Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hleibe.
Klercker.
383
fiskal en Broch och làg sedan länge öde, tills den,
pà 1820-talet, åter upptogs af bergsrådet Aschan.
Kopparmalmen brytes och bearbetas dock ej som
sådan, utan innehåller den äfven betydligt med
nickel, för hvars bearbetning en bytta blifvit uppförd
£ mil derifrån, på Repperda Källagärds ägor.
Efter stora nedlagda kostnader och mångåriga
försök, börjar detta nickelverk löna sig.
Rödfärgs-tillverkningen bar jemnt fortgått. Sedan
koppar-grufvan åter blifvit upptagen, har dervid
befunnits, att den egentliga fyndigbeten derstädes
utgöres af nickelmalm, och hafva, i en för denna malms
tillgodogörande uppförd smälthytta vid Klefva, 126
skepp:d så kallad rå-nickel blifvit åstadkomna, af
hvilka 36 skepp:d 15 lisp:d undergått gärning vid
Lessebo bruk, och lemnat 6 skepp:d 3 lisp:d
nickelkoppar, bestående af cirka 80 procent nickel
och 20 procent koppar.
Hleilie, Schweder Tliiedricli, född Tysk,
gjorde sig är 1633 känd genom ett Latinskt
sor-gcqvädo öfver Gustaf Adolf, ingick 1648 i Svensk
tjenst, såsom resident vid llessen-Casselska
hofvet, anväodes sedan i åtskilliga diplomatiska
ärenden vid flere Tyska bof och sist vid det
Ilolstein-Gottorpiska samt i Hamburg; men tog afsked 1676.
Ar 1652 blef ban introducerad på riddarhuset
såsom Svensk adelsman. Både födelse- och dödsår
äro obekanta.
Klenieatorp, 1 \ mtl. säteri, i Järstorps socken
af Jönköpings lan, fordom klosterbemman; men på
t600-talet, genom utbyte af egendomar,
förvandladt till säteri. I jorden hafva blifvit funna
ofler-knifvar, urnor med aska, m. m. Åtskilliga på
ägorna funna saker tyckas äfven visa, att Danskarne
ander sina fiendtligheter mot Jönköping här baft
sitt läger. Sägner berätta, att kongl. Götha
hofrätt ander härjande pestsmitta här haft sina
sessioner. Säteriet har tillhört slägterne Gyllenhjelm,
Silfverhjelm, Roos, Klercker och Kulberg, samt
äges af löjtnanten G. A. Reutersvärd.
Kleiiuna, forntida benämning på sigill.
KlenMliyHa, bergsmansbammare i Grangärdes
socken af Dalarne, uppbyggd 1620, bekräftad 1689,
bar 1 härd och 106 skepp:d 13 lisp:d priv. årligt
smide af eget tackjern. Hammarskatten utgör 1
skepp:d 1 lisp:d 7 marker. Afsättningsorten är
Stockholm. Ägare: bergsmän. Smidesstämpeln:
K L U.
Klepp kallas i vestra skärgården ett redskap,
bestående af en pä en kort stake fästad stark krok,
med hvars tillhjelp störro fiskar dragas ombord,
och lasten lossas från fiskarefartygen.
Klercker, Carl Nathanael af. Denne
aktningsvärde krigare härstammade från en gammal
Skottsk adelig ätt, hvilken på 1600-talet nedsatte
sig i Sverige och hufvudsakligen egnade sig åt
sjö-tjensten. En af dess afkomlingar var prosten och
kyrkoherden i Kågeröds och Stenestads
församlingar i Skåne, Peter Reinhold Klerck, hvars son,
den hår ifrågavarande, föddes derstädes d. 1 Nov.
år 1734. Han var först bestämd att följa samma
lefnadsbana som fadern, och skickades derföre till
Lunds nniversitet. Ynglingens båg drog honom
likväl åt ett annat håll. Han valde krigstjensten
och ingick vid knappt 17 års ålder som volontär
vid fortifikationen, skickades, vid Pomerska krigets
utbrott, till Tyskland, der åtskilliga uppdrag
anförtroddes honom, och hvarest han blef konduktör
vid korpsen. Känd härigenom af fältmarskalken
grefve Ehrensvärd och väld till dess adjutant, ville
denne använda honom vid sin nya skapelse,
skärgårdsflottan, och ban blef år 1761 löjtnant med
lön vid arméns flotta, samt bivistade, såsom sådan,
sjökriget med flottiljen i Frische Haff. Efter
fredsslutet öfverförde han till Sveaborg jagten Camilla,
och fick uppdrag att ordna Finska eskaderns
lots-kontor, hvarjemte ban förrättade
tygmästare-tjen-sten och uppsatte ett reglemente för flottans
upptackling och bestyckning. Han befordrades
småningom till major och öfverste-löjtnant, samt
uppböjdes 1780 i adligt stånd, då han antog namnet
af Klercker. Finlands geografiska och topografiska
beskaffenhet var vid denna tid föga känd, hvarföre
det ansågs nödigt, att inrätta en
rekognoscerings-korps derstädes, i spetsen för hvilken K. sattes,
en befattning, som ban, med få afbrott, innehade
under större delen af sin öfriga tjenstetid, eller
till 1805. Vid 1788 års krig fick han befallning
att åtfölja konungen såsom general-qvartermästare.
I första sjöslaget vid Svensksund år 1789
användes han af Gustaf, att i en roddslup meddela
för-bållningsorder, och fick, efter slagets olyckliga
utgång, befallning att ombesörja flottans reparation,
hvilken bedrefs med den skyndsamhet, att bon,
knappt en månad derefter, åter kunde utlöpa. I
Januari 1791 utnämndes ban till kommendant på
Sveaborg och fick uppdrag, att på årsdagen af det
senare slaget vid Svensksund, d. 9 Juli, pä
Ehren-svärds grafvård å fästningens stora borggård, i
spetsen för arméns flottas officerskorps, nedlägga
de under kriget af skärgårdsflottan eröfrade
segertecken. Han hade under tiden alltid bibehållit
chefskapet för rekognoscerings-brigaden; men 1795
befriades ban från kommendantskapet och fick
någon tid alt egna åt landtbruket och
vetenskaperna. Två år senare måste ban dock återtaga
kom-mendants-befattningen, och under
general-befälhaf-varcns i Finland frånvaro äfven hans plats, samt
utnämndes efter hand till general-major och
general-löjtnant, samt kommendör af Svärds-orden.
Är 1601 blef Cronstedt kommendant på Sveaborg,
och K. förunnades någon hvila; men då ban år
1808 var general-befälhafvare under grefve
Klingspor frånvaro, underrättades han af Svenska
sändebudet i Petersburg om det tillernade Ryska
infallet i Finland. K. var då 74 år och hade nyss
tillfrisknat från en svår sjukdom. Icke desto
mindre vidtog ban, med ungdomlig värma och manligt
förstånd, genast alla anstalter till landets försvar,
sammandrog bären, anskaffade, hufvudsakligen
genom folkets patriotism, de oundgängligaste
förrå-derna och uppgjorde den kloka operationsplan, att
söka, så länge möjligt var, försvara gränsen, om
det ej lyckades, sammandraga bären vid
Tavastehus, der våga en hufvuddrabbning, och, först i
händelse af dess forlust, retirera norr ut. Kling-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
