Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
362
Hellas.
Hein|.
go och blef med. doktor vid universitetet i
Philadelphia 1782. Erböds botaniska professionen vid
nämnde universitet, samt i Cambridge vid Boston.
Återvände till Sverige och dog 1792 såsom läkare
i Nora.
Kellna, annex till Östra Ljungby, beläget i
Norra Åsbo bärad af Christianstads län, t £ mil O.S.O.
från Engelholm, 1 J mil från hafvet. Socknens namu
stafvas olika, såsom Kjellna, Källna och Kiälna.
Här märkes egendomen lljelmslund, kallades fordom
Boirstad, är välbyggd. Socknen innefattar 1
S|mil. och har 515 invånare. Dess areal utgör 1,828
tunnl., af hvilka 25 äro sjöar och kärr. Adr. Åby.
Hellner, B»» vid, organist vid S:t Jakobs kyrka
och klockspelare vid Tyska kyrkan i Stockholm,
var förut kapiten vid något infanteri-regemente.
Ilar 1732 på Tyska utgifvit en "Treulicher
Unler-richt" &c., hvilken 1739 af Joh. Londce blef öfversatt
och kallad: Trogen underrättelse om General-basen.
Den första afhandling i detta ämne på vårt språk,
och som mycket bidragit till konstens kännedom.
Deri omnämnes, att en gosse på 7:de året
(sedermera organisten Henrik Londicier), efler Kellners
method, under gudstjensten i S:t Jakob kunnat
spela orgerna, samt att en 9 års flicka (öfverste
Freu-denbergs dotter) förstått slå generalbas.
Hellst», socken. Se: Ketlilstad.
Hellstorp, en socken med Lilla Beddinge, belägen
1 Weinmenhögs härad och kontrakt af Malmöhus
län och Lunds stift, 2 -J mil V. från Ystad, £ mil
från hafvet. Domkapitlet i Lund bar fordom haft
patronat-rätt till kyrkan; men är pastoratet
numera regalt af I kl. I socknen märkes: Jordberga
frälse-säteri (se detta ord). Socknen består af 20 ‡
mtl. och har 690 invånare. Dess areal utgör 3,009
tunnl., of hvilka 5 äro sjö och kärr. Adr. Ystad.
Helliinge, en socken med Wallstena, belägen på
Gottland i länets norra fögderi och Båhls ling samt
norra kontraktet af Wisby stift, 1 J mil Ö. från
Wisby. Kyrkan är byggd år 1072. I
kyrkoväg-gen är jungfru Marias bild med barnet. År 17 62
fanns vid Burs hemman mellan några i fyrkant
satte stenar i en hög, 300 famnar från gården, ett
hufvudpansar af metall på en hufvudskål, och
derjemte ovanligt långa bröstben. Socknen hör till
2 kl. konsist. Den beslår af 12 1 mtl. och bar
325 invånare. Af dess areal, 3,541 tunnl., äro
450 sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Kelter eller Celter. Med detta namn betecknar
man en af de största och äldsta ifrän Asien
invandrade folkstammar, hvilken bosatte sig på vestra
Europas fasta land och på Brittanniska öarne,
hvarest den ännu i Skotllaud bibehåller en egen
nationalitet, under benämning Gaeler. En änuii obestyrkt
historisk förslagsmening antager, att de ifrån
sistnämnde ort samt ifrån Julland och Danska öarne,
flere århundraden före vår tideräkning, hafva
inträngt i Skandinavien och der förjagat eller
undertryckt der förut bosatte folkstammar. De orter
man uppger att de innehaft äro Skåne, Blekinge,
Smålands kust, Gottland och Öland, södra Halland,
Bohus län, samt en och annan fläck af Norska
kusten. Såsom lemningar efter detta folk hafva se-
nare forskare velat anse de så talrikt i
nyssnämnda landskap inom torfmossar, grifter och jorden
anträffade vapen och skärande redskap af bronz,
åt hvilka de förstodo gifva stålets hårdhet och
smidighet. Guldet var dem bekant, men ej jern
och silfver. Att döma af dessa fynd, — de enda
historiska dokument, jemte grifterna, om deras
bosättning i Skandinavien, — synes den Keltiska
folkstammen ägt en stor bildning och skönbetssinne,
samt en otrolig konstfärdighet. Dess hufvudskålar
vill man skilja ifrån andra, genom deras längd och
låga, men breda hvälfning. Om deras näringar
i Norden vittna fynden, alt de idkat, utom krig,
jagt och fiske, äfven jordbruk, handel och sjöfart.
Kelter är ett vederlaget namn på ett slags egna
vapen ifrän bronz-perioden, hvilket fått denna
benämning efter den folkstam, som begagnat och
efterlemnat dem. De äro alltid urhålkade för
skaftet, och stundom försedda med en ögla, att
dermed bättre fasthålla detsamma.
Hemi är en vetenskap, som har till ändamål alt
utforska kropparnes inverkan på hvarandra, deras
sainmansätlniug, medlen uti åtskilliga deras
beståndsdelar, saml alt af dessa frambringa nya kroppar
af samma eller olika art med dem hvaruti de förut
funnos; den omfattar således kännedomen om
materiens alla, så inre som yttre, egenskaper, och
ingriper derigenom på det mägtigaste uti alla lifvets
materiella förhållanden, hvarföre den ock, i den män
som den fullständigare utvecklat sig, intagit ett
utmärkt rum uti vetenskapernas kedja och numera nära
nog är oumbärlig för hvarje praktisk man.
Ulsprun-gen frän menniskans begär alt underhälla och
förlänga sitt lif, samt att derunder bereda sig all
möjlig njutning, utgjorde i början målet för dess
sträfvande, att finna de vises sten, samt derjemte
konsten att göra guld och förlänga lifvet; tnen
under jägtandet efter dessa dunsthilder utbildade den
sig allt mer och mer under århundradens lopp, till
dess alt den småningom antog formen af en vetenskap,
som på indirekt väg låtit oss i det närmaste
uppnå dess dunkelt föresväfvade mål, enär vi nu med
dess tillhjelp äro i stånd alt på förnuftets
vishets-sten undersöka och utröna naturens hemligheter,
och derigenom komma i tillfälle att använda dess
många rika skatter, uti medicinen till
förlängandet och uppehållandet af lifvet, uti industrien till
vinnandet af guld, genom förädlingen af
mångfaldiga fordom försmådda ämnen till nyttiga
produkter. Uppkommen genom tillfälliga iakttagelser och
efler all anledning först hos Egyptens prester bragt
uti ett slags system, som ingick uti deras mysterier,
utvecklades kemien allt mer och mer, saml gjordes
tillgänglig genom Araberne; men öfvergick under
deras bearbetning, efter hvad det vill synas, först till
hvad som fått namn af alkemi eller guldmakarekonst,
och i denna form bearbetades den. under loppet af
flera århundraden uteslutande i de flesta Europeiska
länder, isynnerhet nti klostren; men genom de
nn-der dessa arbeten af flere skarpsinniga forskare,
såsom Araberne Geber, Rhazes, Avicenna Avenzoar,
Albukases, samt Vesterländningarne Albertus Magnus,
Roger Bace, Arnoldus Villanovianns och Rayniundos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
