Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
JHder.
JJigerliorn.
R:dr B:ko. Socknen är ett patronelt pastorat af
1 kl. Patronats-rätten tillhör ägaren af Fiholm. —
Socknen består af 64 J mtl. och har 1,600
invånare. Dess areal utgör 10,160 tonni., hvaraf 150
äro sjö och kärr. Adr. Strengnäs.
JUder, ett jernbruk i Arboga socken af
West-manland, vid Arboga-ån, ^ mil från staden. 1
ka-tholska tiden hörde Jädersholmar, vid hvilka
bruket är beläget, till Julita kloster. Jäders gärd
blef är 1377 pansatt åt samma kloster, af Ulf
Johansson, för sin hustrus lägerstad-, men genom
Westerås recess år 1527, lades det under
kungsgården i Arboga. Grofsmeden P. Nilsson Walsko,
som var faktor i Arboga år 1617, hade i Jäders
ström byggt en smedja, uti hvilken knippjern
utsträcktes till faktoriets behof. F.n Sam. Pålsson
tillträdde sedan smedjan; men förlorade den 1625
för gäld till kronan. Borgmästaren i Arboga, Er.
Gudmundsson, blef samma år faktor, och köpte år
1629, af kronan 6 st. åkrar på Jädersbolmen,
jemte ställe i strömmen till grofsmedja, hvarefter
flera smedjor byggdes i Garpströms nedbrända ådra
och bruket förökades. År 1639 förordnades H.
Krusbart till faktor i Arboga, samt erhöll
privilegium på Jädersbolme och ström; år 1642 Gck ban
6 års frihet på strömmen, efter hvilken tid ban
skulle gifva 600 dal. s. m. i arrende. Drottning
Christina hade 164*0 skänkt honom Jäders gård
och qvarn under skattemanna-börd och rättighet;
men hvarå han dock år 1647 erhöll
bergfrälse-fribet och kronan försträckte honom 8,000 R:dr,
hvilka drottningen 1650 efterskänkte honom. För
ett lån af 5,000 R:dr, som Krusbart upptagit af
riksrådet Cl. Stjernsköld, och hvilket han ej
kunde betala, togs egendomen i besittning af
Stjernsköld. År 1663 kom den åter i kronans händer
och tillbjöds 1665 Arboga stad till inlösen; men
öfverläts sedermera af nämnde riksråd åt Krusbarts
måg Schaey, hvilken ingick nytt kontrakt ined
kronan om arrendet. Bruket innehades sedan af slag—
terne Schaey, Scbötz och Neuman.
Öfverdirektören W. Neuman köpte år 1757 bruket af kronan;
han blef adlad med namnet Mannerstråle. Ilans
son, kapiten M. C. Mannerstråle emottog bruket
1795 och öfverlemnade det år 1818 åt sina söner
Mårten, Henrik och Gustaf, brukspatron C.
Man-nerstråles arfvingar, samt mägen brukspatron
Holm-stedt, af hvilka G. Maunerstråle nu är disponent
för bruket. Detta bar 2 härdar och 653 skepp.d
6 Iisp:d priv. årligt smide af köpe-tackjern.
Hammarskaften ulgöres med 6 skepp:d 10 lipun:d 13
marker. Här finnes spik- och allehanda
manufak-tur-smiden och dessutom ett större jerntråd-drageri.
Bruket skeppar på Stockholm. Dess arbetare
hörde under Arboga stads jurisdiktion; men lades år
1696 under Åkerbo häradsrätt. Vid deras
embets-sammankomster presiderade borgmästaren i
Arboga, då tvister och mindre kriminal-mål
afdöm-des; men numera presiderar bruks-disponenten sjelf
pä deras skrådagar. Kardfabriken härslädes
privilegierades 1807. Det af Holländaren J. van Vleck
år 1670 här anlagda pappersbruket nedlades för
omkring 70 år sedan. Brukets stämpel visar N
med krona öfver. — Midsommarsdagen om
aftonen, kläda sig smederna vid detta bruk med
orm-gräs; de kallas då gröngubbar, och dansa bela
natten i denna drägt. Under bruket lyda 677‡
hemman i Arboga socken. Jäders bruks qvarn i
nämnde socken, med 4 par stenar och såg, jemte den
s. k. Jädersbolmen, kom i Julita klosters ägo
genom gåfva af fru Ramfrid Bengtsdotter 1359, och
tillföll kronan genom Westerås recess år 1527.
Sedermera bildades deraf, med flera klostergods
och konung Gustaf I:s arfvejord, Djupinyra,
kungsgården i Arboga, der stuteri inrättades. Holmen
anslogs då till bete åtstoen, hvilkas antal
uppgifvas varit 80 till 90 stycken och hornboskapen 80
till 100.
JUderbo, Öfre, eller Finnan,
bergsmanshammare i Ofvansjö socken af Gefleborgs län, vid
Jädran, privilegierades 1637 och skall förut legat
längre ned; men 1702 blifvit flyttad till
nuvarande ställe i samma ström. Ilar 2 härdar och 900
skepp:d privilegieradt årligt smide af eget
tackjern, som skeppas på Gefle eller Stockholm.
Hammarskaften utgör 9 skepp:d. Äges af bergsmän,
samt Ubrfors’ bruks-intressenter.
Jiiiterbo, Nedre, äfven bergsmans-hammare i
samma socken som ofvanstående, är uråldrig. Har
800 skepp.d priv. årligt smide och 2:ne härdar,
samt eget tackjernsfång. Skeppar på Stockholm
eller Gefle. Hammarskatten är 8 skepp:d. Ägare:
bergsmän samt intressenterne i Ubrfors’ bruk.
Smi-desstämpetn: Bo, inom en cirkel af punkter.
Jär kallas det förhållande, som uppstår, då ea
person, i följd af vissa förhållanden, icke kan
anses opartisk i någon viss sak. Slägtskap med
andra personer, hvilkas fördelar komma i fråga, är
isynnerhet hvad som grundar jäf. Likaså är
domare jäfvig, hvilken förut dömt i samma sak,
eller sjelf är målsägande i enahanda sak hos någon
annan rätt, eller är partens kände ovän, eller om
ban eller hans nära anförvandter kunna hafva
uppenbar nytta eller skada af sakens utgång. Part
kan jäfva domare; men domstolen dömer sjelf oin
verkligt jäf äger rum; så kan ock domaren jäfva
sig sjelf. Skulle domstolen vägrat att erkänna jäf—
vet, kan en sådan sak blifva föremål för klagan
bos högre rätt.
Jiifre, en hamn i Piteå socken, i viken, som
skjuter upp till Jäfre by och gästgifvaregård.
JSgarebacken, den enda kronoparken |Nerike,
nära Örebro, innehållande 42 tunnl. skogbärande
mark.
Jüserliorn, Georg Henrik, general-löjtnant,
riddare och kommendör af S. O. stora kors, född
i Savolax 1747, död på Wärby egendom, nära
Stockholm, år 1826. Han var son till kapitenen
Carl Fredr. J., som lemnade enka och sex barn i
stor fattigdom, hvilket gjorde att deras
undervisning blef ganska ofullständig, samt att Georg
måste i fyra år tjenstgöra såsom soldat, innan ban år
1766 befordrades till fältväbel. Först fem år
senare utnämndes han till fändrik; blef känd af
Sprengtporten och användes af honom i åtskilliga uppdrag,
samt drog mycken nytta af dennes undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>