Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
284 Johan Bengtsson Oxenstjerna.
vigsela af erkebiskopen i Lund, begaf ban sig till
Avignon, för att erhålla investituren af påfven
sjelf; men dog pà resan i Frankrike d. 8 Sept.
1291. I Paris köpte ban, för egna medel, ett
stenbus till berberge för tolf Svenska studenter.
Joliau Henglsson Oxenstjerna. (Se detta ord.)
Jolinn Hokhinilare, var en af Dackes
anhängare, som är 1543 vid Öland blef tillfångatagen
och stralTad.
Julian Casimir. Sigismund bade försten son med
detta namn, hvilken dog några månader gammal,
och gaf det sedan åt sin följande son, född 1609,
som efter hans äldste son, Uladislaus, blef konung
i Polen. Denne prins bade sällsamma öden. I
sina yngre år tjente ban vid kejserliga hären,
ingick sedan i Jesuiter-orden och blef kardinal; men
då Polska kronan blef ledig, lemnade ban andliga
ståndet och valdes till konung år 161S. Efter
att hafva regerat i 20 år, afsade han sig vid 59
års ålder regeringen, år 1668, begaf sig till
Frankrike, erhöll der abbotsstiften Saint Germain
des Près och Saint Martin, samt dog d. Il Dec.
år 1672. Med bonom utgick egentligen
Wasaalten pä svärdssidan.
Julian Albert, en son af Sigismund, född 1612,
död 1634, såsom kardinal och biskop i Krakau.
Dessa båda bröder äro de enda kardinaler af Svensk
härkomst.
Joiian Casimir, son till pfaltzgrefven af
Zweibrucken, Johan, född den 12 April 1589, kom
vid 24 års ålder till Sverige, der en ömsesidig
böjelse snart fästade honom vid Carl IX:s enda
qvarlefvande dotter, den 21-åriga prinsessan
Catharina, med hvilken ban äfven förmäldes, och af
hvilket äktenskap föddes, utom andra barn, sonen
Carl Gustaf. Joban Casimir var en man, icke af
stora, men goda egenskaper, och åtnjöt allmän
aktning både af sin svåger, af hans dotter och af
förmyndar-regeringen. Det nygifta paret
tillbragte först några år i Westeräs, sedan i prinsens
lilla furstendöme; men hvilket vid 30-åriga krigets
utbrolt härjades af fienden, då Gustaf Adolf
tillbjöd honom en fristad i Sverige. Han fick
Stegeborg i förläning, hvaraf Christina sedan gjorde
bonom till beitig, och uppdrog ät honom
styrelsen af kammar-ärenderna. Efter Gustaf Adolfs död
önskade Joban Casimir erhålla förmynderskapet
för hans dotter, hvilket ej lxckades, likval ulan
att dessa bemödanden på något säll störde det
goda förbållandet mellan honom och den kongl,
regeringen. Hans äktenskap var ett mönster af
huslig trefnad, fört rolighet och god hushållning.
Han dog pà Stegeboig den 8 Juli 1652, i en
ålder af 63 år. Karakteristiskt för tiden är, alt
bans egenskap af reformert alllid bos del
Lutherska folket underhöll en viss obenägenhet och
misstro emot honom. Hans sonson,
Joliau Casimir, en son till pfaltzgrefven Adolf
Joban, dog endast några månader gammal.
Julian Georg, kurfurste af Sachsen, är i
Svenska historien bekant genom sitt förbund med
Gustaf Adolf, sin feghet i slaget vid Leipzig, sitt
affall frän Svenska förbundet, efter Svenska vap-
Joliannes Magnus.
nens olycka, och sitt bemödande alt då blifva ställd
i spetsen för de protestantiska ärenderna.
Johan Hakansson, af den nuvarande
Silfver-sparre-slägten, kallades, år 1421, efter Johannes
Jerecbini Aj kl, till erkebiskop, hvilket val
bekräftades af påfven, som tillät bonom antaga
Augu-slinerordeus drägt, i stället för Brigittiner-ordens,
till hvilken ban hörde. Han lät viga sig i
Wadstena. Var en om påfliga stolens och korkans
anseende särdeles nitisk man och protesterade inför
Erik XIII å presterskapets vägnar deremot, att
något skulle af de andliges inkomster tagas till
krigskjt-lp eller annan konungens och rikets
nödtorft. Han afled i spetelska år 1431.
Joliau i (»ryta, prest i Gryta socken af
Upland, skall, under biskop Kettils uppresning emot
konung Christian, och då den sistnämndes trupper
blifvit slagne, hafva samlat en mängd bönder,
angripit de Uyende Danskarne och tillfogat dem
mycken skada. 1 krönikan yttras derföre om konung
Christian:
’’Det månde bonom illa förtryta,
"Att han var slagen utaf Kàllil och Gryla."
Johannes .Uaguus, var född i Linköping är
1488, af adliga ätten Store, hvilket ord öfversattes
med det Lat. Magnus, studerade först i Skara,
sedan i Tyskland, Holland och Italien, blef theol.
lektor vid gymnasium i ßrundusium och fick àr
1521 af påfven uppdrag, att resa till Sverige för
att undersöka huruvida de af Christian halshuggne
biskoparne verkligen varit brottslige. Gustaf Wasa,
då riksföreståndare, fattade tycke för den lärde
mannen och föreslog bonom bos påfven till den,
genom Gustaf Trolles afvikande ledigblifna
erke-biskopsstolen. lian blef också verkligen kallad
dertill år 1524. Denna utmärkelse förvirrade
likväl hans sinne och väckte den högmodsanda, som
dittills slumrat hus honom. Han lät icke allenast,
på en företagen visitation, viga klockor, altaren
och bilder, utan reste äfven med en svit af 200
hästar, lät för sig utbreda dyrbara tapeter, o. s. v.,
hvilket väckte konungeus misshag, Bekant är hans
yttrande till Gustaf vid ett gästabud i Upsala:
"Vàr nåd dricker eders nåd till", och konungens
svar: "Din och vår nåd trifvas icke under sainma
tak!" Hans obenägenhet mot reformationen, den
ban hvarken vågade ärligt omfatta eller öppet
motarbeta , förmådde honom att i hemlighet lemna
riket, då han begaf sig till Rom och blef der år
1533 vigd till erkebiskop i Upsala; men hvarpå
Gustaf icke gjorde något afseende. I Venedig,
der ban uppehöll sig hos patriarken Qvirinus,
sammanskref ban sin ryktbara: llisloiia de omnil/us
Go-t/iorum Sveonunn/ue Regibus, jemte sin llisloiia
me-tropotitanæ ecclesiæ Upsaliensis, hvari ban väl
ådagalägger sin lärdom och fosterlandskärlek; men tillika
brist pà all kritik och föga vård om sanningen. Bland
annat har han deri gifvit Sverige de sex Carlar, som
icke finnas annorstädes än i bans krönika, och
genom sina oriktiga uppgifter satt efterföljande
häfdaforskare i mycken förlägenhet. Ilan tillbragte sina
sista år i mycket bekymmer i klostret Saxia i Rom,
der han lefde af påfvens och kardinalemes allmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
