Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382 * Klefva.
H|afva.
Ilarom förtäljes följande sägen: "En manhaftig
ryttare afsändes från Klefva-staden, att ridande
bivi-sta Brattefors-fruns och trollens nattliga, lysande
fest uti berget, der de sjöngo, dansade och
spelade i de underjordiska salarne. Dessa
underjordens godsinnade dvergar kommo ut till ryttaren
och räckte bonom gästfritt på hästen en stor
perl-smvckad, fullbräddad silfverkalk med fradgande
mjöd; men ryttaren uttömde hastigt öfver axeln
det sköna innehållet och återvände till staden i
sporrstreck öfver de besådda åkrarne. Då
bve-no kring hans hufvud hotande stormar och
underjordens drottning syntes rusa med utsträckta
armar och i stormvinden fladdrande här, bredvid
på närmaste grasängen, ty bon hade ej magt att
på åkern komma en menniska närmare. Med
thor-dönsröst ropade hon till ryttaren: "Du Christne
bof, Gif hit ditt rof. Rid ej pä åkern den
sköna, Utan på ängen den gröna. Gör icke synd, Med
röfvadt fynd. De elfvor små i oskuld gå, Hur
vågar du dem röfva då? Hvad skulle det dig båta,
Du får det snart begråta. Rid ej på åkern den
sköna, Utan på ängen den gröna. Blygs usle Christ,
Och vet förvisst, I elakhet din like, Fanns aldrig
i mitt rike. Ditt bofstreck skall jag löna, Din
skalle skall jag kröna. Rid ej på åkern den
sköna, Utan på ängen den gröna." Emellertid
fortsatte ryttaren sin väg och sprängde öfver
kyrko-muren, der ban med sitt rof var fullkomligt fri
frän förföljelsen. Men sagan förmäler, att både
ban och hästen dogo samma natt. Klefva kyrka
äger ännu denna enda, stora silfverkalk, till öfre
delen nygjord i senare tider; men nedre delen af
gammalt förträffligt arbete, der många ädla
stenar synas hafva varit infattade. Med upphöjda
munk-runor kring foten, tyckes den räkna sin
ålder frän kristendomens äldsta tid, och har till
inskrift : In hoc Ctausura Christi tåtet Caro pura. I
den gamla kyrkans klocktorn stå nattvakter från
Michaeli till midsommar. Ett företag, sotn i flere
hundra år skyddat detta samhälle från vådeld och
tjufvar, hvaraf i mannaminne ingen härstädes
varit besvärad. Nära intill kyrkan märkes det så
kallade Plantelandet, der en god jord på skiffer
och kalkstenshällar frambringar de bästa kål- och
rotplantor i orten. Gräfningen af detta land
skedde, till och med år 18 46, precist hvarje år den
3 Maj, kl. 12 på dagen, om ock snö och is
förut måste köras bort. På slaget 12 voro alla,
unga och gamla, med spadar församlade på
stället och med foten på spaden afvaktade de
tolfslaget, då de, efter urgammal sed, upphofvo ett
sådant hurrande, att det genljöd i de aflägsnaste
berg och dalar, och i ögonblicket började
gräfningen med oafbruten häftighet, ty på en half
timma skulle allt vara fardiggräft, landet byfsadt och
plantfrö af alla slag utsådt. Aftonen samma dag
skulle all ungdom bland bönderne vara församlad,
att dansa kring Plantelandet, hvilket kallades att
sträcka eller räcka plantorna", och den som dä
föll omkull, hade intet annat att vänta än
krokiga plantor för året; men annars tvertom.
Angående forntidens seder och bruk härstädes förtjenar
anmärkas, hum det tillgick vid frieri. Vester frän
prestgården märkes en vacker och klotrund kulle,
som kallas Friarekullen, inuti konkav och starkt
beväxt med gräs både innan och utanpå. Här
ägde frieriet rum. Bonddrängen nedlade sig på ena
sidan af kullens höga jemna kant, och pigan på
samma sätt på kanten midt emot. Föräldrar och
andra vänner lågo på de öfriga kanterne af
backen, såsom glade och orolige åskådare. På ett
gifvet tecken började det unga paret, alt, som det
kallades, "tumla kinste" emot hvarandra på backens
inre sida, ända ned till bottnen. Kommo de med
ansigtet emot hvarandra då de stannade, så
ansågos de redan som lycklige makar och bade lof att
tumla om ined hvarandra utanför kullen, hvarvid
dans pä kullens kanter, spel, sång och drickande
fortsattes flere dagar. Men den som icke
stannade med ansigtet mot den andra, då de tumlat ned
till bottnen, den blef bortkörd med käppar och
stenar och ßck aldrig fria mer. Blaud folkfester firas
Walborgsmess-aftonen med eldar, och
midsommarsnatten med dans kring majstång, bredvid
ofvannämnde Plantelandet, hvarest äfven märkes en
åldrig qvarlefva af ett groft och högt käroträd af
fura, som varit öfver 70 alnar högt, och säges
vara skodt långt ned i jorden med grofva
jernstänger. Ruttnadt nedvid jorden nedföll det för
93 år sedan, "den märkvärdiga onde Fredagen
1754", och slogs af i toppen 30 alnar emot cn
ladugård, öfver 70 alnar härifrån, hvilken gård
alldeles krossades; men stängen står ännu npprest
och är 40 alnar lång. Den har grofva hål från
roten upp till toppen, borrade med 1 alns afstånd
från hvarandra, hvilka bär varit försedde med
kuggar och bar den tydligen tjenat till stege och
möjligen varit den gamla stadens vårdtorn. —
Folket härstädes uppnår vanligtvis en hög ålder, ty det
ovanligt klara och friska källvattnet och de
rundtomkring och i "staden" belägna kalkuguarne, göra
trakten utomordentligt helsosam och bevara den
från smittosamma sjukdomar. Socknen har nyligen
fått cn folkskola och undervisningen är derstädes
börjad. Socknen bör till 3 kl. konsist. Den består
af 12 { mtl. och har 305 invånare. Arealen
utgör 995 tunnl. Adr. Lidköping.
HleTva, en socken med Ullened och Bjarnm,
begen i Wilske bärad af Skaraborgs län, 1 j- mil
N.V. från Falköping. Kyrkan ligger emellan
första och andra afsättningen af bergsfoten vid
Mösseberg, är tillbyggd tvenne gånger och sist år 1774.
I socknen märkes: Sjögerds, 1 mtl. säteri, när skall
fordom varit kyrka. Åstorp, 1 mtl. säteri. På
Klefva hedar äro flere stenrör och grafvar;
deribland märkas de så kallade Bredhallar. På vestra
kanten af Mösseberg är den af allmogen s. k.
Konung Albrekt s skans, som är mycket förfallen; man
bar deromkring funnit stora sporrar, m. m.
Socknen bör till 2 kl. konsist. Den består af 26 mtl.
och har 712 invånare på en areal af 7,406 tunnl.,
af hvilka 770 äro sjöar och kärr. Adr. Klefva.
Klefva, koppargrufva och rödfärgsverk, i
Alsheda socken af Jönköpings län, tillhörde bergsrådet
doktor J. L. Aschan, utdömdes 1760 af amiralitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
