Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
318 JOakOpiDgi regemente-
i Småland; 1612 äfven af Danskarne; 1785 lades
nästan bela den vestra och bäst bebygda delen af
staden i aska; år 1790 ödelades 70 större bas,
samt kyrkan, och flere mindre, eller tillsammans
137 tomter; 1835 nppbrunno äfven flere hus,
gårdar och magasiner. — År 1831 den 18 och 19
Juli steg genom flere dagars störtregn, vattnet i
Munksjön så högt, att del öfversvämmade en del
af staden och att hofrättens tjenstemän endast
roende i farkoster kunde uppkomma på sina
embets-rum. — Då koleran utbröt härstädes 1834
framfor den med en rysvärdhet, som hittills icke var
spord i Europa och bortsopade på en tid af 24
dagar, sjettedelen af stadens befolkning. — I
staden är förlagd en fördelning af Götha artilleri;
bär finnes ett tyg-ammunitions- och
bevärings-förräd, postkontor, apologist- och lärdoms-skola,
vexelundervisnings-skola, militär-skola, sparbank,
in. m. Marknad hålles här i Jan., Mars, Maj,
Okt. och Nov. månader. Den gamla stadens
privilegier föröktes och bekräftades af Magnus
Ladulås 1284 och 12S8, stadfäslades af Magnus
Eriksson 1333, förökades af Carl Knutsson 1448;
förbättrades af Gustaf I år 1524, Johan 111 1575,
hertig Carl 1596 och Gustaf II Adolf 1620.
Staden hör till 3:dje klassens städer, har N:o 20 och
styres af en borgmästare. Vapnet är ett belastadt
slott eller borg. Invånarnes anlal uppgår till 4,599
personer. Jönköpings stads församling med
Ljungarums socken till annex hörer till 1 kl. regala
privilegierade pastorat; men staden har jus
præ-sentandi. Stadens areal utgör 787 tunnl., den har
259 bus och tomter, samt 864 tunnl. den
tillhörig jord.
JOnkttpings regemente består efter
indelningsverket af 1,100 man, fördelade på 8 kompanier,
och hör till andra militärdistriktet, saml bar sina
vapenöfningar på Skillingaryd. Årliga aflöningen
uppgår till 91,472 R:dr B:ko.
Jöns Ambjörnsson, en bonde från hemmanet
Jonsboda i Dannäs socken af Småland,
anmärkningsvärd såsom stamfader för trenne utmärkta slägter,
nemligen: von Linné, Lindelivs och Tiliander. Jöns
Ambjörnsson, hvars far bodde i Linnegården i
Dannäs socken, ägde tre söner, Ambjörn, Anders
och Lars. Ambjörn kallade sig Ambertus
Lindelins, dog såsom pastor i Långaryd 1684. Tredje
sonen Lars (Lindelius) dog som pastor i Jönköping
1672. Denne hade två söner, af hvilka Johan blef
provincialläkare i Wexjö, och Daniel, adlad
Lindeblad 1692, var häradshöfding på Gottland.
Dottern Märtha blef gift med den då vidtberömde
astronomen A. Spole. Andra sonen Anders förblef
bonde och hade dottern Ingrid, gift med bonden Bengt
Ingemarsson i Stigaryd, Hvittaryds socken. Deras
son Bengt, äfven bonde, gift med Ingerd
Ingemars-dotter från Jonsbo i samma socken, bade sonen
Nils, hvilken antog namnet Linnaeus, fader till Carl
v. Linné. — På Dannäs kyrkogård finnes en grafsten,
rest till minne af bonden Jöns Ambjörnsson,
hvaraf inhemtas att han dog d. 5 5Iaj 1644, i hög ålder.
Jttiis Andersson fick år 1525 Korsholm och
Österbotten i förläning "med sådana förordt, skäll
JUrlanda.
och wilkor, att ban årligen gifva skall 1,200 marek
ortigar i redbe penningar, 11 läster Lax och 10
skeppund gedder godt godz och till goda redo."
JBnsarbo, jernbruk i Westmanland. Se: WaU-
bricka.
Jönsdotter, Kstlier, en bondflicka i Norra Åby
inom Skåne, fick på sin tid ett slags märkvärdighet
derigenom, att hon föregaf sig i sex år hafva
lefvat utan föda; men hvarunder bon dock
bibehöll sin friska färg och kroppens fyllighet.
Sekreteraren Roland afgaf häröfver en berättelse år
1710. Detta ansågs som ett underverk; men
hvilket fick ett snöpligt slut, då pigan befanns i
välsignadt tillstånd och afvek från orten, hvarom
häradshöfdingen Ilallenborg år 1713 höll ransakning.
Jöns PapiMta. Se: Hansson, Jöns.
JAnsson, Olof, förordnades år 1636
post-direktören till biträde, att resa omkring i orterna, samt,
efter fastställd ordning, så i städerna som på
landet, tillsätta postförvaltare och postförare.
Jllnsson, Unuert, förste major vid Stockholms
station af arméens flotta, öfverste-löjtnant och
riddare, en tapper och skicklig sjöofficer, stupade i
sjöträfTningen mellan Ryska och Svenska
skärgårdsflottorna vid Kimitto d. 2 Aug. 1808, då ban
anförde kanonsluparna.
JSnaker, ett härad i Södermanlands län,
innefattar 11 socknar, nemligen Nyköpings
landsförsamling, Tuna, Tunaberg, Bergshammar, Lunda, Kila,
Stigtomta, Nykyrka, llalla, Björkvik och Bärbo.
Uti detta härad på denna sidan oin Bråviken,
ligger äfven Qvarsebo socken, 5.* mtl., som bör till
Östergötbland och Östkinds härad; men till
Strengnäs biskopsdöme. Märkligaste ställena äro: Tistad,
Täckhammar, Hofstad, Hagby berga och
Öfver-Valinge säterier, samt Wirå jernbruk. Häradet
innefattar 427 mtl. med 12,680 invånare. Dess areal
utgör 217,612 tunnl., af hvilka 22,430 äro sjöar
och kärr.
JOren eller Jilrn, kapell-församling, annex till
Norsjö socken i Westerbotten. (Se: TVors/d.)
Jörlunda, annex till Solberga, är beläget i
Inlands norra härad af Bohus län, 1 J mil N.V. från
Kongelf, vid hafvet, med en ägovidd af nära ‡
qvadratmil. Socknen är skoglös; men en god
sädesbygd, i anseende till dess jemna slätter och
ypperliga jordmån. Hufvudsädet är korn och
bönor. Något fiske idkas i den hafsvik, Hakefjord,
utmed hvilken socknen sträcker sig. Kyrkan är
oansenlig och förvarar intet märkvärdigt. Nära
intill densamma ligga några grofva stenblock,
hvilka, enligt traditionen, blifvit slungade emot kyrkan
af en jätle och bans hustru, hvilka ej tålde höra
klockljudet. Efter samma jätte visas i ett berg
ett spär efter ett hugg, hvilket jätten ämnat en
piga till lön, för det bon förlöst hans qvinna.
Slutligen utledsnad vid klockringningen, drog ban
bort öfver hafven till ett öde land, der han en
gång träflades af några vinddrifna sjöfarande från
sin fordna bygd. Han var då blind af ålderdom;
men då han sporde fremlingarne vara ifrån Bobus
län, frågade ban mycket efter förbållanderna
derstädes, samt särdeles efter den förtretliga "bjälle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
