Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276
Jern.
Jern.
ligt mjukt, ock mest fritt från brakor, flagor,
remnor och otätbeter; men redan såsom brunvarmt
kännes det styft. Det förnämsta af det hos oss
tillverkade jernet och bland det bästa som finnes
är det s. k. Dannemora- eller öregrumls-jernet,
hvilket tillverkas vid Dannemora-verken och fordom
exporterades från Öregrunds, men numera från
Stockholms våg, samt förekommer under tre olika
stämplar, hvilka företrädesvis få namn af
rangstämplar. Utom delta inlaga flera af våra bruks
tillverkningar ganska utmärkta rum på
verldsmarknaden och täfla med de bästa utländska sorter,
ehuru de på senaste tider icke mera äga det
öfvervägande anseende som förut, hvilket härrör
deraf, att de flesta andra länders, särdeles
Englands jern-tillverkning ej varit betungad med de
inskränkningar som vår, och således, i följd af
friheten, gält med slora steg framåt, under det att
vär, för det mesta, befunnit sig in statu quo. —
I konung Gustaf I:s lid uppgick rikets hela
jern-tillverkning till 12,000 skepp:d. Årliga
tillverkningen af smältstycken och stångjern uppgår nu till
omkring 570,000 skepp:d, samt af
manufaktur-smide och stål till cirka 70,000 skepp:d. Deiaf
exporteras, af det förra ungefär 500,000 skepp:d,
af det senare vid pass 40,000 skepp:d, saml
förbrukas inom landet af begge slagen omkring 100,000
skepp:d. Tackjerns-tillverkningen för år 1845
utgjorde 502,059 skepp:d tackjernsvigt; således
97,734 skepp:d mindre än år 1844, och 129,287
skepp:d mindre än medel-produktionen ären
1839-1843. Stång- och ämnesjerns-tillverkningen
uppgick 1845 till 568,91-1 skepp:d eller något mindre
än medel-produktionen under de näst föregående
åren. Jern-exporten var likväl 619,242 skepp:d
eller 12,470 skepp:d större än år 1844, och
83,701 skepp:d starkare än medel-exporlen åren
1839 —1843. Smidt jern kommer i handeln af
olika former och dimensioner, samt i följd deraf
under olika benämningar, nemligen: 1) smaltstycken,
hvilka utgöra färskadt eller smidigt jern, som likväl
ej blifvit utsmidt, utan endast sönderhugget i
mindre stycken af olika storlek och vigt. 2)
stångjern, hvarmed i inskränktare mening förstås sådant
jern, som är utsmidt under stångjernshammare,
eller utvalsadt till stänger af minst £ tums
tjocklek, samt olika bredd från 1 tum ända till
11g-tum, och hvaraf förekomma tvenne
hufvudförän-dringar, nemligen platt- och fyrkant-jern. Af det
platta jernet finnas följande varieteter: Voyage-jetn,
vanligen 5 à 5y alnar långt, 1 j- tum bredt och
tum tjockt, samt hopviket två- eller fyrdubbelt
för export till Spanien och Portugal; extra plall,
1 ± tum bredt, ^ tum tjockt, 7 £ à 8 alnar långt;
finplatt, lf tum bredt, | tum tjockt, 7 à 7 £
alnar långt; ordinärt plall, 1 £ tum bredt, -J à
j-tum tjockt; extra gr o(platt, 3 ä 4 tum bredt, ^
à |- tum tjockt; ögeljern, 5 à 6 tum bredt, £ tum
tum tjockt, 2 j alnar långt, antingen med begge
ändar sammanviket nästan i form af en inungiga,
då det kallas böjda öglor, eller rakt, då det kallas
raka öglor; medetjern och bergsmansjern är af gröfre
dimensioner, vanligeu 2{ à 3 tum bredt, lf à2
tum tjockt med obuggna råändar, det
förstnämnda isynnerhet ämnadt till stälbränning. Flere
sorter af det seoare, hvilket år af sämre art, måste
på midten af stången förses med stämpeln B. M.J.
Af fyrkant-jernet förekomma vanligen följande
sorter: extraordinärt, af f tums sida och 7 alnar
långt, och det finaste som kan smidas under
stångjernshammare; extra sorter, eller gröfre, som äro
tum, 5 alnar; 2^ tum, 4 alnar, saml 3 tum,
6 alnar; ordinärt är 1, 1 ^ samt tum, 7
aluar samt t ! tum och 2 tum, 6 alnar;
scham-pluniern kallas det som betingas af serskildta
dimensioner, enligt tolk; och smedsjern eller
spik-jern, det som betingas för husbehof till klen- och
spik-smide och ej är släladt. 3) Manufakturjern
eller smide kallas sådant, som är utsmidt under
lättare, s. k. knipp-, ämnes-, plåt- och
spikbam-mare, eller valsadt, och hvaraf förekomma många
slag, såsom: bandjern, knippjern, bulljern,
skäi-jern, plitar, ankare, m. m. Nerikes höfdingedömo
är det län, soin frambringar största andelen af
Sveriges bergverks-produkter, ty om man inräknar
i värdet de 70 à 80,000 skepp:d tackjern detta
län tillverkar utöfver sitt eget behof, till
stång-jernssmide, så stiger hela beloppet af Örebro läns
årliga tillverkning ur mineralriket till nära 2
miljoner R:dr B:ko. Näst Nerikes län är Stora
Kopparbergs och sedan Wermlands län de mest
gifvande, med hänsigt till bergshandteringen,
hvardera för omkring 1 J miljon R:dr eller något
mindre. Huru mycket Wermlands län ökat sin
bergs-mauna-industri kan skönjas deraf, att år 1632, dä
Carlskoga ännu hörde till Wermland (numera är
det tillagdt Nerikes län), smiddes der blott 5 à
600 skeppid stångjern om året; men år 1666
hade tillverkningen stigit sä högt, att emellan 25 och
26,000 skepp:d passerade igenom Götheborgs våg.
Från Götheborg ensamt skeppades till ett
medeltal under 9 års tid, från 1703 till 1711, omkring
56,500 skepp:d stångjern, hvilket under tiden
betalades med 4, 4 J- till 5 R:dr i silfver. År 1713
skeppade samma stad ensamt 88,720 skepp:d
stångjern, och priserne nedföllo snart derefter till 4
R:dr och derunder, samt slutligen 1718 till
nära 3 R:dr skeppundet, hvilket måste varit en
följd af säljarnes penningebebof. År 1719 steg
det åter till 6 R:dr eller deromkring, och
bibehölls dervid till år 1725. Efter sistnämnde år
föllo jernprisen till 5£ R:dr, eller deromkring,
hvarvid de höllo sig till 1736, då de först gingo
ned till 5 R:dr och sedan de nästföljande ären till
4f, hvarvid de stannade till in på 1740-talet.
Den ökade utförseln tyckes äfven vittna, att
jernhandteringen då varit lönande; ty blott
skeppnin-gen från Götheborg, från och med år 1726 till
och med 1743, uppgick efter medeltal af alla IS
åren till 76,700 skepp:d och således till 20,800
skepp:d mera än under den föregående tiden
från 1719 till 1726. — Bergshandteringen har,
utom åtskilliga vigtiga privilegier, betydliga
låneanslag (af rikets ständers bank 600,000 R:drs
kreditiv; stångjerns-fondens kapital, enligt 1843 års
bokslut, utgjorde 1,540,997 R:dr och manufaktur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
