Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johannes Magni.
Johannisberg.
285
sor, samt dog den 22 Mars är 1544. Hans broder
var Olaus Magnus, Gothus. (Se: Gothus). En annan
Johannes Magni, biskop i Strengnäs, valdes
dertill år 1464 och afled 1479. Under bans tid
afbrann domkyrkan jemte dominikaner-klostret, 12
kanikgårdar och en stor del af staden på
Trefaldighetssöndagen, den 5 Juni år 1473.
Johauues .Ylatthæi, blef munk och prest i
Wadstena kloster år 1476 och sändes 1487, såsom
klostrets fullmäglig, till det generalmöte, hvilket
skulle hållas i Gnadenbergs kloster vid Nürnberg,
hvarifrån ban sedermera fortsatte resan till Rom,
för att hos påfven utverka S:t Catharinas
kanonisering. Återkommen från Rom, förestod han
trenne serskild|a gånger confessors-sysslan i Wadstena
kloster, och dog derstädes d. 19 Nov. 1524, ined
det loford, att hafva varit en arbetsam och för det
allmänna gagnelig man.
Johannis är den förste läkare, som omtalas uti
Svenska historien. Ilan skall hafva dött i Wisby
år 1343.
Johannis, Sht, landsförsamling, annex till
Norrköpings stads eller S:t Olai församling. Här
märkes: Lindö, säteri, uppbrändes 1719 af Ryssarne;
men uppbyggdes å nyo; har i äldre tider tillhört
Oxenstjernska slägten och sedermera slägterne Lill—
jehök, Sperling och Leyonhufvud. Wetter by kolm,
gammalt frälse-säteri, 2 mtl., uppbrändes äfven af
Ryssarne 1719. Ilar tillhört slägterne Somme,
Sture och Adelsvärd. Hdndelö, säteri (se detta
ord). Af dessa nämnde 3:ne säterier med
tilly-dande hemman, tillsammans 9^- hemman, har nu
Ebersteinska skolan i Norrköping en ärlig inkomst
af 300 tunnor spannmål. Folknummern är 989
personer.
Johannisberg, kungsladugård i Lundby socken
af Westmanland, ej långt ifrån Westerås, vester
ut vid Mälaren, 7 mantal säteri med
underliggande Gränsla, 2 mtl., af samma natur. Den skall
fordom hafva tillhört Westerås domkyrka. Man
förmodar att Johannisberg sedan varit konung
Johan IIl:s enskildta tillhörighet, som vid Sigismunds
aflägsnande frän riket kommit i kronans ägo.
Drottning Christina skänkte denna gård åt generalen frih.
Hans Wachtmeister; men den återtogs sedan af
kronan och lemnades till Westerås stad. Westerås
biskopar hafva äfven bott här. Efler frih.
Wachtmeister innehades Johannisberg af landshöfdingarne
i Westerås. Det innehades sedermera af slägterne
Cronstedt, Cederström och Brandt, dels under
för-pantning, dels arrende. År 1824 meddelades 30
års arrende derå åt G. G. Kistner, mot 506
tunnor 27 kappar spannmål, hälften råg och bälften
korn. Pä bela området finnes 11 smärre bebygda
torp. Jorden utgör 411 tunnl. 27 kappland. I
Jobannisbergs södra åkergärde finnes en hög
kulle, kallad Borgen eller Önstensborg, hvaraf
lemningar ännu finnas. I en backe pä vestra gärdet
synas tydliga märken efter en i fordna tider
begagnad begrafningsplats.
Johannisberg, fordom kalladt Hagevik, 3 ]
mtl. frälse-säteri, med underlydande 1 { hemman,
beläget i Tjällmo eller Källmo socken af Öster-
göthland. Säteriet har en vacker belägenhet vid
sjön Linn och är väl bebygdt. Slägten De Geer
var först och äfven på senare tider ägare häraf.
Dess emellan tillhörde det slägterne Ocbartoun och
Reenstjema, samt slutligen brukspatron Jansson.
På ägorna finnes mjölqvarn, samt stor och vacker
trädgård.
Jobannisbergs och Fretlriksbergs kobolt-
verk, i Hammars och Lerbäcks socknar af Nerikes
län, nära Askersund, på Åmmestorp, Multna och
Nyhytte ägor. Under namn af Wena grufvor
bearbetades ifrån 1770 till medlet af 17 80-talet de
s. k. Wena- samt Smedje-grufvorna, jemte några
skärpningar på ofvannämnde hemmans mark,
förnämligast till vinnande af kopparmalm, hvarutur
jemväl under samma tid omkring 89£ skälpid
kobolt utsoffrades, utan annan rengöringsprocess än
att större kristaller och korn med hammare skilj—
des från åtföljande bergarter. Sedermera var
arbetet instäldt till år 1805, då Wena-,
Smedje-och gamla Gatlgru/vorne å nyo inmutades af ett
bolag, hvilket dref arbetet både på koppar- och
koboltmalm intill år 1812, då sista
kopparsmältningen skedde och hvarefter endast koboltmalmen
tillgodogjordes. Efter sistnämnde tid och då kobolt
blef en allt mer och mer bos utländningen känd
och efterfrågad vara, hade flera nya bolag
tillkommit, hvilka inmutade och belade med arbete
ej mindre på Åmmestorp och Nybytte än Multna
nppfunne anledningar. Bristande skicklighet och
omtanke vid malmens rengöring, jemte flere
orsaker verkade emellertid trög afsättning och lika
ofta förluster, som vinst för gruf-ägarne, särdeles
Wena-bolaget, som innehade de flesta omkring år
1812 kände grnfvor, och hvarest intressenterne
derföre ofta ombyttes. En annan följd af
handteringens mindre fördelaktiga ställning var, att
dåvarande ägare af Åmmestorps hemman, hvarå de
betydligare grufvorna äro belägne, upplät sin
jordägande rätt till andra personer emot tionde, som
icke steg till något så betydligt belopp, att
särdeles värde derigenom fästades vid grufvefältet.
Några år derefter upplöstes Wena bolag och
jordägande rätten i grufvorna, hvilken skiljdes derifrån,
kom sedermera i andra ägares händer och
innehafves nu af det år 1826 inrättade Johannisbergs
bolag, bestående af 140 lotter, hvaremot
uppfin-nare-andelarne innehafves af det nyss förut
tillkomna Fredriksbergs bolag, bestående af 20
lotter jemte flera enskildta mer och mindre betydliga
delägare. Dessa grufvor äro belägna uti en låg,
ofruktbar bergsslräckning, hvarå dagjorden sällan
äger öfver 1 alns djup, men ofta mindre;
allmänna bergarten är gneis och glimmerscbiffer. I
denna bergart anträffas i form af kristaller och korn,
koboltmalm, ofta blandad med koppar-,
svafvel-och magnet-kis. Det fält, hvarpå malmtillgången
hitintills blifvit å mångfaldiga ställen blottad,
upptager en längd af något mer än 4,000 alnar med
600 till 1,200 alnars bredd. Ibland grufvorna må
nämnas gamla och nya Galtgrufnorna, Bock-, Ah^,
Klämma lycke-, Kars-, Kofalls- och
Fredriks-grufvorna. Den på senare åren på Wena-fältet
brut-Del. II. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
