Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommu ||inn l:ing<l.
Konga.
417
Kouiuiuiiinnlfingtl. Se: Kyrkoböcker.
Komposition var namnet pä ett parti, som
under 1771 års riksdag, vid början af Gustaf III:s
regering, bildade sig för att återställa en bältre
styrelseform, och isynnerhet afskaffa det nesliga
korruptionsväsendet. Anhängarne deraf kallades
Komponister, och skulle, bland annat, arbeta på
bibehållande af det dåvarande rådet, i hvilken
Hattarne hade flertalet. Deras motståndare kallades
Anli-komponister, och förslaget alt indraga
parti-penningarne väckte så mycket missnöje, att dessa
sistnämnde snart blefvo ganska talrika, och en
formlig konfederation bildade sig, hvars
medlemmar förbundo sig att understöda hvarandra, för att
kunna qvarstanna vid riksdagen och göra
sammanskott åt de medellöse. Detla blef anledningen till
den s. k. Svenska Botten (se detta ord).
Kompromiss är en juridisk term, lånad från
Romerska lagen. Den har afseende på sädana
rättsfrågor, dem parterna, genom frivillig
öfverenskommelse, öfverlemnat åt serskild! valde skiljedomare.
Andamålet är dels att förekomma rättegångar, dels
att bringa dem till slut. I Sverige kallas
skiljedomarne med en Svensk benämning Gode Män (se
detta ord).
Hoiuplare, ett ord om hvars betydelse man
tvistat, emedan somliga velat dermed förslå talare,
andra: konungens embetsmän.
HoiiiiriiiHtiou, fordom fermelse, som endast
kunde gifvas af biskopen inom sitt stift, sedan
barndomen var förbi, medelst påstrykning af invigd
olja, rbiisma, läsandet af en viss bön, korstecken,
m. m. konfirmation erkännes ej i vår kyrka
såsom något sakrament; likväl upptages den i
kyrkohandboken ibland våra kyrkobruk. Den är en
re-ligionsceremoni, hvarunder uti choret de så
kallade calechumeni, eller sådane, som första gången
admilteras till Herrans nattvard, innan de dertill
komma, efter undergånget förhör i kristendomens
läror och dervid godkände, liksom ånyo upplagas
i församlingen och deras düpelseförbund befästas,
hvilket sker, ej med yttre äthäfvor, händers
påläggande, m. m., ulan blolt med ett af presten
hållet tal, hvilket erinrar om döpelsen, och
innehåller kristliga förmaningar jemte tjenliga frågor och
svar rörande kristna lärans dyra sanningar, samt
trosbekännelsens afläggande. Konfirmationen, öflig
i flere reformerta länder, var en lång tid hos oss
okäud; men 1768 anbefalltes konsistorierna, att
inkomma med betänkande om densamma borde
antagas i vår kyrka; och sedan den under ganska
enkla ceremonier blifvit nyttjad i några stift, har
den slutligen blifvit föreskrifven i IV kap.
kyrkohandboken, och öfver bela riket införd.
Konfiskationer bestå uti afhändandet af det gods,
hvarmed någon förbrytelse skett, och som då
till-erkannes kionan. Sådana straff förekomma ofta,
isynnerhet vid förbrytelser i allmänna
hushållnings-mål, t. ex. olollig sjöfart, landsköp, öfversmide,
oloflig brännvinsbränning, oloflig in- och utförsel
af varor, lurendrägeri och tullförsnillning, brott
emot seglationsordningen, o. s. v.; jemväl ock i
polisförbrytelser, såsom i spel och dobbel, der alla
de penningar, som vägas och utsättas, skola
konfiskeras. De konfiskerade varorna fördelas, i vissa
betydligare fall, emellan kronan och angifvaren; i
mindre betydliga lika som böter.
Konga, ett bärad af Kronobergs län, utgör en
del af det fordna fylkeslandet Wärend, och är
numera skiljdt från Uppvidinge, länels första
fögderi, samt i förening med samma Uppvidinge första
domsagan af Tio härads lagsagan. Häradets namn
är tvifvelsutan af konungasätet vid Ingelstad. I
sigillet ser man ock en kung med 2 spiror i
handen. Häradets inbyggare voro under en Joen
Andersson, år 1535 och 1537, upproriske emot
konung Gustaf I, rufvade, plundrade, och slogo sig
till Dackes parti och måste då betala sakören. På
det att Småländska krigsfolket under kriget år I 565
skulle begifva sig till deras landsort och ej
komma Warberg till undsättning, drog Göran Bilde,
en Dansk adelsman, samma år, med en fana
ryttare och fem fenikor knektar in uti Konga och
Albo härader, för att härja bela Småland; men d.
2 V Sept. blefvo Danskarne slagne af
knekte-höf-vidsmannen Lasse von Skara, så att af 1,000 man
knappt 20 undkommo; han förlorade deremot
några få man, fick 4 fanor, förutan hästar och
rustningar, och allt som Danskarne röfvat i Småland.
Häradet består af 1 stad, Wexjö, samt 16
socknar, nemligen: Furuby, Ilofmantorp, Hemmesjö,
Tegnaby, Wexjö landsförsamling, Nöbbeled,
Tbors-ås, Ljuder, Långasjö, Wissefjerda, Elmeboda,
Lin-neryd, Sandsjö, Wäckelsång, Singsås och Uràsa,
hvilka utgöra 541 J mtl. och hafva 25,752
invånare, hvari Wexjö stads folkmängd, 2,200
personer, icke äro inberäknade. Vatten saknas icke och
jeromalin finnes i Rottnen, Arydsjön, Läen,
Wirén, Ygden och Tiken m. fl. sjöar. Folket är i
allmänhet af reslig växt, särdeles qvinnorna, i
förhållande till karlarne. Klädedrägten, fordom svart
eller grå, är nu till det mesta blå. De som tala
"ren bondska" säga schen, schcin; diftonger älskas.
Kläder uttalas: klnjer, gå: gau. Bland fördomar
som här och der ännu äro rådande må nämnas:
Onsdagar och thorsdagar må vigtigare sysslor ej
företagas. De äro förkastelsedagor.
Thorsdags-qvällarne hvila spinnrockarne gerna, liksom
dym-melveckan. Lysning till äktenskap begäres i ny.
Stål sättes i vägg så långe odöpt barn är i
huset, att det ej må bli "bortbytt." Efter lik, som
utbäras, kastas eld, att de ej må spöka. Orakler
hemtas af mycket. Är lik mjukl dör snart en
annan i slägten. Boningsbusen äro ljusa och
rymliga, två våningar höga. Man kläder sig yppigt,
heldre än smakfullt. Ilandaslöjd och
konstfärdighet är sällsyntare än maklighet. Den fordna
välmågan är i aftagande. Odlingshågen är väckt;
men går mest «t på åker, dervid man ofta
för-derfvar gräsväxten, utan att rätt uppodla marken
till att bära säd. Märkligaste ställen i detta
härad äro: Äryd, Lessebo och Stenfors bruk.
Häradets areal utgör 347,490 tunnl., af hvilka 34,935
äro sjöar och kärr.
Konga kontrakt af Wexjö stift innefattar 7 inom
Kronobergs län belägne pastorat, nemligen: Wäc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
