Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jliff«rl-ita<en.
JKrl&aa.
309
och ledning. Märkvärdigt nog var det jast
lärjungen förbehållet att komma sin mästare på skam,
ty då Sprengtporten, öfvergången till Ryssarne,
med en nära tiodubbel styrka 1789 angrep
Svenska trupperna vid Porosalmi, var det Jägerborns
mod och rädigbet, som hufvudsakligen bidrogo till
träffningens lyckliga utgång, och förvandlade det
nästan gifna nederlaget till en seger, hvarvid
Sprengtporten sjelf blef sårad. Derefter utmärkte
sig Jägerhorn i träffningarne vid Parkkumäki och
Partakoski och rådfrågades ofta af Gustaf III, vid
uppgörandet af planer. Såsom ett prof på
konungens belåtenhet, pryddes ban på Werälä slätt
med Svärds-ordens stora kors. Efter freden förde
ban, under general en chefs frånvaro, högsta
befälet i Finland. Vid krigets utbrott 1808 erbjöd
han, soin då redan lemnat tjensten, biträdet af sin
erfarenhet och sakkunskap, för alt dermed kunna
vara sitt fädernesland och sin hembygd till någon
nytta. Anbudet emottogs och J. förordnades till
befälhafvare öfver garnisonen i Stockholm samt
ledamot i regeringen under konungens frånvaro.
Missnöjd med det följda systemet och föi utseende dess
förderfliga följder, begärde ban likväl sitt
entledigande från all befattning i December s. å., och
tillbragte sin återstående lifstid i landsbygdens lugn.
Jägeri-ütateii. Se: Skogs- och Jageri-staten.
Jfigerabjüld är egentligen samma slägt som
Jägerhorn, emedan Clas JägerskjMld, död som
major och kommendant på Dalarö skans 1691,
förut hette Jägerhorn, och var son till
borgmästaren i Wasa, hvilken förlorat sitt adelskap. Då
Clas år 16^6 adlades, fick ban befallning alt ändra
sitt namn till Jägerskjöld.
Jäla, annex till Grolanda, beläget i Wilske
härad af Skaraborgs län, 2 J mil SV. från
Falköping. 1 kyrkan fanns fordom ett s. k. S:t Britas
skrin, som år 1755 blef lemnadt till
gymnasii-bibliotheket i Skara. Socknen består af 22 £ mtl.
med 450 invånare. Af dess areal, 5,832 tunnl.,
äro 25 sjöar och kärr och 1,643 tunnl. höra till
Frökinds härad, der äfven modersocknen är
belägen. Adr. Falköping.
Jällaqvist. Se: Gallaqvist.
Jälliinion», annex till Unnaryd, beläget i
West-bo h ii ra cl af Jönköpings län, 10£ mil S.S.V. från
Jönköping. Kyrkan ligger å Jalunlomlen vid sjön
Jallon. llär synes ortens hedniska grafplats varit
belägen. I en kulle otom ringmuren har man
anträffat en jernask med jord och aska. Vid
hemmanet Hult, £ mil S. om Jälluntofta, på den s. k.
Jättebackeu, förekommer ett tempelrör af 28 fols
sidor, vanligen kalladt Jättekyrkan. År 1268 gaf
en Joh. Eriksson i Hessleby, i Linköpings kapitels
närvaro, 2 mark af lösöreboet i Wraxnäs till en
kyrkas uppbyggande in jæluntomptom, jemte andra
gåfvor till lika delning mellan alla prester och
kyrkor i Westbo. I socknen märkes säteriet
Si-marydsnàs, fordom kalladt Simmaritsnds eller
Sun-narydsntls, 3 mtl., har tillhört slägterne
Silfversparre, Roupe, v. Hagedorn, Flodin och äges nu
af bönder. Bland 9 sjöar är Jällaneif, Jallon
eller Jàllunden störst, öfver 1 mil läng, ingenstä-
des I mil bred. Socknen består af 12 mtl. med
352 invånare. Dess areal utgör 10,553 tunnl., af
hvilka 2,210 äro sjöar och kärr. Adr. Qvarsebo.
Jiiuisjiiborg bar varit en skans, hvarefter ännu
lemningar synas inom Jämsjö och Ofvantorps ägor
i Östra Husby socken af Östergöthland. Den är
omgifven af en grof gråstensmur, isynnerhet åt
södra sidan, der ingången varit och ännu är synbar.
JärdxJU, en by i Rättviks socken af Dalarne,
anmärkningsvärd endast för det Gustaf Eriksson,
enligt Tuneld, vistades här någon tid i en källare,
för att dölja sig för Danskarnes efterspaningar.
JKreda, annex till Wirserum, beläget i Aspelands
härad af Kalmar län, 4} mil S.S.V. från
Wim-merby. Kyrkan är byggd af sten år 1771. Den
16 Juli 1612, under kriget med Danmark,
stadnade konung Gustaf 11 Adolf öfver natten vid
Kongs-bro i denna socken. Järeda består af 19 J mtl.
med 980 invånare. Af dess areal, 16,408 tunnl.,
äro 87 5 sjöar och kärr. Adr. Wimmerby och
Stora Åby.
Jliresiad, ett bärad i Christianstads län, som i
gamla handlingar och konung Waldemars jordbok
kallas Jarlestads härad, har otvifvelaktigt sitt namn
af ortens fordna höfdingar, som i de lider
kallades jarlar, och förmodligen haft sitt säte i
Giäre-stads by. Häradet innehåller en stad,
Cimbrishamn, och 10 socknar, nemligen: Järestad,
Cim-brits, Nöbbelöf, Wallby, Bollshög, Stiby,
Borre-by, Wimmerslöf, Gladsax och Tommarp, hvilka
tillsammans innefatta 175 i mtl. med 8,843
invånare. Häradet utgör en slättbygd och bördiga
åkerfält, hvarföre invånarne kunna försälja
mycken spannmål så väl som boskap. Arealn är 36,913
tunnl., af hvilka 1,196 äro sjöar och kärr. I
förening med Ingelstads härad ntgör Järestad ett
fögderi, samt med Ljunits, Herrestads och Ingelstads
härader en domsaga.
JHrestad, en socken, belägen i Järestads härad
af Christianstads län, Albo och Järestads förenade
kontrakt af Lunds stift, | mil V.S.V. från
Cimbrishamn, utgöres af Järestads och en del af
Grästorps by. Socknens kyrka, belägen i
Järestads by, härleder sig från katholska tiden.
Vester om denna by och på dess närmaste ägor
ligger ett hedniskt offeraltare, en ofantligt stor
huggen gråsten, hvilande på flere andra sådana
stenar, och på hvars öfra platta sida små runda
fördjupningar äro gjorda. Något längre bort i
samma väderstreck finnes en ättehög, med ett till en
del förstördt stenmonument från hedenbös.
Socknen består af 10 J-" mtl. och har 424 invånare.
Dess areal utgör 1,689 tunnl., af hvilka endast 4
äro sjö och kärr. Adr. Cimbri|shamn.
Järfva by, belägen i Solna socken af Upland.
Ilär var ett af Gustaf Erikssons läger vid
Stockholms belägring; men hvilket blef öfverraskadt af
Danskarne. De upproriske Dalkarlarne stannade
äfven här 1743, innan de inryckte i Stockholm.
Jöran Persson, Erik XIV:s rådgifvare, skall hafva
blifvit begrafven bär invid vägen.
Jrørl&na« en socken, belägen i Hagunda härad och
kontrakt af Upsala län och stift, 2^ mil V. från
Del. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
