Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JiinoauvHudo.
Jarls kandidni-exaiiien. 303
mellan tvenne bergsryggar, och följer längs efter
stranden af en à, Rautajoki, hvilken, en mil
ofvanför, upprinner utur Jukkasjärvi och utfaller i
Tä-rcnde-elfven, t ^ mil frän grufvorna. Af alla
jern-raalmsfält inom Norrboltens län bar Junosuvando
från längsta tiden tillbaka varit bekant och
bear-betadt. Det upptäcktes 1644, och belades straxt
derefter med arbete. Sedan den tiden hafva (intill
1818) serskild|a grufvor och skärpningar blifvit
öppnade på 180 alnars längd af malmgången, der
den visat rikaste och ymnigaste tillgången på
malm, såsom Storgrufvan, Konslgrufvnn eller Stora
Elfsgrufvan, Lilla Rlfsgrufvan, Långgrvfvan,
Mas-vgnsgrvfvan, m. 0. De fleste af dessa grufvor äro
dock ej arbetade till mer än 4 till 5 famnars djup,
hvarefter man öfvergifvit dem, för att öppna nya
brott, dels emedan tillgängen på den kisfria och
välartade malmen börjat blifva sparsam, dels ock
emedan grufvorna vid delta djup alltid blifva
vattensjuka. Härifrån gör likväl Konstgrufvan ett
undantag, hvilken sist blifvit bruten till 10 famnars
djup. Utom nämnde grufvor, finnes, 100 alnar
längre mot söder, upp i dagen ännu ett malmbrott,
som kallas Magnetgrufvan, emedan malmen på
detta ställe är i bog grad attraktorisk. Också har
man från densamma erhållit goda magneter.
Sedan 1600-talet har Junosuvando malmfält alltid
lemnat en nödig tillgång på malm, för alla de
blås-ningar, som blifvit verkställda vid Junosuvando och
Tornefors, sedermera Palokorva masugnar.
Malmen består af svartblå, magnetisk, i brottet
finkornig, kristallinisk och merendels tät jernmalm
af 60 till 70 procents halt. Grufvorna hafva
ständigt blifvit brutna till Kengiska jernverken.
Juuusutaiido masugn är anlagd 1646, af en vid
namn Grape, och ombyggd 1723, så nära vid
ofvannämnde grufvor, alt malmen ifrån bandvind,
med bäror, beqvämt lägges i rostmurar.
Junaele, en socken, belägen i Ångermanlands
södra fögderi af Westernorrlands län, Ångermanlands
vestra kontrakt af Hernösands stift, 14 mil N.N.V.
från Hernösand. Bergshöjder, mossar och oländig
mark intaga en stor del af socknen, så att orten
föga kan uppodlas. Socknen hör till 3 kl.
konsisto-riela pastorater. Den består af 10 £ mtl. och har
641 invånare. Adr. Sollefteå.
Ju uiiriiiare kyrkan, desto senare (ter,
är ett gammalt Svenskt ordspråk.
Jupiter, ett mynttecken, som utgafs 1718.
Juritlikeu bestod i Sveriges äldsta tider uti
kännedomen om de häfdvunna rättsreglorna, hvilka
ersatte skrifven lag. På Skenninge möte 1248
an-befaltes studium af den kanoniska lagen, och i
slutet af samma århundrade upptecknades
Uplandslagen. Den tidens jurister voro andlige män, de
enda bildade i bokliga studier. En juridisk
litteratur, utom sjelfva lagarne, kom ej i fråga. Man
kan, i detta fall, endast nämna dornare-reglorna i
Westgötba-lagen, hvilka möjligtvis äro skrifna af
den utmärkte Eskil Lagman, en broder till Birger
Jarl, samt den s. k. Hvitebok, en juridisk
afhandling Bf biskopen i Linköping Nic. Hermanni.
Först på 1600-talet kan en juridisk litteratur
sägas hafva nppstått. Det var dè, under Carl IX
och Gnstaf II Adolf, som konung Christofers
lag utgafs af trycket. Sedermera skedde
detsamma med landskaps-lagarne, och under konung
Carl XI uppkom stor liflighet inom den juridiska
verlden, då lagen skulle omarbetas. Till denna
tid och början af följande århundradet hör den
lärde juristen P. Abrahamsson, hvilken utgaf
landslagen med anmärkningar, som ännu bibehållit sig
i stort anseende; äfvenså Arneils anmärkningar till
stads-lagen. Den yppersta juridiska skrift från
denna tid är dock Stjernbööks arbete: De jure
Sueonum et Gothorum vetusto. Loccenius skref
Synopsis juris Sueo-Gothici, Lexicon juris
Sueo-Gothici, m. m. och äfven Stjernhjelm var juridisk
författare. Claes Rålamb, riksråd och ett bland
reduktionens offer, samt Wexionius, adlad
Gyldenstolpe, och af sin samtid kallad "den ogement
lärde", voro, jemte Puffendorff, århundradets mest
berömde jurister. Kanslirådet Schmedeman utgaf,
i silt Justiliæverk, en mängd författningar. Då
sedermera 1734 års lag utkommit erhöll den en
kommentator i den lärde Nebrman, adlad
Ehren-stråle. 01. Rabenius och Jakob Wilde bearbetade
med djupa kunskaper vissa punkter af
lag-historien, Botin skref sitt klassiska arbete i
kameral-vctenskapen, Modée, Jusléen, m. fl. samlade
författningar. I våra dagar hafva Schlyter och
Collin gjort epok inom den juridiska litteraturen,
genom de gamla lagarnes utgifvande i en förträfflig
upplaga. Nordströms Bidrag till Svenska
Samhälls-författningens Historia bar efterträdt
Stjernbööks arbete; men såsom hvarje klassiskt
verk behåller sitt värde, så utgöra dessa
gemensamt Sveriges bästa lag-historia, utan att
någotdera gör det andra öfverflödigt. Andra män af
klassiskt rykte äro Calonius vid Åbo universitet
och Holmbergson vid Lunds. Lagen är under
omarbetning, hvilket måste inverka på den juridiska
litteraturen. Lag-kommittéens arbeten och
deröfver afgifna yttranden äro, jemte de nyssnämnde
författarnes arbeten, det märkvärdigaste, som
våra dagar sett framträda inom denna gren af
vetenskaperna.
Juringius, Paul, kongl, hofpredikant och
kyrkoherde i Kimstad i Östergötbland, med Kullerstad
till enskildt prebende, född 1745, död 1808, var
en lycklig dilettant i vitterheten och bar utgifvit:
Lefvernesbcskri/ning öfver Ryske Fållmarsken
Mün-nich; Tal vid Gustaf lits kröning, hållet inför
sällskapet Utile Dulci; Svar på Patriotiska
Sällskapets prisfråga: Om en nationel Klädedrägt,
belönt af detsamma, m. m.
Juris kandidat-examen, eller fullständigt
uttryckt, Juris utriusque kandidat-examen, kallas den
första af de båda större examina, som de juridiska
fakulteterna vid Sveriges universiteter anställa med
de studerande, hvilka söka den juridiska
doktorsgraden. Nu mera är det dork mindre vanligt,
åtminstone i Upsala, att fortsätta de juridiska
studierna ända till doktorsgraden; de flesta sluta sin
kurs med juris kandidat-examen. Den måste
föregås af en juridiko-filosofisk examen, inför filoso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
