Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
302 Jungfru Marlæ nyckelpiga.
af salep, hvilken likväl icke insamlas bär ntan för-
skrifves, isynnerhet från Persien.
Jnngfru ]iariæ nyckelpiga, jungfru Mariæ
gullböna, handskemärkare (Coccionella semptem
ma-culata), en till skalbaggarnes ordning börande
insekt, af 2£ linjes längd och 1 ^ linjes bredd,
kroppen balfklotformig, den hvälfda delen
bestående af ryggen, den platta af bröstet och buken;
skal vingarne upptagande nära ^ af hela storleken;
hufvudet litet och bredt, till en del gömdt under
thorax; stora utstående klotformiga ögon;
anten-nerne kortare än thorax; ryggskölden transversel;
färgen på skalvingarne röd, med 7 svarta prickar,
undre delen, samt hufvud och ryggsköld, svarta.
Framkommer tidigt på våren och träffas sedan
allmänt ända till hösten på lofven af träd, buskar
och örter, der han jagar bladlöss, hvilka utgöra
hans föda, samt parar sig och lägger ägg.
Larven är ]j tum lång, lansettformig med svart
hufvud, lergul panna, för öfrigt blågrå med svarta
vårtor och tvenne ljusröda tvärstreck, samt lefver
äfveu af bladlöss, hvarföre ban så väl som den
utbildade insekten gör mycken nytta genom dessas
utrotande, och borde derföre inplanteras på växter,
som äro mycket besvärade deraf.
JuiiR[ruii, en farlig bafsklippa, i half-sferisk
form, vid pass ^ mil i omkrets, belägen i
Kalmar sund, vester från Horns kungsladugård, 1
mil frän landet, under 57 gr. 16 inin. 20 sek.
latitud. Tillhör ägaren af Wirbo i Misterhults
socken. Ön har varit beväxt, emellan
bergsskrefvor-na, med små ekar, vildäppleträd, murgrön, lind—
och màbärsbuskar, m. m., hvilka till det mesta
afbrändes af våda är 1765. Häromkring hafva
många skepp förolyckats. Öfversta klippan plägar af
invånarne i orten kallas Blå Jungfrun och
Dld-kulla, emedan de af densamma förutspå
tillstun-dande stormväder. Många troil- och spökhistorier
berättas härom i orten. På högsta brauten af
denna klippa äro små kärr, med frånrinnande bäckar,
hvilka sommartiden till det mesta uttorka. Fordom
berättades, att öfverst på denna klippa skall funnits
en sjö med svart vatten och svarta fiskar, dem
ingen kunnat äta utan olägenhet. Förmodligen har
ej någon varit deruppe, ty klippan är tvärbrant
och otillgänglig. En sägen anför, att en
jungfru, som blifvit våldkränkt af en sjöröfvare,
sedan blygts och tagit sin tillflykt bit, och då bon
ej fann någon ört eller rot till sitt uppehälle,
skall hon hafva störtat sig i denna sjö, hvars
vatten genom hennes förtviflade gerning blifvit svart.
— Danska flottan, under amiralen Herlöf Trolles
befäl, hade bär lagt sig år 1564, d. 19 Aug.
Konung Erik satt på Ölands strand, omgifven af
ryttare i blanka rustningar, och åskådade
bekym-inerfullt sin tillstundande seger, färdig att med
värjan emottaga fienden, i fall slaget för Svenska
flottan, under Clas Horns befäl, hade blifvit
olyckligt. Drabbningen blef häftig; trängseln och
inot-vädret hindrade fienden mycket. Horn förlorade
sitt skepp Elefanten; men Trolle slaget, 600 man
och 5 adelsmän, samt skyndade sig ur Sveuska
farvattnet, der han ej mer återsyntes detta är. —
Junoiuvandoi
Ar 1598, d. 11 Aug., afseglade konung Sigismund
från Kalmar till Stegeborg, för att der landsätta
sitt folk; men styrmännen misstogo sig, d. 16 Aug.,
om inloppet i Stegeborgs skären, så att flottan i
ett starkt stormväder nödgades gä tillbaka.
Konungen var i lifsfara på sitt skepp, hvilket uti tre
dagar kastades omkring Jungfrun, till dess
riksrådet Thure Bjelke kände igen Kolmården och de
eldar, som der voro upptända af hertig Carls folk.
— Ar 1677 i Augusti månad ankrade Danska
flottan vid Jungfrun.
JuiiKfrun eller Fagertfn kallas en kal klippa,
med strödda skär i sjön Wettern.
Junfru ii gick åt luuileiu en folklek med sång,
upptecknad i Östcrgöthland, hvilken utföres på det
sätt, att ett fruntimmer, inne i ringen, sätter sig
på golfvet. Vid början af tredje versen reser bon
sig, och bjuder upp en karl, med hvilken hon
dansar omkring, intill sängens slut.
1.
Jungfrun hon gick sig åt lunden den gröna,
Så satt hon sig neder i gräset det gröna.
2.
Jungfrun hon satt snöhvit band under kind,
Så fick hon se kärestan under grön lind.
3.
"Räck mig hit handen, min hjertelig kär,
"Och dig vill jag gifva min tro och min ära!" —
4.
"Din tro och din ära jag litet värderar,
"Ungkarlar de finna väl flickorna fler!" —
5.
"Nå nå, hå hà, se verlden är falsk,
"Gud nåde den flickan, som tro skall en skalk!"
(Melodien till denna lek återfinnes i Arwidssons
Svenska Fornsånger, De). III.)
JuiiKfrununrt. Här gjordes år 1803 ett anfall
af Svenska flottans barkasser på Ryska skeppet
Styrbjörn. (Se detta ord.)
JunKfrutiteln. Se: Frutiteln.
Junker. Detta Tyska ord lånades redan tidigt
till Sverige, att dermed beteckna unge män af adel;
men användes i början endast på personer af
gan-ska högt stånd, t. ex. den ädle och ansedde
Folkungen Junker Carl, och pä kongl, prinsar.
Sedermera gick benämningen längre utföre, och på
1600-talet nyttjades ordet "junker" endast om medlemmar
af den lägre adeln.
Jnnoauvnndo eller Joniuvando grufvor och
malmfält äro belägna på gränsen, som skiljer
Lappmarken från Öfver-Torneå socken, midt emellan
Kalix och Torne elfvar, till 1 mils afstånd ifråu
hvardera. Grufvorna hafva tillförene blifvit ansedda
tillhöra Lappmarken; men vid utstakandet af
rågången år 1753 skola de kommit inom
Öfver-Torneå sockens gräns; men en del af malmfältet
inom Lappmarks rågång. Man räknar derifrån 16J
mil till Öfver-Kalix och 22 J mil till Neder-Kalix
kyrka vid Bottniska viken, 21 } mil till Töreåfors
bruk och lastageplats, 24 mil till Torneå stad,
samt 8 mil till Kengis stångjemsbruk.
Malmfältet, som utgör en strykande gång i N.N.V. och
S.S.O. af mer än £ mil i längden, ligger i en däld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
