Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
406
Koboltverk.
Hock.
Svensk kemist Brandt. Den förekommer aldrig
gedigen, deremot ej sällsynt i förening med 8ndra
ämnen, särdeles svafvel och arsenik, eller begge
tillsammans, bildande med blott svafvel koboltkis,
med blott arsenik speiskoboll, med begge tillsammans
g/anskoboll, hvilka båda senare äro dess vanliga
malmer. Dessutom förekommer den i förening med
syre, dels såsom oxid, tillsammans med
mangan-superoxid, under namn af kobollmiitm, dels såsom
oxidul, i förening med arseniksyrlighet, såsom
koboltbeslag, eller med arseniksyra såsom koboltblülbe,
bildande dä röda nål- eller bårformiga kristaller.
Sjelfva metallen begagnas icke till några tekniska
ändamål och framställes derföre aldrig i stort. Den
är utmärkt för sin egenskap att dragas af
magneten, är till färgen hvitgrå samt trögsmält,
oföränderlig i luften och af 8,7 egentlig vigt. Med syret
ger den tvenne föreningar, hvaraf den ena,
kobolt-oxidulen, är den märkvärdigaste, emedan den med
flere syror, samt isynnerhet med kiselsyra, ger
utmärkt vackra blå föreningar, och af denna orsak
begagnas till glastillverkning samt beredning af
emalj och färgade glasflusser. Härtill användes
likväl icke oxidulen i fritt tillstånd, utan vanligen i
form af arseniksyrad koboltoxidul, i tekniken
kallad chaux metallique, hvilken erhålles antingen
blott genom röstning af vanlig speis- eller
glanskobolt, eller ock genom en förutgående rening
antingen pä våta eller torra vägen af orena
kobolt-malmer. Sådana förekomma på några ställen här
i riket och af olika slag. Speiskobolt finnes vid
Tunaberg i Södermanland och vid Loos i Helsingland;
glanskobolt på förstnämnde ställe samt vid Wena
i Nerike; koboltkis vid Loos; koboltbeslag och
koboltbliithe anträffas på alla dessa ställen, ehuru
i smärre qvantiteter. Koholtmalm utgör en ej
ovig-tig exportartikel; ty utförseln deraf uppgår till
omkring 12,000 à 20,000 skä)p:d årligen, med
ett pris af från 31 till 5 R:dr och deröfver per
skålpid, samt utgjorde 1844 17,627 skålp:d.
Hoboltverk. Sedan det på 1730-talet i Färila
socken af Helsingland anlagde Loos koboltverk, å
hvars tillverkningar förunnades tullfrihet vid
utskeppning, på 1760-talet råkat i ödesmål, har
kobolt vunnits vid åtskilliga kopparverk, såsom
Riddarhyttan i Westmanland, Gladhammar i Kalmar län,
Tunaberg i Södermanland, Håkansboda och Wena i
Nerikes län, de tvenne senare för Johannisbergs
och Fredriksbergs koboltverk, jemte några flere.
Af dessa äro likväl Riddarhyttan och Gladbammar
längesedan nedlagde (beträffande de andra se
under dessa ord). Kobolttillverkningen år 1845
utgjorde, enligt bergs-kollegii berättelse, 3,500
skålpund vid Tiinabergs och 9,398 skålpund vid
Wena koboltverk.
Hobrygga kallas den midskepps, mellan fock- och
stormasten, befintliga del af öfre däcket på ett
fartyg, hvarå båtarne, samt, på ömse sidor om
dem, reservhulten fastsurras.
Hock von Crimsteln, en tapper krigare, född
i Erfurt den 16 Maj 1623, studerade i Jena, gick
sedan i krigstjenst vid Österrikiska hären; men blef
vid JUterbock tillfångatagen af den Svenska, i hvars
leder ban inträdde, något pä den tiden icke
ovanligt. Här blef han fändrik vid Carl Gustaf
Wrangels Tyska regemente, och tjente sig efter hand
npp till major. Såsom sådan hade ban det
missödet, att, under Carl X Gustafs Polska krig,
blifva fången af de Krimske Tartarerne, hvilka voro
Polackarnes bundsförvandter, och fördes af dem
till deras hemort, der ban på allt sätt
missband-lades, samt till och med måste draga plogen,
ehuru fängslad med jernbojor. Efter att i fyra år
här hafva utstått otaliga lidanden, lyckades han
omsider att är 1660 rädda sig med flykten, endast
medförande den sele, hvari ban varit spänd och en
påse med mjöl. Bojorna hindrade hans vandring,
och i åtta dagar höll ban sig dold under en bro,
der ban med en skarp sten filade på sitt fångsel,
endast vid de tillfällen, då någon körde deröfver,
emedan han eljest fruktade att upptäckas. När
han omsider var fri, och mjölet slut i påsen,
lade ban i stället dit in sina bojor och sin
sele, fortsatte vandringen nattetid, och gömde sig
om dagarna i åkrar eller höga träd. Sålunda kom
ban till Finland och derifrån till Sverige, hvarest
ban erhöll någon tröst för sitt lidande, genom
utnämningen till öfverste för norra Skånska
kavalleriet, jemte adelskap, då han till sitt namn lade
Crim-stein och i vapnet insatte de bojor ban burit.
Under Carl XI:s krig, hvari ban med beröm deltog,
utnämndes ban till general-major. Dog på
Tunby-bolm i Skåne den 12 Mars 1690.
Hocheu, Christoffer von, född i Revel, der
fadern var rådman, åtföljde som kanslist Svenska
ambassaden till Moskwa år t655, hvarest han,
tillika med de öfriga dervid anställda personer,
blef, vid krigets utbrott med Sverige, fängslad
och qvarhållen till fredsslutet. Härom bar ban
utgifvit en beskrifning. Blef sedan Svensk
kommers-faktor i Moskwa och adlad 1680, envoyé i
Ryssland och burggrefve i Narva. Dog år 1711, i en
ålder af 74 år.
Hock, JUryen, Westfalare till födseln, kom i
början af 1500-talet till Malmö, blef der först
myntmästare, hvarföre ban äfven kallades Jörgen
Mynter, och sedan borgmästare och riddare. Han
hade ett verkligt snille och isynnerhet stort anlag
till politikus, hvarföre han så intog Danska rädet,
att han kände alla deras hemligheter. Jemte
stadens tre öfrige borgmästare uppgjorde ban en plan,
hvars syfte var att störta Gustaf I, med härsmagt
intaga Danmark, från dess thron utestänga
Christian III, fördrifva adel och biskopar, införa
Lutherska läran, och allt detta under föregifvande,
att vilja från fängelset frälsa samt åter upphöja den
fångne Christian II. Grefve Christoffer af
Ölden-burg kallades att gå i spetsen för städernas
härar, hvarföre kriget kallades grefvefejden (se
detta ord). Kock gjorde ett misslyckadt försök, att
med list intaga Köpenhamns slott. Då Lybeckska
flottan kom i Sundet, förenade sig Kock med
grefve Christo|fer, hvarefter de eröfrade Seland,
hvilket tvingades att hylla Christian II. Med den här
Gustaf I skickade till Skåne 1535 förenade sig de
Danska trupper, som voro Christian Hl tillgifne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
