Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kobolt.
405
vit åtskilliga dissertationer, predikningar och äfven
tillfälligbets-poemer. Dennes son,
Hntts, Aiiiler», var född d. 3 Febr. 1721 i
Mariestad, då fadern var kyrkoherde derstädes, och
dog den 29 Maj 1799, såsom domprost i Skara,
hvartill ban utnämndes år 1771, sedan ban förut
under en tidrymd af 20 år varit rektor skolæ i
Mariestad, med Lexberg till prebende, filos, lektor
och andre theol. lektor i Skara, med Winköbls
pastorat till prebende, förste theol. lektor,
kyrkoherde i Göthened och kontraktsprost, saml blifvit
vid Lunds akademis jubelfest promoverad till tbeol.
doktor. Såsom riksdagsman, vid 1778 års riksdag,
var han en bland kronprinsen Gustaf Adolfs
faddrar. Ett embete, som ban eftersträfvade, men ej
kunde erhålla, var en tbeologisk lärareplats i
Upsala. I ungdomen hade han varit en ifrig
anhängare af Wolffs filosofi, den ban egentligen sökte
införa vid sistnämnde universitet, och en
dissertation, som han härom höll 1740, väckte mycket
uppseende och mötte motstånd bos konsistorium;
men försvarades af Ihre. K. öfvergaf likväl sedan
filosofien för att egna sig åt tbeologien, i hvilken
ban blifvit en af våra mest fruktbare författare. RIand
hans skrifter må nämnas: Inslilutiones Theologiæ
Practicæ; Anmärkningar öfver Psalmboken och dess
förbättring; Anmärkningar öfver Pauli Epistel till
the Homare, under jemförelse af Nya
Prof-öfversätt-ningen med Grundtexten; Bref till N. N. om
Religionen och den sanna moralen; m. m.
Holla, Olof, son till den ofvannämnde, var född
i Lexberg den 21 Mars 1756 och dog såsom Grec.
ling. lektor i Skara d. 15 Jan. 1804-, efter att i
knappa sju år hafva innehaft denna plats, hvilken föga
svarade mot hans lärdom och förtjenster, hvarföre
han också ej utan saknad emottog den; men som var
den enda ban kunde erhålla. Under sitt mångåriga
vistande i Upsala, der ban belst önskade
qvarstan-na, stiftade ban det s. k. Historiska Sällskapet, en
enskild förening af historiens och litteraturens
vänner, som ibland sig räknade många ledamöter,
hvilka sedan blifvit utmärkte män, och som uträttade
mycket godt. Författare af: Lefvernesbeskrifning
öfver Loccenius och Hellstadius; Historia Academiæ
Upsaliensis; Skara Månadsskrift, hvaraf likväl
endast tre häften utkommo, m. m. Hans yngre bror,
KnUs, Carl Jolian, född i Skara d. 10 Dec.
1767, död den 10 Maj 1835 såsom domprost
derstädes, tbeol. doktor och Led. af N. O., en
utmärkt lycklig predikant och en i lärdomens
mysterier djupt invigd man. Författare af: Hebreisk
språklära jemte inledning om Hebreiska litteraturen
och sättet att lättare lara språket; Tal vid Skara
stifts Bibelsällskaps sammanträde; Åminnelsetal
öfver Rektor Morell; m. fl.
HnOa, <>iistaf, en ännu yngre broder, född i
Skara d. 20 Okt. 1775, död d. 13 Dec. 1828
såsom orient. professor i Upsala och kyrkoherde i
Åkers och Dahlby patronella pastorat, hvilket ban
fick innehafva tillika med professionen, samt theol.
doktor. F.fter fulländade studier och sedan ban år
1800 blifvit docens vid Upsala universitet i gamla och
nya testamentets exegetik, företog ban en resa till
Frankrike, Tyskland och Holland, att studera
Grekiska och Orientaliska språken, hvarpå ban
tillbragte nära sjn år, och så väl hans lärare som
medlärjungar väntade, att han skulle blifva en
utmärkt författare bland orientalisterne, emedan ban
dertill hade sällsynta anlag och kunskaper. Denna
förmodan gick likväl icke i fullbordan, och ehuru
han i Göttingen utgifvit en afhandling om
Sabéer-nes språk, en Historia om konung Azad Bachts tio
viiirer och söner, m. m., uppträdde ban likväl i
fäderneslandet aldrig med något arbete i samma
ämne, utom ett par akademiska dissertatiouer. Hans
skrifter voro: Ossians Skaldestycken, dem ban utgaf
i förening med O. A. Knös och G. Rosén, fore
sin utländska resa, åtskilliga predikningar samt det
bekanta: Samtal med mig sjelf om Verlden,
Menniskan och Gud, jemte ett tillägg dertill, hvari man
trodde sig finna några spår af Svedenborgianism,
och hvilket på sin tid väckte mycket uppseende. Han
beskrifves såsom en särdeles älskvärd, oegennyttig,
men på den yttre verlden och dess utmärkelser
föga aktgifvande man. Hans brorson,
Knös, Inders Erik, son till domprosten Carl
Johan K., född i Skara d. 9 Febr. år 1801 , theol.
pastoralis professor i Upsala, tbeol. doktor och L.
af N. O., samt kyrkoherde i Gamla Upsala, har,
utom åtskilliga dissertationer, utgifvit: Ecklesiastik
Tidskrift, i förening med Fahlcrantz och Almqvist,
samt en mängd afhandlingar, recensioner och
uppsatser i Skandia, Svenska Litteraturföreningens
tidning, m. m.
Koberg, säteri, beläget i Lagmansered socken af
Westergöthland, nämnns i jordeböckerna som
sätesgård omkring år 1600, då tillhörigt grefvinnan
Ebba Lejonhufvud, förmodligen grefve Sten
Erikssons enka, född Lilljehök. Det är okändt, om
den långa, höga stenbyggnaden då blifvit uppförd.
Dess oordentliga byggnadssätt, ännu synligt å mer
än hälften af huset, tyckes antyda en bög ålder.
Efter att från början af 1700-talet hafva tillhört
slägterne Palbitzki och Ribbing köptes egendomen
1757 af direktören vid Svenska Ostindiska
kompaniet Niklas Sahlgren, som, af Koberg och
underlydande gods, år 1761 och 1774 stiftade ett
fidei-kommiss. I händelse af Sablgrens
descenden-ters möjliga afgång, blir detta fidei-kommiss,
enligt testamentet, ett slags kommenderi inom kongl.
Wasa-orden, och kommer att af Kongl. Maj:t för
lifstiden förlänas åt en för flit och insigt i
landthushållningen förtjent riddare af samma orden, med
förbehåll af en tiondedel af årliga
netto-afkaslnin-gen för bemäldte ordens kassa. Egendomen består
af omkring 20 hemman af säteri och frälse natur,
har betydlig skog, fiske, qvarnar och tegelbruk,
oberäknadt flere utarrenderade hemman, tillräckliga
arbetsbemman och torp för under eget bruk
varande vid Koberg och trenne underlydande
ladugårdar samt tillhopa 1,100 tunnl. åker och äng.
Ilela ägorymden utgör 1,400 tunnl. åker och äng.
Kobolt, en elektropositiv metall, hvars malmer
länge varit kände och begagnade till beredning af
blått glas och blåa emaljfärger, innan sjelfva
meul|en, år 1733, upptäcktes eller framställdes af en
Del. II. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
