepp:d tackjern. I senare tider
har inan på ett fat räknat 28 till 30 stycken
lup-par, och dess vigt till 20 lisp:d viktualievigt. Utaf
ovald osmund kan en smed lemna 9 fat eller 180
lisp:d i veckan; men mindre såsom väld. Denna
osmund är väl redan någorlunda smidbar och kan
under god vällning uträckas till stänger; men för
att få ett mera tätt och jemnt verltadt jern,
måste den ännu en gäng omsmältas och behandlas
såsom färskjern uti stångjernshärd. Ibland väld
osmund gifves äfven mera stàlartade stycken, de der
kallas Aàrd osmund, och af smeder blifvit ulsökt till
stampar och till stålläggning af redskap. I män
af stångjernssniidets fortkomst genom
tillverknings-sätten i stort, och att allt tackjernsskro kan vid
dein uppsmältas med större hushållning, samt
genom den mindre omsorg, som börjat användas vid
osmundsberedningen, har detta sält att tillverka
jern aftynat. F.huru de nu hriiklige
tillverkningssätten för ämnesjern och stål, genom senare tiders
förbättringar och isynnerhet i ekonomiskt
afseende, kunna anses ganska förmånliga, finner man
likval af forntidens jern- och stålarbeten, såsom
stålbågar, slagsvärd, hjelmar, harnesk,
pantsar-skjortor, instrumenter och verktyg, alt deras jern
var ovanligt lätt, mjukt och segt, samt att deras
stål var ganska godt, hvarigenom det äfven vann
af att äga en underbar styrka, emot hvad nu i
allmän! et erhålles af båda delarne. Det i förra
tider vid Sätbers stad inrättade och allmänt
kända harneskmakcri, tyckes bevisa fördelarne af
det härstädes då brukliga rännsmidet, pä derinvid
varande Bispbergs malm. Våra förfaders största
konst, att erhålla elt utmärkt godt jern och slål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
