Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kempe»
Kengis- verken.
363
Lullns gjorda uppfinningar af ämnen, hvilka befunnos
äga kraftiga medicinska verkningar, vände den sig
småningom allt mer och mer till medicinen, så att
under loppet af 16:de och l?:de seklerna
alkemister-nas antal allt mer och mer minskades. Hos oss
bar kemien först blifvit i någon mån vetenskapligt
bearbetad af Joh. Kunkel, hvilken inkallades af Carl
XI mot slutet af 1600-talet, utnämndes till
bergsråd, och adlades under namn af von Löwenstern,
ty ehuru redan under Carl IX:s tid A. Forsius
sysselsatte sig med kemiska arbeten i större
skala, voro dessa likväl endast alkemistiska försök,
stående i samband med bans öfriga mystiska och
kabbalistiska forskningar, och utan någon
vetenskaplig grund. Detsamma var ock i det närmaste
förhållandet med B. v. Below, ehuru denne var
samtidig med Kunkel, och II. N. Grims arbeten i
kemien utfördes största delen i fremmande länder.
Samtidigt med och straxt efter Kankel uppträdde
Urban Hjärne, hvilken kan anses såsom kemiens
egentliga fader i Sverige, ehuru äfven han ännu icke
var fullkomligt fri från alkemistiska spekulationer.
Detta gäller äfven om Em. Svedenborg, som
likaledes med ifver idkade kemiens studium.
Emellertid bragtes, genom dessa männers arbeten och
forskningar, kemien till vetenskapligt lif, och
omfattades samt ntvecklades sedan såsom en praktisk
vetenskap af ett stort antal snillrika män, neml.
II. T. Scheffer, J. G. Wallerius, A. F. Cronstedt,
C. W. Scheele, Torbern Bergman (dessa begge de
utmärktaste af sina samtida och föregångare), samt
Gadd, Gadolin, Gahn, Ekeberg, Engeström, Hjelm,
v. Svab, Brandt, Ankarström, Garney och S.
Rinman, hvilka senare dock hufvudsakligen egnade
sina arbeten åt bergvetenskaplig och metallurgisk
kemi, till dess den slutligen lyftades till den höjd
som den nu bos oss innehar, genom vår odödlige
J. Berzelius, hvars namn ensamt skall försäkra oss
om hedersplatsen bland nationerna uti kemiens
annaler, om vi icke redan förut ägde rättighet
dertill genom våra öfriga kemisters utmärkla
verksamhet och nästan förvånande inflytande på
vetenskapen, genom sina mångfaldiga upptäckter,
hvarpå såsom exempel må anföras at| af de 50 såsom
enkla eller grundämnen ansedde kroppar, hvilka
icke sedan den aflägsnaste forntid varit kända,
äro icke mindre än 22 upptäckta af Svenska
kemister, de der således i detta afseende uträttat
nästan lika mycket, som alla öfriga nationers
kemister tillsammantagne.
Kempe, Johannis, biskop i Skara från 1655
till sin död d. 6 Nov. 1673, dä ban hunnit till
77 års ålder. Han hade förut varit rektor i
Skara skola och sedan pastor i Fogelås. Berömmes
som en snillrik, dygdig och verksam man.
Kempe, Anders, och dess son Joan, voro på
IGOO-talet tvenne för sina charlatanerier i
läkarekonsten ryktbare män. Fadern, Anders, hade
först varit artilleri-officer, och i 20 år uppehållit
sig pà Frösö skans i Jemtland, till dess denna
raserades, då bonom erbjöds en majorsplats vid
artilleriet; men ban i stället for till Norrige och
förskaffade sig derstädes både anseende och inkomst
genom sina medikamenter, dem "han sjelf uppfunnit
och förfärdigat. Derjemte utgaf ban theologiska
skrifter, t. ex. Probatorium Theologicum;
Perspicil-lum Bellicutn; Harmonia tidei Religionis;
Krigs-Perspectif, m. m., hvaraf några ansågos så
kätter-ska, att Svenska regeringen år 1671 befallte
deras uppbrännande och magistraten i Hamburg
förviste dess författare ur staden, samt att en
djek-ne, Johan Rahm, hvilken samma är af Svea hofrätt
dömdes från lifvet och att brännas "för ohyggliga
utlåtelser i religionen", sade sig hafva blifvit
förledd till irrlärighet genom Kcmpes skrifter. K.
dog i Altona år 169S i en ålder af 66 år. —
Sonen Joan hade ärft hans medicinska och
alkemistiska kunskaper, llan var född i Jemtland år 1655,
öfvade läkarekonsten dels i Norrige, dels i Ilolland
och Tyskland och förtjente isynnerhet penningar
genom ett medel mot sten. Vid Trondhjems brand
år 16S0 förlorade han emellertid all sin egendom,
då ban begaf sig till fadern och laborerade
tillsamman med honom. Efter dennes död reste ban
till Köpenhamn och fick anbud på 600 R:dr lön,
emedan han för sten botat åtskillige Danske
herrar; men längtade till fäderneslandet och begaf sig
till Stockholm, der han lefde ännu år 1707. lians
dödsår är obekant.
KempenakiUld, Samuel, hette förut Kempe,
till dess han adlades år 1647. Han var då
häradshöfding öfver Ahle bärad i Westergötbland, och
ansågs för en af sin tids lärdaste män. Clara
kyrka i Stockholm pryddes af honom med en vacker
portal. Ilar utgifvit: De laudibus Litterär, och
llistoriæ Gustavi I, Libri I".
Kengis-verlien , i Öfver-Torneå socken af
Norrbottens län, bestå af jernbruken Kengis och
Svan-stein. Kengis är beläget omkring 1 6 mil från
Torneå stad, vid Torneå elf, J- mil förrän Muonio
vattuled infaller, och anlades 1646 af handlanden
i Stockholm Arndt Grape. I början voro bär 3
hamrar, hvardera med 2 härdar, gärmakeri och
kopparsmedja, hvarest Svappavaara kopparmalm blef
gårad och utsmidd. Myntverkstäder drefvos ock en
tid, då efter tillstånd sex-dalers plåtar myntades,
ined 2 daler s. m. valör, hvars stämpel först var
A. J. R. (Abr. och Jac. Renstjerna); men sedan tre
stjernor, i stället för dalpilar pä Avesta plåtar.
Denna plåtmyntning upphörde 1715. På
1740-talet hade delta bruk 2 hamrar och 4 härdar;
men blef efter tillstånd deladt 1754, då
hälften af smidet lades till Svansteins nya verk, och
bär vid Kengis endast bibehölls 1 hammare ined 2
härdar till 1,000 skeppid årligt smide, hvilket 1755
ytterligare privilegierades med stämpel K, hvartill
äfven lades 1 knippbammare, 2 svantsbammare, samt
stålugn och inrättning till tråddrageri. Det här
ofvan belägna Kengis fall är det största i Torneå
elf, af 100 famnars bredd, hvilket, på ungefär 150
famnars sträckning, uppgifves vara öfver 60 fot högt.
Svanstein ligger omkring 10 mil från Torneå och
7 mil nedanom Kengis, vid Kuita bäcks utfall i
Torneå elf. Detta bruk är uppbygdt af Abr.
Steinholtz, privilegieradt 1754 till 1 stångjernsbammare
och 2 härdar med 1,000 skepp:d årligt smide,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
