Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hnnill.
Kantblocka»
3*5
sättning. Expeditionerne minskades till tre för
otrikes, krigs- och civila ärender och
ombuds-råden afskaffades; men stats-sekreterame erhöllo
deras plats. Från denna tid framstå desse
embetsmän såsom förvaltningens ledare. De beredde
ärenderna; de föredrogo dem oberoende af
kansli-kollegium; de voro ock ledamöter af detta verk, hvilket
nu blifvit ett kollegium för utrikes ärenderna.
Dessa behandlades derstädes och de inrikes
statsexpeditionerna voro nästan blott till namnet delar af
kansliet. — Under konung Gustaf III närmade sig
kansliet sin upplösning. De utrikes ärenderna skiljdes
till en stor del derifrån, genom inrättningen af
presidents-kontoret, eller, såsom det kallades efter år
1791, kongl, kabinettet för utrikes brefvexlingen.
Detta bestod af en presidents-sekreterare, eller
såsom ban sedermera benämndes och ännu kallas,
kabinetts-sekreterare, samt några "förste" och
"andre" sekreterare, utgörande kansli-presidentens
expedition för den diplomatiska brefvexlingen. När
bärtill lägges den förnyade inrättningen af
bandels-och omsider äfven ecklesiastik-expeditionen, så bar
man nämnt hvari kansliets förändring igenom
regementsförändringen 1772 bestod. Dess ställning
till den nu mera sjelf regerande konungen, blef
för öfrigt densamma som förut till det mägtiga
rådet. Men af dess befattning återstod
hufvudsakligen de Pomerska ärenderna. Af det gamla
vigtiga kansli-kollegium fanns blott en skugga.
Det upplöstes fullkomligt af konung Gustaf IV Adolf,
år I SOI. Förordningen derom, på samma gång den
uppdrager dess göromål åt andra myndigheter,
visar äfven hvari dessa göromål bestått. Der talas
om en uppsigt öfver uppfostringsverken, för
hvilka nu inrättades ett nytt kollegium, benämndt
kanslersgille och beslående af universiteternas
kanslerer gemensamt; vidare om uppsigten öfver
postverket, hvilken nu öfverlemnades åt
öfver-postdirek-tören, utom vissa befattningar med posthemmanen,
som, förut gemensamt behandlade af kansliet och
kammar-kollegium, nu anförtroddes åt det senare
allena. Några smärre financiella bestyr uppdrogo?
ät stats-kontoret, och kansliets befattning med
konsuls-embelens tillsättning och deras instruktion
skulle öfvertagas af kommerse-kollegium och
kon-voy-kommissariatet, hvarjemte behandlingen
afSven-ske mäns förhållanden till personer å utrikes ort
ålades kansli-presidenten, hvars titel blef bibehållen i
stället för utrikes ministern. Slutligen erhöll
hofkan-slern kansliets uppsigt öfver boktryckerierna. När
jemte allt delta ibågkommes några smärre uppdrag,
såsom att emottaga markegångstaxor frän konungens
befallningshafvande, kansligebühren från
konsistori-erne och rapporter från gränsposterna, visar det sig
att kannliet pä sina sista tider bade göromål af
många slag; men likväl sädana, alt det kunde
anses på sin böjd för en ruin af hvad det fordom
varit. —Uti inledningen till 1801 års kongl,
kungörelse om kansli-kollegii upplösning, omtalas
denna åtgärd såsom tillernad af konung Gustaf III,
och behofvet af en egen öfverstyrelse för
uppfostringsverken nämnes såsom skälet dertill.
Inrättningen af kanslersgillet var således hufvudsaken.
Delta gille försvann efter statsförändringen år 1809
och kansliet återkom under namn af kongl,
kanslistyrelsen. Denna utgjordes af utrikes
statsministern, såsom chef, och närmast honom hofkanslern,
vidare stats-sekrcterarne, ett obestämdt antal
kansli-råd, öfver-postdirektören, kabinett
s-sekreteraren och sekreteraren vid riksarkivet.
Kansli-sty-relsen iklädes samma verksamhet, som tillhört
kansli-kollegium före 1801. Det visar sig af den år
1809 utfärdade kansli- ordningen, särdeles af det
nppsyningsembete, som uppdrogs utrikes
statsministern och i hans frånvaro hofkanslern, att
kanslistyrelsen icke var ämnad till förvaltande verk för
någon viss gren af riks-styrelsen, utan blott att
sammanhålla regeringens serskildla fördelningar.
Det var, såsom namnet lyder, en styrelse öfver
kansliet, en gemensam ram och infattning för
stats-expeditionerna. Hvad nytta kunde åstadkommas
genom ett sådant verk, lemnas derhän. Bland dess
göromål fanns intet, som ej synes lika väl hafva
kunnat vårdas af den statsexpedition, hvarmed det
var beslägtadt, och det formella af göromålcn,
hvaruti kansli-styrelsen nu inblandades, synes med
större reda och mindre tidspillan hafva kunnat
handteras dess hjelp förutan. Den kommer nu ej
mera i fråga. Kansli-styrelsen upplefde ej en
gång 1840 års organisation af statsrådet. Den
var upplöst sedan 1833, och af dess myndighet
qvarstod endast utrikes statsministerns
uppsynings-embete öfver alla expeditionerna, hvarjemte
kanslistyrelsens befattning med besättandet af dithörande
tjenster blef ett af denne ministers åligganden.
För öfrigt efterträddes styrelsen, för hvarje af sina
åligganden, af den myndighet, hvartill detsamma
syntes böra. Förhållandet blef i många stycken
enahanda med det som ägde rum efter år 1801,
och slutligen, sedan år 1840 utrikes statsministern
upphört att vara de inrikes expeditionernas
förman, hafva dessa till alla delar trädt i kansliets
ställe och af detta återstår knappt namnet, hvilket
kan brukas, om man så vill, i dagligt tal; men
utan någon politisk betydelse.
I4»n»ll-rlitt kallas en egen domstol för konungens
kansli, hvilken dömer öfver de till detsamma
börande personer i sådana mål, som angå tjensten.
Den utgöres af juslitie-kansleren,
kabinetts-sekreteraren och expeditions-cheferne för de öfrige
stats-departementemc, samt revisions-sekreterarne.
Hanterberg, Hann, förut Hessliug, innan
ban år 1674 adlades. Född 1613, död 1686.
Ilan var proviantmäitare vid amiralitetet, och
säges om honom i matrikeln, att han sin tjenst
"med heder och beröm uti 29 år bar förestått,
och på det högsta sökt alt skaffa riket någon profit
af de inkomna persedlar i magazinen, igenom
deras förvandling, tidiga beställningar om mältningar,
bryggningar och bakningar", m. m.
Hantklocka, nässelklocka (Campanula Tracbelium),
en mångårig växt, och störst bland hela sitt
slägte, ända till 3 fot hög, hvilken förekommer i
lundar och småskog på slättbygden, från Skåne till
Bobus län, Nerike och norra delen af Upland
ymnigt; fortares blott af kor och svin; men inplan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
